En oförstående Trixi ser på främlingen som står utanför dörren till blogg Little Bliss. ”Söker ni Little Bliss?”, frågar Trixihunden den paranta musan som nog hade efterfrågat Little Bliss. Trixihunden antog detta för det  han kunde urskilja i det nyss sagda var just "Little Bliss". ”Mon garçon, Little Bliss”, upprepar främlingen. ”Nej, jag förstår inte”, tänker den förkrossade hunden ”men uppenbarligen söker hon Little Bliss”. Trixihunden ger tecken åt kvinnan att komma in och sätta sig; sedan säger han ”Little Bliss” och pekar med tassen åt höger samtidigt som han själv går åt samma håll. Den andra tassen uppmuntrar gästen att stanna där hon är. Gästen följer hundens anvisningar och sätter sig på en av pyttemusens stolar i hallen. Den nyanlända gästen är dubbelt så stor som Little Bliss, noterar Trixi. Raskt plockar gästen fram en handsväska ur den plockar hon upp puderdosa, spegel och läppstift. Musen börjar pudra nosen och bättra på läppstiftet allmedan allt övervakas med hökögon i spegeln. Slutligen ser främmandet resolut nöjd ut och lägger åter ner de tre objekten från där  de en gång kom ifrån.

”Little Bliss, var är Du?”, ropar Trixihunden. ”I köket, jag gör en ugnspannkaka.” Trixihunden känner nu den härliga doften som har spridit sig från köket. ”Little Bliss, Du har främmande”, börjar Trixihunden trevande. En något mjölig Little Bliss tittar förvånat på Trixi som fortsätter urskuldande ”Det är ett hav som söker Dig och detta hav vill sälja kalsonger”, säger Trixihunden uppgivet och norpar några jordgubbar som Little Bliss prydligt har lagt i en hög. Var och en av jordgubbarna är mer eller mindre lika stor som musen själv. ”Pardon”, säger pyttemusen. Trixihunden är mållös.
”mère a été!?” Musen skuttar av lycka och springer ut till den väntande mamma Antoinette Tilling. La mére! kom allihop. Kom jag vill presentera mamma för er alla, ropar pyttemusen som nu känner sig euforisk. Inom kort är alla samlade, till och med den flygande hunden Ted Tim, han som annars den här tiden på dygnet brukar sova. Gissa om Little Bliss är lycklig. Det är vår och mamma har precis kommit. "Mamma?", säger Trixihunden frågande. "Ja precis, min mamma", utropar Little Bliss glatt. Fortsättning följer. www.videodetective.com/movie_trailer/THE_TALE_OF_DESPEREAUX-_DESPEREAUX_IS_CAUGHT_UP_IN_READI/movie_clip/P00025106.htm

Vänliga Västmanland heter det som bekant. Om Västerås är en mer vänlig stad än andra ska nog vara osagt men vist känns det vänligt när man möts av att "en vänlig grönska har smyckat en av stadens busskabiner (!)" och i vintras blev katten Jönsson utanför VLT-huset utsmyckad av en grafittistickande mus med röd huvudbonad. Ladies and gents, read all about it! sites.google.com/site/littleblissweb/inlaegg/joenssons-katt

 
Foto: Freddy.

Det bidde inget yogapass idag klockan 06:45 på njoy för Little Bliss hade fattat fel. Little Bliss hade denna gång visserligen inte tagit fel på tiden som förra gången det begav sig; den här gången hade pyttemusen läst på fel schema.I stället för yoga på morgonkvisten bidde det vårstädning i vårsolens glans som lyste med sin frånvaro. Men klockan 11:15 blir det spinning med Ingiz (förmodar musen). Därefter ska faktiskt musen på massage för i vänskapskretsen finns en trevlig person som behöver labbmöss att öva på. Ibland har det verkligen sina ljusa sidor att vara mus och ha en kompis som ska bli massör.Det finns många fördelar att vara mus, det ska här verkligen understrykas. Titta bara på den här ombonade datamusen, inte utan att man blir litet sotis. Mon Dieu! Fortsättning följer från en småfranska tuggande pyttemus vid frukostbordet. De övriga sover sin skönhetssömn, endast Little Bliss är vaken.

Little Bliss brukar alltid starta dagen med en tallrik havregrynsgröt men likafullt är det hungrigt i magen innan lunch. En vän till Little Bliss gav rådet att äta ugnspannkaka på morgonen och flikade samtidigt över följande recept:

1,5 dl vatten
1 ägg
1 äggvita
30 g vaniljprotein

1 msk sojamjöl
1 msk cocosflingor
1 msk kardemumma
50 g hallon

Allt utom hallonen vispas med elvisp. När smeten är jämn och fin ska hallonen ner i smeten som sedan hälls i en liten bakplåtspappersklädd ugnsform.I ugnen gräddas ugnspannkakan i ca 20 minuter. Pannkakan kan avnjutