Publicerad
2011-07-31 14:06
Sneakpeak
Hallå där ute! Hur är det med er? Har ni en härligt lat eller fartfylld söndag framför er? Har ni haft en grym helg? Gjort något ni kommer minnas en lång tid framöver?
Själv har jag startat den här söndagen med en tur till
Hälla - där bland annat dessa två färgklickar här under fick följa med hem. Min garderob kommer att få en
chock! Rött och rosa är den inte van vid. Ni får självklart se dem på inom en snar framtid, och bättre bilder kommer snart. Även på det övriga som fanns med i påsarna på hemfärden.
Nu dock -
F1! Senare ska jag äntligen få ut och åka med nya
båten.
Publicerad
2011-07-30 23:33
Fina vänskaper
Tänk dig en vän. Tänk dig en för dig helt otroligt snäll, fin och underbar människa. Tänk dig någon som du trivs ihop med. Någon som du kan skratta med. Prata med. Gråta med. Tänk dig en vän. Tänk dig sedan alla dina vänner. En efter en.
Svara sedan på den här frågan. Är det viktigt för dig att dina vänner är av samma kön som du själv är?
Jag har den senaste tiden tänk så mycket på det här att jag tror att mitt huvud när som helst ska ge upp och trilla av. Jag blir trött, arg och ledsen på mig själv – när jag bara inte kan låta det vara som det är. När jag inte bara kan gå till mitt inre och tänka, att det är okej, så länge jag har det som jag vill ha det. Att så länge det är okej med mig, så behöver jag inte bry mig om det är okej med andra.
Men så kommer de där orden. De där som liksom biter tag i en och kastar en lite för långt tillbaka för att man ska orka fram igen. De där om att killar och tjejer inte kan vara bara vänner. De där om att killar och tjejer inte kan vara lika bra vänner. De där om att killar och tjejer leker bäst för sig själva.
Jag blir så himla trött på sådant. Arg. Ledsen. Jag känner mig maktlös när jag inte vet hur jag ska förklara mig på ett sätt så att folk förstår – att för mig finns det ingen skillnad där. Kille eller tjej. Vän eller inte. Vänskap är någonting mellan två människor. Oavsett kön. Oavsett allt. Ingenting annat.
Jag har i hela mitt liv alltid haft lätt för att vara vän med killar. Har aldrig mött en enda kille som jag känt att det skulle vara konstigare att vara vän med än om han vore en tjej. Varför skulle det vara så? Vad är det som gör att folk inte kan, vill, törs, får (?) vara vänner med vilka människor som dem själva önskar? Varför finns det en osynlig mur mellan folk, som egentligen kanske skulle komma överrens alldeles fantastiskt bra?
Varför vill man sätta stopp – när man kan hjälpas åt framåt?
Jag har aldrig haft lika stora problem med mina killkompisar som med mina tjejkompisar. Det säger kanske mer om hur vi tjejer behandlar varandra än om hur jag är med mina pojkar, men visst säger det något om situationen som sådan också. Killar gör sig inte mer komplicerade än vad dem är när det handlar om en vänskap, tycker jag, och jag tror att det är där jag har hittat nyckeln till varför jag inte har problem med att dem är just killar. Dem är en vän, som finns där, när och när jag inte behöver dem. Alltid. Precis som mina tjejkompisar – precis som vem som helst.
Så kan vi en gång för alla släppa det här med att jag har många vänner som råkar vara killar? Släppa allt det här med att fundera på vilka andra är vänner med? Vi själva tänker inte på det, och det borde ingen annan göra heller. Vänner som vänner, dem är lika fina allihopa. Och jag kunde inte vara gladare över vilka jag får ha runt omkring mig i detta liv. Hur jag känner mig trygg, tryggare än på väldigt länge. Och som att allt är okej. Käslan i att det är lugnt nu.
Njut av alla fina vänskaper ni kan hitta istället för att fundera på vad som kan komma i vägen för dem! Oavsett om ni är kille eller tjej. Vänskap är kanske det finaste vi har trots allt. Ta vara på det!
Publicerad
2011-07-30 19:13
18
Att en helt vanlig lördag kunna rota fram den här gamla godingen när man ska ut och hitta ny energi i skogen är väl en för
himla bra känsla? Nostalgi på hög nivå! Det är nästan så jag ändrar mig kring ditt förslag
M, ska vi inte börja lira igen? Tänk att jaga en fotboll och känna lagandan susa i öronen?
Underbart!
Nu - ut och springa! Ses vi?
Publicerad
2011-07-30 18:23
Läsvärt
Helgens bästa inlägg hittar ni
HÄR. Alla borde läsa det, och tänka över det. Riktigt. Ordentligt.
Publicerad
2011-07-30 16:06
New
Klänning H&M
Nya favoritklänningen kom som ett brev på posten tidigare i veckan! I'm in love. Kommer att
bo i den här. Vill ha den i
alla färger. Den invigdes under torsdagens överraskningskalas, men räkna med att se den på igen snart.
Publicerad
2011-07-30 12:09
Mer Grebbestad!
Hej mina fina! Tänkte att vi börjar denna lördag med lite fler bilder ifrån den förra -
Grebbestadslördagen! Tyvärr är det svårt att hitta så många bilder som går att lägga upp här, då jag som vanligt inte vill att andra ska behöva synas om dem inte vill. Men försöka går ju! Ni får kanske en
känsla av känslan iallafall. Förhoppningsvis. Det är förövrigt kanske den längsta dagen i mitt liv den här lördagen, men åh, så mysig den var. Tidig uppgång, ner till hamnen, promenad hem med M, gitarrmys, talangjakt, båttur, bad från klippor, middag, förfest och utgång. Tillsammans med mina kära. Tänk så
bra man kan ha det!
Publicerad
2011-07-29 16:59
Surprise!
Bilder från igår när vi
överraskade N! Redan i onsdags fixade jag och
M till tårtan och ballongerna, för att sedan igår hämta upp
J och rulla ut till Ns hus dit han inte hade en aning om att vi var på väg. Där blev det glada miner, fika, som sedan spontant ledde in till en större middag med hela familjen och flera vänner, kubb och kvällsmys. Supermysigt helt enkelt, och riktigt kul!
Ikväll blir det riktigt
planerat firande för samma kille, så jag ska snart ta och hoppa in i duschen och göra mig i ordning - men visst hinner jag springa en sväng först? Ja. Klart jag gör!
Publicerad
2011-07-29 16:47
Ambitions
Känslan i att upptäcka att man bara har en timme kvar. Känslan i att säga "Tack för den här sommaren". Känslan i ögonblicket då man verkligen säger "Hejdå". Känslan i stegen när man kliver ut genom dörren. Känslan i hela kroppen, när man startar bilen och ut dånar orden "And if somebody's going to make it, then this somebody ought to be you" från radion.
Känslan. Av att jag faktiskt har lite semester nu.
Publicerad
2011-07-28 23:09
Ja må han leva!
Hej Torsdag! Jag har precis kommit hem ifrån ett välplanerat överraskningskalas för N som fyller 20 idag, därav min frånvaro här. Bilder och snack om det kommer självklart imorgon för nu måste jag störta i säng - Men åter ett stort supergrattis till dig N! Imorgon firar vi lite till! Och vet ni? Imorgon är min sista jobbdag! Nog för att jag gillar att jobba och gillar det här med att det känns som att man gör nytta och att någon behöver en, men semester är inte fel när man snart går in i Augusti. Skönt, skönt, skönt!
Nu - sömn. Kram på er!
Publicerad
2011-07-27 22:10
Helgens mysigaste
Regn mot rutan, två fina vänner och en gitarr - helgens mysigaste stund har inte ens konkurrens. Det var så enkelt, och så fint.
Publicerad
2011-07-27 22:06
Lillördag
Hej mina fina! Hoppas att ni har haft en trevlig onsdag och lillördag idag - för det kan jag lova att jag har. Direkt efter jobbet susade jag hem för ombyte och hämtning av diverse grejer, sedan styrde jag mot
M och hämtade upp henne plus hennes cykel (Som ska lagas av bror Welin). På vägen tillbaka stannade vi för uppdatering hos
J och avlämning av lite saker som sovit hos mig under helgens upptåg. Sedan efter det tillbaka hit, där vi har gjort det bästa av kvällen tillsammans med familjen och farmor och farfar. Det har handlats, promenerats, grillats och ätits gott! Och vi har pratat både kärlekshistorier och galenskaper - samt planerat in en höstaktivitet. Fantastiskt!
Bästa farmor och farfar. En extra stor kram till er idag.
Jag har dessvärre inga bilder från kvällen som kan komma upp här, men jag bjuder på lite fler ifrån
Grebbestad så länge. Dessa är från fredagen! Och det är jag som springer runt i den vita klänningen med spetsarmar, för klänningen från H&Ms conscious collection följde självklart med ner.
Publicerad
2011-07-26 16:52
Grebbestad
En fullpackad bil med
fem grebbesugna vänner tog i fredags sikte på Cs härliga stuga på västkusten. En fredag som bjöd på en lång kväll med allsång, nattpromenad till hamnen och långa samtal runt den brunn som fick agera bord tillika scen framåt småtimmarna. Tidigt upp på lördagen för att hinna med allt från cityhäng, handling, hamnen, promenad, talangjakt, båttur, bad och hopp från klippor, middag, livsprat runt brunnen och utgång under dagens timmar. Sedan söndag, där vädret svek rejält, och vi packade ihop efter en frukostpromenad runt på området för att åka tillbaka till Vässan.
Jag är så glad nu. Batteriet är fulladdat. Minnet fyllt av lycka.
Mina fina vänner. Mina.
Fler bilder ramlar in under veckan!
Publicerad
2011-07-26 16:35
Land till land
Hej vänner, jag är tillbaka. Egentligen kom jag hem redan sent i söndagskväll men har sedan dess både jobbat mycket och haft annat för mig, men nu har jag en stund över till att uppdatera er. Jag har haft en helt
otroligt fin helg, och hjärtat är fyllt till bredden med nya härliga minnen.
Men innan jag visar er lite bilder och berättar om allt det så vill jag även här på bloggen skicka en varm hälsning till
Norge. I denna stora tragedi har ni visat att det även i de djupaste dalar finns så mycket kärlek att hämta från
människa till människa, och
land till land. Jag varken kan eller vill föreställa mig vad alla anhöriga och berörda personer känner just nu, men jag vet att jag känner
sorg ända här borta och sänder så många tankar till er som möjligt. Om det hjälper det vet jag inte, men är vi många så kanske känslan räcker ända fram. Vi är med er, på håll. Så långt bort, men ändå så nära.
Publicerad
2011-07-21 19:25
Fem favoritbloggare
Då så mina kära! Väskan är packad, bilen är förhoppningsvis tankad och jag är redo. Nu ska vi bara få fredagens jobbdag att rulla förbi också, och sedan är vi på väg. C! Är du med? Är du på g? Är du ung och galen? Är du redo för en superhelg? Jag vet inte om vi väljer att bara vara eller går ut och gör sönder hela staden när vi väl kommer dit, men mig gör det faktiskt detsamma. Jag vill leva. Som jag vill. Med dem jag vill. Sedan är jag nöjd.
Men som jag lovade tidigare i veckan så ska jag inte lämna er helt utan ord även om jag lämnar dator och allt vad internet heter hemma, utan jag tänkte kasta upp fem favoritbloggare i lite olika kategorier som ni kan smyga in hos under helgen. Kan det vara något?
Bästa fotoinspirationen – Hittar ni hos Angelica Blick. Tillsammans med helt sanslöst snygga outfits, och en skrivartalang utan dess like.
Snyggaste outfitsen i övrigt – Finns hos 365 Days. Även här är fotona to die for. När ni ändå är på Kanal5.se så tittar ni förresten förbi hos alla de andra som bloggar där också, en toppengäng är vad dem är!
Roligaste inläggen – Står självklart Katrin Zytomierska för. Jag kan inte sluta läsa hennes blogg även om jag vill. Jag är trött på allt vad Bingo och Ringo och sommarön ställer till med, men jag sugs ständigt tillbaka. Skrattar rakt ut flera gånger om.
Finaste orden – Ägs av Cimon Lundberg. Så mycket ord, i en så liten kille. Så mycket ord, att hela tiden känna igen sig i. Fina Cimon.
Gulligaste bebisen – Har Ebba Von Sydow, och även om allt mode försvann i och med att denna bebbe tog tåget in, så kan jag inte sluta titta och läsa. Hon är ju så söt! Feel good-blogg är vad det är. Man myser mellan raderna.
Vraka och välj. Vi ses och hörs! Ta hand om varandra. Fundera på vad ni vill ha ut av livet. Sedan tar ni tag i det. Kram!
Publicerad
2011-07-21 19:17
We are golden
Sådana som utan egentlig anledning skickar ett sms med tre små ord, en helt vanlig torsdag. Jag saknar dig.
Det är vänner det.
Sådana som sedan fortsätter med, att vi ska fika snart. Bara du och jag. Gå på bio. Göra sådant där som du tycker är kul. Shoppa heter det va? För jag tycker att du är världens bästa.
Det är fan guldmedalj till dem.
Publicerad
2011-07-21 17:58
Reakap
Poncho H&M
Publicerad
2011-07-21 17:52
Packning
Snart klar! En poncho och mina älskade converse också, sedan så.
Publicerad
2011-07-21 17:46
Autumn
Hej käraste! Ikväll är sista kvällen som vi hörs på ett tag (Back here på bloggen på tisdag) så jag tänkte kasta in ett gäng med inlägg som ni får gotta er med så länge. Och! Tänkte tipsa om lite andra bloggar för er att läsa under helgen, även om jag litar på att ni har koll på det mesta där ute? Någon ny kanske.
I väntan på att jag och mor min ska åka och handla det sista tills imorgon så klickades det förresten hem lite
godingar från den här katalogen som damp ner i brevlådan för någon vecka sedan alldeles nyss. Det var jag väl värd nu när lönen snart rullar in! Bara en vecka kvar på jobbet innan jag får
semester förresten - Jiha! Fast då väntar det några dagars plugg innan jag är ledig helt. Men det är nog lika bra, jag är så dålig på att göra ingenting. Då blir det bara att jag vill sova bort dagarna - och det håller inte i en månads tid.
Hörs snart, kram!
Publicerad
2011-07-20 20:33
Tack
I söndags såg jag sista
Harry Potter-filmen. Det känns fel. Tomt. Nästan som på skoj. Som att det inte alls är slut, fast det verkligen är det.
Jag vet inte om jag någonsin känt så mycket för en film som jag känt för HP. Och det är inte bara för att historien är
helt fantastiskt eller för att filmerna och arbetet som alla inblandade gjort är
helt outstanding, utan det är rätt och slätt för att de där timmarna som man spenderar tittandes på dem - då är man ingen annanstans. Man är fast. I en annan värld. Och man får smaka på en bit av något som man aldrig annars hade fått uppleva. Man får en känsla av att all den där magin, den finns verkligen där ute. Man kan ta del av den, om man bara vill och tror på den. Man får liksom vara en i gänget, fast i ett gäng som du aldrig annars skulle vara med. Hänger ni med? Förstår ni? Är ni också med i det här gänget?
Det finns saker som man alltid kommer att minnas, och jag tror att det här är en utav dem. Vi har ju växt upp med Harry? Han har "alltid" funnits där. I tio långa år. Det blir tomt nu. Jag tänker inte låtsas som något annat.
Jag grät flertalet gånger i biosalongen i söndags. Skrattade rakt ut. Kände rädsla. Allt sådant där. Och allt kom tillbaka när jag alldeles nyss hittade det
HÄR klippet. Fan. Jag vill se den igen. Nu. Jag vill hänga med Harry, en till sista gång.
En magisk film. Tack.
Publicerad
2011-07-20 18:20
Neråt och framåt
Väskan inför helgen börjar ta form. Jag tar som vanligt med mig för mycket - men ingen är förvånad längre. Jag kan inte packa. Tack för den genen mamma. Det konstiga är dessutom att det verkar vara svårare ju kortare tid man ska vara borta? Tre dagar liksom, det kan omöjligt vara mer än 6, 7 ombyten. Men jo. Lite mer fick allt plats i väskan. Tillsammans med skor, bikini, handuk, underkläder och allt annat tjaffs som man lever på. Kommer dock säkert vara där och kasta i och ta ur även imorgon. Kameran! Måste komma ihåg den.
Nu tänkte jag lämna packningen för ikväll dock, och faktiskt ge mig ut och springa! Jag var ju igång där ett tag och kom faktiskt längre med träningen än vad jag trodde att jag skulle göra - men sedan kom det goda livet och bet mig i arslet och det hela rann liksom ifrån mig. Livet de senaste månaderna. Jag är inte van vid det. Och jobbet. Det är där fokus har varit den senaste tiden. Men nej. Nu måste det ta stopp. Jag måste börja prioritera träningen om kvällarna igen. Eller tidigt på morgonen.
Leva mycket nu, eller leva lagom en längre tid är frågeställningen. För vi vandrar på den där gränsen nu, jag och min kropp. Och den där gränsen tänker jag inte passera. Vi ska neråt. Det är enda vägen. Neråt och framåt!
Kram!
Publicerad
2011-07-20 17:20
ET
Okej. Kan man älska några som man aldrig har träffat? Som inte ens vet att man existerar? Kan man känna sådan glädje, utan att egentligen ha en endaste liten aning om hur dem är? Eller är det så, att ärlighet går hela vägen genom teverutan?
Jag tror det.
För jag är fan kär i alla former utav Kardashians, kombination som kombination. Kim. Love. Chris. Love. Khloe. Love. Love. Love.
Och när dem kombinerar hela familjen med grym musik, ja, då kan jag liksom inte låta bli att titta igen. Och igen. Och igen. Sötaste lillpojken också!
Publicerad
2011-07-19 18:05
Roadtrip
Hej vänner! Jobbet rullar på igen efter helgen och tar som vanligt upp det mesta av min tid, men den här veckan kommer det att bli ännu tajtare - då det väntas
en helt galet efterlängtad helg som jag redan har fått lov att börja planera och packa inför. I helgen väntar nämligen en
roadtrip tillsammans med fem underbara vänner! Åh. Som jag behöver det här!
Men det betyder också att jag inte kommer att hänga här varken fredag, lördag, söndag eller måndag, men jag hoppas att det är okej? Jag ska peppa er med lite andra bloggar att läsa så länge.
Har inte så mycket annat att bjuda på denna
regniga tisdag - så vi hörs igen imorgon. Då ska jag försöka bjuda på lite outfits och så vidare som får hänga med ner till
C. Eller kanske redan senare ikväll? Vi får se!
Kram!
Publicerad
2011-07-17 16:18
Världens bästa Potter
Gårdagen bjöd alltså på ett HP-maraton, först i sällskap med ett stort gosigt täcke och senare på kvällen hemma hos M med henne och Challe. Nu sticker snart hela kusinklanen iväg till SF för att se den sista! Åh. Jag är nästan nervös. Heja Potter!
Publicerad
2011-07-16 23:21
Ett helt fantastiskt spel
Hej vänner! Vad jag har haft för mig idag kommer det bilder på imorgon, jag ville bara (Är snarare tvungen att) svänga in en snabbis och säga - Jag är så stolt över att vara svensk idag! Och
tjej! Och
fotbollsgalen! Hur härligt är det inte att vi kan stoppa ytterligare en VM-medalj i bakfickan efter dagens helt galet spännande match? Och! Dessa mål!
Hammarström! Vart kom hon ifrån liksom? Vart hittar man det där skottet?
Nej. Folk kan fortsätta att sätta gränser mellan fotboll och damfotboll om dem vill, men för mig är det samma sak.
Fotboll. Världens bästa sport. Ett spel om en boll, och jakten på att göra mål. Ett helt fantastiskt spel som jag gärna ser i alla dess former. Och glädjs något otroligt med när det görs snyggt. Och när framgång är ett faktum, du ljublar jag i kör med alla på planen.
Fasen,
brons! Det är grymt! Bra jobbat tjejer!
Publicerad
2011-07-16 14:45
Allt kan vända
Jag har läst om stora förändringar förut. Hur folk har påstått att dem har förändrats. Hur folk har skrivit att dem växt ur sina tidigare roller och hittat hem. Jag har läst, men aldrig riktigt trott dem. Nu vill jag läsa dem alla igen – för jag vet att dem förmodligen stämmer.
Man vet. När man har förändrats. Man känner. När man är som ny.
Jag har de senaste månaderna väx otroligt mycket som människa. Och det kanske inte syns, eller ens märks för någon annan än mig själv, men jag har verkligen hittat rätt. Hittat dit, där man befinner sig när man bara kan vara. Som man är. Som man vill vara.
Jag har i hela mitt liv haft mig själv som prio någonstans i mitten utav livslistan. Aldrig först, aldrig sist. På en plats som man tar hand om när det finns tid, och ork, men aldrig mer. Jag har alltid velat finnas till för att hjälpa andra och se till att dem mår bra, innan jag tagit hand om mig själv. Men det fungerar tyvärr inte så i längden. Man mår inte bra av det.
Man tror att glädjen ligger i att hjälpa andra, men faktum är att det inte alls stämmer. Glädjen ligger i att hjälpa andra, först efter att man hjälpt sig själv. När man tagit sig igenom sina problem. Då, då kan man ta tag i andras. Och det handlar inte om att man är egoistiskt, eller dum. Det handlar heller inte om att man är dumdristig som tror sig kunna hjälpa, utan det är bara ren och skär sanning. När man mår bra, då sprider det sig. Och jag vet inte hur man skulle kunna hjälpa någon mer – än att dela deras glädje?
Jag har de senaste månaderna väx otroligt mycket som människa. Och det kanske inte syns, eller ens märks för någon annan än mig själv, men jag märker det något otroligt. Hur jag nu vet hur det känns att bara vara glad. Hur det är min utgångspunkt istället för något jag måste kämpa för. Hur allt bara verkar rulla på av sig självt, istället för att jag måste gå bakom och putta på.
Det. Den känslan. Jag kan inte ens beskriva den. Jag vet bara att den är så fantastiskt välkommen, och så otroligt, otroligt skön att gå och bära på.
Och om det nu sitter någon där ute och inte tror på det jag just har skrivit. Så vänta bara. Ge det lite tid. Leta inte. Låt det komma av sig själv. Det är när man inte tror att det ska komma, som det kommer. Känslan smyger sig på - för att sedan plötsligt bara finnas där. Jag har gått runt och småskrattat för mig själv i snart fyra månader, och det är först nu jag inser att det är nytt för mig. Att jag inte ens tänkt på när min nästa dipp ska komma. Att jag bara är. Här. Och nu.
Det är helt sjukt hur allt kan vända.
Publicerad
2011-07-16 12:48
Gårdagens
Klänning HM
Halsband Indiska
Mitt i stressen igår kastade jag ihop denna halvtaskiga bild på en egentligen helt
fantastisk klänning. Och vet ni vad det är för klänning? Min målklänning! Kommer ni ihåg att jag för ett tag sedan skrev att jag köpt en som jag skulle vänta med att använda till en viss tid var kommen? Nu är den här! Glad tjej. Ni får fantisera ihop resten lite, för till detta hade jag sedan svarta strumpbyxor och en vit kavaj.
Publicerad
2011-07-15 17:54
Fantastisk fredag
Hej vänner! Fredag! Jag springer runt här hemma i ett stort kaos och försöker slå in paket, hitta kläder och sminka mig samtidigt. Det vankas dunderkalas för en fin vän som fyllde 20 igår, och det här med att hinna med alla förberedelser när man slutar klockan fyra har jag inte riktigt listat ut än. Jag är dessutom så pass trött att jag måste paniksova iallafall en kvart snart - hur jag nu ska kunna göra det när jag precis blivit färdigfixad? Och äta? Huh! Stress.
Jag hoppas att ni får en fantastisk fredag, så hörs vi och bakissnackar imorgon istället? Kram!
Publicerad
2011-07-14 17:11
Att inte behöva bry sig
Det börjar märkas att jag har jobbat i snart en månads tid nu. Och då pratar jag inte om att jag plötsligt inte har problem med att gå upp före klockan 6 på morgonen eller att jag somnar som en stock vid tider som jag annars brukar rynka på näsan åt. Och jag pratar inte heller om att jag plötsligt vet vad ordet hunger betyder, eller det faktum att jag fått in rutiner på hur en dag faktiskt borde spenderas. Utan jag pratar om det faktum att jag tappat all form av intresse för att göra mig i ordning. Att välja kläder. Att sminka mig. Att fixa och dona. Att göra fint. Jag tappat intresse för allt sådant där som är jätteviktigt för mig alla övriga dagar på året.
Varför är det så?
Kanske är det för att jag är ensam tjej på jobbet tillsammans med bara massa killar (Låter kanske konstigt, men jag tror varken dem eller jag kunde bry oss mindre). Kanske är det för att jag helt enkelt inte har tid. Kanske är det för att även om jag skulle vilja ha någonting annat, så är det jobbarkläder som gäller där, och skulle jag för den delen kasta på mig ett ansikte på morgonen – då skulle det garanterat ha runnit av innan dagen var över.
Nu tycker jag liksom att det är lite av det som är extra roligt med helgen. Att jag faktiskt får göra mig till vanlig människa igen. Att jag kan välja att ha utsläppt hår om jag vill det, inte bara kasta upp det i en knut på huvudet. Och vill jag, så kan jag faktiskt ha en klänning – inte bara de där hemska byxorna och en tröja helt utan passform.
Nu kanske det låter som att jag är emot det här också, men det är faktiskt helt tvärt om. Det här är sommar för mig. Att inte behöva bry sig. Att bara vakna, och vara, precis som man är. Konstigt nog så kan man vänja sig med det också, problemet då är bara att man kanske blir lite för bekväm. Vilket jag känner att jag börjar bli ungefär just nu.
Så nu sitter jag här och undrar. Orkar jag göra mig i ordning för att åka till Hälla, en helt supervanlig torsdag? Eller ska jag vänta tills imorgon, då det väntas en väldigt mycket mer festlig fredag?
Publicerad
2011-07-14 16:50
Nu står jag här
Och så kom det. Beskedet. Och det var bara precis sådär otroligt positivt som jag hade hoppats på. Behöver jag säga att jag är jätteglad idag? Behöver jag säga att jag plötsligt väger tio kilo mindre, tack vare att den där stenen försvann från min mage? Behöver jag säga att jag gått med ett stort leende hela dagen? Och sjungit konstant på endast glada och peppande låtar?
Nä. Det behöver jag inte.
Men jag behöver säga det här, och det är att jag är så otroligt jävla megaskitstolt över alla mina fina vänner som kommer in lite överallt i landet även i år på alla dessa fina skolor, och jag önskar att ni alla kunde förstå precis hur mycket det betyder för mig att det betyder så mycket för er. En stor varm kram var ska ni ha! En stor!
Publicerad
2011-07-13 19:56
Untangle you from me
Som om jag skrivit den själv, så kändes det när jag hörde den här fantastiska låten igår. Nu kan jag inte sluta sjunga på den. Den har fastnat, och jag har ingenting emot det.
Varför jag hittade den då? Jo, för att jag letade efter Demis senaste låt Skyscraper som jag också har hört ska vara helt otroligt bra - och personlig. Såklart var därför även den fantastiskt. Och ja. Även den kändes väldigt bekant.
Publicerad
2011-07-13 19:04
Kan inte vänta
Idag är jag på helspänn av två vilt skilda anledningar. Tre egentligen. Den ena endast för att den är så otroligt rolig, den andra för att jag på riktigt är livrädd. Den tredje för att Sverige spelar semifinal ikväll och jag verkligen vill av hela mitt hjärta att det ska gå vägen! Men mer om det senare.
För först, familjen har idag blivit med båt! När som helst får jag ett sms om att den är på väg hem till Vässan och jag är så nyfiken så att jag håller på att smälla av här i väntan. Vi hade en segelbåt när jag var mindre, och jag känner liksom att jag har saknat det där med vatten. Att kunna höra vågorna klucka och känna vattenstänk på kinden. Jag är ingen husvagnsmänniska, jag är verkligen inte det. Jag är nog mer en båtmänniska. Så gissa vart jag kommer hänga när semestern kommer? Oj oj.
Sedan. Vet ni vad det är för dag imorgon? Har ni sökt till högskola/universitet så vet ni. Det är antagningsbeskedsdags. Och jag håller på att svimma. Förra gången blev det så fel, så jag vill bara att det ska kännas rätt hela vägen den här gången. Och imorgon lär jag väl så veta om det är så. Om det ens kan bli så. Om jag har chans överhuvudtaget att få det så. Hua. Jag håller mina starkaste tummar för mig och för mina fina vänner som sökt. Det vore så skönt.
Publicerad
2011-07-12 21:07
Slutet
Åh. Som jag har väntat. Och längtat. Och önskat. Saknat. Som jag har dragit mig för att ta reda på slutet. Som jag har undvikit allas gissningar på ödet. Som jag inte vill att det ska sluta. Som jag önskar att den här grabben kunde leva vidare för evigt, och ge mig minst en film att se fram emot per år. Hur jag inte tror på att det är nu det gäller.
Men nu får verkligen världens bästa saga ett slut, och det är med oerhörd skräckblandad förtjusning som jag säger det här - men på söndag har jag nu bestämt mig för att jag ser den sista Harry Potterfilmen. Slutet. Men tro inte att jag kommer sluta att vara en HPnörd för det. Jag vill nästan tatuera in det där fina ärret i pannan.
Publicerad
2011-07-12 20:30
Supervilde
Hej hopp! Jobbdagen idag kändes som att den sprang förbi. Jag gick in och gick ut ungefär, vilket kändes väldigt skönt och ovanligt. Nu är jag dock trött som jag vet inte vad - så jag funderar på att bädda ner mig och mysa framför de sista avsnitten av
Bones (Snälla säg att Brennan och Booth blir ett par? Jag vill verkligen det!), och det är väl okej nu när det regnar? Att bara göra ingenting?
Direkt efter jobbet stack jag annars hem till
M och mös med henne och
Charlie i några timmar. Jag lär mig att gosa mer och mer med C nu, han är ingen supervilde hela tiden längre vilket är otroligt uppskattat från min sida (Jag kan sitta i soffan och faktiskt slappna av en stund haha). Vi hade en del att gå igenom om man säger så. Fick förresten tillbaka mina
skor som jag tydligen cyklat hem utan i lördags, så jag var nog inte i så bra skick som jag trodde just då. Kanske att jag hann göra mig illa där någonstans på vägen hem också? Foten är fortfarande inte helt hundra nämligen. Men så kan det gå ibland?
Nu - Bones.
Publicerad
2011-07-11 19:51
Lekande lätt
Hej godingar! Idag har det jobbats på trots den lite skadade foten, som nu fått kompisar i mr blåmärken och mrs skrapsår - men hey, nytt mode kanske? När jag slutade spurtade jag hem och sedan vidare för ett snabbt varv på IKEA, och nu tänker jag kasta mig på telefonen för lite
helgsuppdatering. Jag undrar fortfarande hur man kan missa så mycket fast man är mitt i smeten varje gång? Jag måste börja öppna ögonen. Och öronen. Det är sjukt vad det händer grejer just nu. Roliga grejer!
Så fort jag är klar med det ska jag dock redan (!) börja fila på lite saker tills den kommande helgen. För faktum är att det väntar ännu en
kanonhelg - igen, och jag kan knappt vänta på att den ska börja! Jag vågar knappt tro på allt som händer just nu, men jag passar på att suga in varje sekund. Det är såhär livet ska vara. Lekande lätt. Det har det varit i några månader nu, och jag hoppas det fortsätter minst sommaren ut. Men först, innan kanonhelg.
Jobb. Som jag faktiskt börjar tycka mer och mer om för varje dag som går. Det är en väldigt skön känsla.
Kram på er!
Den här kombon körde jag på idag (Foto från i våras):
Skjorta Kappahl
Linne H&M
Publicerad
2011-07-10 13:56
Fina lördag
Jag sitter självklart och tittar på
kvartsfinalen i VM som pågår just nu, är så otroligt insatt i det där så det nästan är löjligt. Fällde till och med en tår till inslaget om
Dahlqvist innan matchstart för jag verkligen tycker att hon är sveriges ansikte utåt just nu. Så fin tjej! Så respektabel och härlig.
Men ni ska få några härliga bilder från igår!
Picknick, vänner, ölfotboll, shotlekar och massor utav skratt. Fina lördag. Jag är lyckligt lottad.
Publicerad
2011-07-10 12:14
Gårdagens
Skjorta Lindex
Shorts H&M
Glasögon H&M
Senilsnöre Petra
Publicerad
2011-07-10 12:07
En fot mindre
366 bilder (Tack N haha), ett dunkande huvud och en fot som jag av oklar anledning inte kan gå på. Det var en väldigt rolig dag igår! Idag, not so much. Men det är smällar man får ta. Foten gör mig dock lite orolig - Jag måste ju kunna jobba ordentligt imorgon?
Jag ska se om det finns några bilder jag kan droppa av även här. Annars kommer det iallafall snart upp en bild på gårdagens outfit, och lite tips på fler lekar som vi klarade av igår. Tummen upp till M och D som knåpat ihop dem!
Och tänk. Jag blir fortfarande lika överraskad över vilka fina människor jag har runt mig. Man bara stannar upp och ler, för att alla är så härliga. Så genomgoa. Kärlek till er!
Publicerad
2011-07-09 13:52
Bilder från PM
Eftersom jag tvivlar på att jag kommer ha så många
bilbilder att bjuda på imorgon så kände jag att det är lika bra att jag kastar upp dem som jag knäpptae av igår nu på en gång. Vissa är ju riktiga skönheter! Och även om jag har cirkus noll koll om vilka som är bäst, vad man ska ha, vilka som är fina på riktigt och så vidare, så tycker jag att det är rätt kul att bara sitta och glo. Även om mina ögon mer går till alla
männiksor - både i och utanför bilarna. Vilka filurer det finns där ute bland oss.
Ni kanske kan gissa er till mina favoriter förresten? Tips, jag har som dröm att äga en
bubbla och skulle gärna vilja att den var
rosa.
Nu - lite bilar till er.
Publicerad
2011-07-09 11:39
Inför dagen
Imorse deltog jag och
M i vallfärden till Systemet. Gud vad folk. Fem i tio knackade vi på dörren, prick släpptes vi in. Skynda, skynda, hinna få tag i det man ville ha. Tackla en och annan raggare på vägen till kassan. Härlig start på dagen. Sedan tog vi Maxi av bara farten, och en snabbis in på biltema. Nu har vi allt för en lyckad dag! Snart sätter vi igång. Jag är pepp!
Och ni kanske kan gissa vad vi tar med oss även denna helg genom bilderna här nedanför? Vi kör på gult och rosa band idag. "Alla som inte shottar...".
Publicerad
2011-07-09 00:37
Kvällen(s)
Skjorta Lindex
Shorts Lindex
Halsband H&M
För många rumpor på en liten filt, många timmar i kvällssolen, flera fina bilar men även tusentals riktigt fula. En halvvurpa på cykeln och två naglar mindre. Mycket skratt, och planering. Där har vï den här fredagskvällen. Det blev en lugn historia (Borträknat min lilla olycka), men vem kan säga nej till det när man vet vad som väntar imorgon? Och vad vi haft för oss de senaste helgerna? En mysfredag är för den delen aldrig fel heller, inte när man har så fina vänner. Och vad handlar power meet mer om för oss på sidan av - än gemenskap? Jag kanske inte gillar just bilarna och folket i dem i sig, men själva grejen, den är så välkommen så. Jag gillar när det händer lite saker.
Publicerad
2011-07-07 22:07
Power meet
På ett helt annat ämne - det är ju power meet i helgen! Ska ni dit? Ska ni titta? Ska ni kanske rent av åka egen bil?
Själv sitter jag just nu med en lång lista på saker som vi har planerat inför lördagen, och jag tänkte väl börja bita av den i någon ände snart. Så otroligt kul att det är fler än jag som är pepp på denna helg bland vännerna! (Även om Mexicotemat är lite att ta i haha?) Det blir nog en heldag till slut. Men, vi börjar lite smått redan imorgon såklart, även om det blir en lugn kväll. Jag tycker det är så ruskigt mysigt att bara sitta och titta på alla som åker förbi (Jag är en äkta människospanare), och så träffar man ju alltid folk man känner utmed gräsmattorna. Och nya, såklart. Vill ni höra historien om killen med hatten kanske? Nja.
Men först imorgon, jobb! Snart har jag kommit halvvägs denna sommar, och det går av bara farten tillsammans med grabbarna. Kram!
Publicerad
2011-07-07 21:51
För mig betyder det jättemycket
Idag måste jag skriva om en sak som jag annars brukar dra mig väldigt mycket för att diskutera. För det är så lätt att missförstå, eller inte förstå alls, och det finns så många gånger som jag har velat säga att ”Det hjälper inte vad du än säger nu..”. Men att inte prata om det är nästan alltid snäppet värre, och att försöka låtsas som om det inte fanns där är bara dumt. Tro mig. Jag har försökt. Det må vara litet för många, men för mig är det stort. Väldigt stort. Och det försvinner inte, inte utav sig självt.
Idag var jag hos läkaren. Jag har varit rädd för det här besöket i flera månader, men framför allt nu idag. Så många gånger som jag har kommit dit och fått möta motstånd. Mött tomma blickar och frågor om vad jag egentligen gör där, snarare än hur vi ska få mig därifrån. Sett hur man gör så lite som möjligt för att man inte tror på problemet. Sett hur man liksom skrattar åt mina, enligt dem, egna påhitt. Hur man inte tar det på allvar, fast jag sitter där alldeles trasig framför dem. Fast jag ber dem. Om hjälp.
Men idag vände det. Idag mötte jag en jättefin läkare som redan från början tog orden ur min mun. ”Om du upplever det som ett problem så är det ett problem, hur stort eller litet det än må vara för någon annan”. Så sant. Och som det värmde. Äntligen någon som ser min sida, som ser rakt igenom den här muren av ”Okej, men tack ändå” så fort man mött sitt avslag. Idag fick jag hjälp. Och hjälper inte detta så finns det redan en reservplan. Fina, fina du. Jag hoppas så mycket på detta nu. Och att det nu finns bevis på att det finns där, bara det är en lättnad. Att det inte bara är jag som ser, utan att någon annan också vet – att det inte ska vara så. Att det nu står fyra bokstäver på mitt papper, som en stämpel på att jag inte är dum i huvudet.
Akne.
I nästan tre års tid har jag gått runt med finnar. Intensiva finnar. För få för att enligt många kalla dem akne, men för många för att jag ska må bra. En klarar jag av. Tio klarar jag också av. Men när numret stiger upp mot 100, mot 1000, och dem faktiskt börjar göra mig illa både fysiskt och psykiskt – då är det mer än vad jag kan ha att göra med. Då är det mer än vad jag klarar av. Och, när man har passerat 20, är det inte riktigt lika lätt att vila på ord som ”Men det är bara en period” eller ”Det går snart över”. Det har jag trott på en gång, det gör jag inte igen.
Till en början trodde jag nämligen att det var så. Att jag bara var sen med min tonårsperiod av röda prickar, och att dem skulle försvinna av sig själva efter en tid. Men så gick det ett år. Och sedan ett halvår till. Och ingenting gick åt rätt håll. Istället för att minska och torka ut, växte dem till sig och blev fler. Underjordiska. Hatiska. För synliga för mig att klara av. För onda för mig att kunna utstå.
Och jag vet att det är här som diskussionen kommer. Att det är här som dem med ”riktig akne” och alla hemmaläkare och vissa andra kommer in och säger att jag är ute och cyklar. Vem är jag att påstå att jag har det jobbigt med detta, när det finns dem som bevisligen har det mycket värre. När det finns dem som har hela ansiktet fyllt, medan jag bara har några få. Men det handlar inte om det. Det handlar inte om att jag inte tycker precis lika synd om dem som mår dåligt över sin egen situation hur den än ser ut, jag har den största sympatin med er, utan det handlar om min alldeles egna nivå. Att jag inte vill gå runt och ha ont. Både i kroppen, och inuti. För att bara tro att det handlar om yta är fel. Jag hade förmodligen varit starkare längre, om dem bara fanns där. Men när jag inte kan prata, eller skratta, eller le, för att ansiktet säger ifrån, då gör jag det också. Säger ifrån. Skarpt. Då handlar det inte bara om att jag råkar ha finnar som syns, utan då handlar det om vad dem gör med mig. Vem jag blir, när dem sitter på mig.
Rent synligt så går det i perioder. Vissa veckor får jag gå runt som vem som helst och vara slät om pannan och hakan, även om det finns stora som trycker under ytan, medan jag andra veckor får gå runt med röd gröt i ansiktet, och låtsas som om det vore sak samma. Men det är inte sak samma. Inte hos mig. Inte när jag passerar en spegel, och ser vad det är som äter upp mig utifrån. Hur dem varje gång dem dyker upp, tar med sig en lite större del av mig ner. Hur jag ibland väljer att inte följa med, att inte gå dit, att inte ens kliva upp. Och hur jag känner att det dunkar, trots att jag försöker att tänka på annat.
Det går inte. Jag vet ju att dem är där.
Två gånger hittills i mitt liv har jag mått riktigt dåligt. Två gånger i mitt liv har jag fått varit hemma en period från skolan för att allting liksom inte riktigt varit som det ska. Och även om jag gjort det tyst, i nian visste bara en liten skara om det, och i sista året på gymnasiet visste knappt någon, så är det dessa perioder som skriker högst inuti mig själv. Hur dem gör sig påminda konstant, och jag vet att dem gärna skulle öka i antal om dem bara fick chansen. Nu vill jag inte att någon tror att det här endast var för att mitt ansikte och min kropp råkade ha några pepplor, men att dem var en del av det hela – det är en självklarhet. Grunden var ostabil och dem gjorde inte saken bättre.
För många är en finne bara en finne. Något som går över. Något man knappt lägger märke till. Något man skrattar åt, för det är ingenting man lägger energi på. Så var det även för mig en gång. Men för mig är det nu en förvarning. Att nu kommer det fler. Nu kommer du att få det jobbigt, och du ska inte tro att du kommer undan. Hur jag en dag kan gå runt på stan som vem som helst, för att sedan ligga hemma i min säng och vattna på kinderna med salt för att jag inte vågar visa mig. För dessa jävla prickar.
Jag har tröttnat nu. Jag tröttnade redan för två år sedan, och jag har fått kämpa mig framåt sedan dess. Det tar för mycket. Det tär för mycket. Det är ju faktiskt ett av de problemen som jag vet att man kan bota, jag behöver bara experthjälp för hur man gör det. Ingenting såhär litet ska få ta så mycket. Ingenting såhär litet ska få ta ett enda år till av mig, utan att jag försöker stå emot. Jag vill känna mig fin igen, jag har glömt hur det känns. Att vilja gå ut och att folk faktiskt ska se en. Jag minns inte hur det känns. Att göra sig fin och bli nöjd, hur gör man då?
Äntligen. Äntligen. Äntligen. Har jag mött någon som är villig att ge mig den här hjälpen. Som ser mig fast jag bär på alla dessa prickar. Som tror på mig när jag säger att dem gör ont. Som vill hjälpa mig att ta bort dem. En efter en. Som ska hjälpa mig att bli mig igen.
Inom ett år ska vi ha hittat lösningen. Och jag ska bli lika prickfri som resten utav er. Ni kanske inte bryr er det minsta, men för mig är det här en enorm dag. Att bli trodd på och få hjälp har jag fått lära mig, det kommer inte av sig självt. Men idag har jag i alla fall kommit en bit på vägen. För mig betyder det jättemycket.
Publicerad
2011-07-06 20:41
VM
Hej vänner! Det är dags att hålla tummarna för Sverige i VM igen nu ikväll. Jag sitter bänkad såklart, en USA-match vill man absolut inte missa (Även om det skulle bli en förlust), och det blir därför inte så många ord från min sida ikväll heller.
Men imorgon, då har jag varit iväg på en grej som jag har väntat på i flera månader och jag är förhoppningsvis lite mer med i matchen igen efter det.
Så länge - Ha det bra, bättre, bäst och kom igen, håll en tumme nu! Puss.
Publicerad
2011-07-05 17:40
Hej Skansen!
Tanken idag var egentligen att jag skulle åkt till Skansen efter jobbet och hoppat och skuttat när Håkan och de andra står på scenen. Men både en och två saker kom ivägen och det blir därför inte så, vilket är väldigt tråkigt. Men, jag kommer såklart att sitta bänkad ändå - och inte bara för att se Måns denna gången då.. Utan även för att säga hej till mina fina vänner som är där!
Ibland vill jag bara tala om för er hur mycket jag tycker om er. Hur bra ni får mig att må. Hur jag bara vill gå runt och skratta när jag tänker på allt som hänt de senaste månaderna. Hur jag liksom känner att det känns bra nu. Hur allt är så mycket enklare än vad jag tidigare upplevt det. Hur det positiva kör över det negativa när jag har er omkring mig. Fina, fina människor.
Jag skickar en stor kram hela vägen till Stockholm! KRAM!
Publicerad
2011-07-05 17:34
What are words
Ibland behöver man en video att luta sig tillbaka på som artist. Dessa får mig att både må bra och skratta och bli ledsen och lite tårögd, men det är iallafall en stark känsla. Då tycker jag att man har lyckats. Något ska man ju förmedla, annars är det bara ord.
Publicerad
2011-07-03 15:53
Festivalens bästa
Efter att ha skrikit och sjungit mig hes, hoppat tills fötterna domnat bort och haft händerna i luften så pass länge att jag faktiskt fått träningsvärk efter dessa tre festivaldagarnas musikkvällar så tänkte jag att det inte vore mer än rätt att jag ger er som missade det hela chansen att höra precis det som jag har hört. Det bästa av det bästa, lite så.
Här kommer därför en musikkavalkad med några låtar från alla de artisterna som jag sett under torsdagen, fredagen och lördagen. Det här kan jag leva på länge! Människor som skriver och producerar låtar som dessa ska inte göra något annat. Musik. Vem kan leva utan?
Daniel Adams-Ray
The Ark
September
Petter
Publicerad
2011-07-03 12:43
Copycat
Skjorta Lindex
Shorts H&M
Halsband Indiska
Jag gjorde en copycat på mig själv från i fredags när jag igår tog på mig precis samma outfit. Men, det kändes mer rätt med tvådelat än en klänning en dag som igår och jag ångrar inte det valet som skedde cirkus tre minuter innan jag trampade hemifrån (I världens motvind!). Enda skillnaden var egentligen håret, för på fredagen satt det i en toffs, men hey, lite skillnad gör mycket. Jag var nöjd!
Publicerad
2011-07-03 12:35
Petter, såklart!
Okej, jag gillar egentligen boybands och riktigt krämiga kärlekslåtar. Okej, jag gillar egentligen när killen på scen är sådär riktigt snygg att man inte vet vart man ska titta och gärna att han är lite finare i kanten. Och okej, jag är kanske egentligen en riktigt tjejig tjej och borde ha gått hem efter det att Petra tackat för sig. Men. Det gjorde jag inte. För när allt kommet omkring så är det bästa jag vet ord som går rakt in i hjärtat och dunket som får alla mina sinnen ur balans. Kniviga meningar och en energi som gör att händerna lever sitt eget liv. Och då går man inte hem när festivalens avslutning närmar sig med stormsteg. I form av. Petter.
Petter. Grymt. Inte i närheten av The Ark, men klart bäst igår. Musik i alla dess former går att älska, jag är ett rätt bra bevis på det. Det går bra nu, kompis det går bra nu.
Efteråt blev det fortsatt dansande i öltältet och senare gick vi till Bill och Bob, där även fler vänner anslöt. Jag fick dock kasta in den inte allt för roliga handduken och cykla hem strax efter klockan slagit ett, men det gjorde ingen större skillnad. Västerås. Fan, vilken bra festival vi har haft i musikväg. Det andra kan jag inte prata för, men på scenen har det varit grymt. Helt sjukt bra. Tack! Tack! Tack! För det.
Publicerad
2011-07-03 12:14
Jag flyter med känsla
Gårdagskvällen var festivalens sista dag, och det tog jag och vännerna självklart tillvara på och stod och gunga med till både September och Petter under den sena lördagen.
September, som var först ut av dem båda, var faktiskt bättre live än vad jag minns (Hon var förband till BSB för några år sedan) och det blev både hopp och skutt till hennes lättsamma ord i den täta publiken. Och självklart en och annan medsjungning till
Mikrofonkåt från min sida, som jag av oklar anledning kan varenda mening till. Men den är ju grym rakt igenom!
Efter September på scenen så letade vi oss till
Varda (Som jag hörde vann pris för bästa uteservering? Helt rätt!) för att mellanlanda innan kvällens höjdpunkt.
Publicerad
2011-07-02 18:07
Charlene vs Kate
Jag måste bara kasta in denna (Något suddiga och halvkassa) bild på
brudens klänning. Otroligt vackra
Charlene i en otroligt vacker
Armaniklänning! Men vackrast är nog ändå hennes hår och slöjan. Den enkla knuten med diamantkant tillsammans med den böljande slöjan som gör det hela snudd på magiskt. Klänningen i sig påminner annars väldigt om den vi såg på vår egen Viktoria förra året.
Så fint oavsett! Och betydligt mer i min smak än gårdagens bröllop mellan
Kate Moss och hennes rocksnubbe. När skådade vi senast en sådan här riktigt trashig brudklänning? Vilket äkta
bottennapp enligt mig! Nej. Charlene vann den kampen utan strid.
Publicerad
2011-07-02 16:19
NWIC
Jag har en halvtimme till godo innan
bröllopet i Monaco kommer att ta upp lite av min lördag innan
musikfesten ikväll (Ni ska väl titta? Jag tror att bruden kommer vara sagolik.), och den spenderar jag självfallet med att dra igenom veckans alla missade blogginlägg hos
favoriterna. Jag vet inte hur det är med er, men visst tar det emot att spendera lika mycket tid vid datorn under sommaren? Jag klarar inte av det. Och speciellt inte den här sommaren. Lever som aldrig förr.
Men nu alltså, går in hos
Klingan och kan bara konstatera att hon fasiken är snyggasre än någonsin. Och hennes garderob, förstår ni hur mycket hellre jag skulle vilja bada i den än i valfritt vatten i sommar? Herregud.
Springer på den här bilden hos henne också, från invigningen av av "
Northern Women in Chanel" på fotografiska museet för någon dag sedan (Gissa om jag vill dit!). Eftersom jag inte knäppte några bilder på mig själv igår kväll så säger jag därför såhär: Hon till vänster är jag igår, jag hade beiga shorts och en svart lös skjorta. Och komiskt nog, så hon till höger, det är nog jag ikväll. Funderar starkt på en
enkel svart klänning nu efter två dagar i shorts. Jag är ju väldigt tjejig just där. Vi får se om det kanske hinner fastna på bild idag! Kan ju drömma om att bli sådär snygg tills dess också. Hua.
Publicerad
2011-07-02 13:57
Heja Sverige
Nationalsångerna ljuder från teven. Solen skiner in genom den öppna dörren. Vinden samlar styrka och når ända från Tyskland och hit.
Fotbolls VM. En liten dröm i min verklighet. Har jag sagt att jag älskar fotboll?
Världens bästa sport.
Publicerad
2011-07-02 12:15
Come let's pray for the weekend babe
The Ark igår var G-R-Y-M-T. Magiskt. Vackert. Härligt. Ärligt. Eget.
Alldeles perfekt.
Två klappande, peppade händer i luften och två hoppande, trasiga fötter, precis så spenderade jag en och en halv timme på fiskartorget igår. Åh,
fantastiskt!
Jag vill igen. Jag vill se mer. Känna mer. Jag vill ha mer konfetti i håret. Jag vill höra orden "It takes a fool to remain sane, in this world all covered up in shame" och ta in varje liten bokstav utav det. Jag vill ta in all glädje. Och sorg, i det faktum att dem inte kommer finnas kvar efter september.
Och framför allt vill jag höra Olas kloka ord om denna allt för snedvridna värld vi lever i. För han har ju rätt. Alla borde vi vara som dem är. Kanske till och med lite mer, men absolut inte mindre.
The Ark. Alla som inte var där missade något stort. Ett storslaget avslut. Själv avslutade jag kvällen med att hoppa och dansa lite mer inne i öltältet tillsammans med resten av Västerås, innan jag tog min slutkörda kropp och trampade hem. Något liknande lär ske ikväll.
September och
Petter. Jisses. Vem är det som har slagit på stort när det kommer till alla artisterna i år? Händerna mot himlen även för er insats.
(Ber om ursäkt över kvalitén på bilderna men systemkameran fick stanna hemma igår när det gällde att vara lätt och hoppbar.)
Publicerad
2011-07-01 17:52
TGIF
Igår blev det Adams-ray med vännerna och ikväll blir det The Ark med älskade mamma! Jag vet inte hur länge vi har pratat om att gå och se dem, så nu när dem faktiskt kommer hit var det liksom per telepati som vi bestämde oss för att gå dit. Innan blir det förhoppningsvis några glas vin på Vardas uteservering så vi kan sitta och snacka lite skit, och efter en utgång med lite härliga tjejer så jag får skaka rumpan ordentligt. Den här jobbveckan har suttit sina spår nämligen. Jisses. Thank god it's friday!
Publicerad
2011-07-01 17:23
Förresten..
.. Så spottade jag den kanske
snyggaste tatueringen jag någonsin skådat bland benen på festivalen igår! Jag ber verkligen om ursäkt till denne okända kille vars vader jag blev tvungen att fota i förbifarten - men det är verkligen med en
komplimang i bakfickan som jag gjorde det.
Forward ever. Backward never.
Publicerad
2011-07-01 17:18
Ta mitt skimmer, för jag brinner
Igårkväll blev det allsång till
Adams-ray, händerna i luften till
gubben i lådan, cider i öltältet och fortsatt
utemys på Bill och Bobs uteservering tillsammans med vännerna. Kanske en helt perfekt torsdag! Och denne Daniel, han gör det inte ont att vila ögonen på vill jag lova. Inte alls.
Inga problem.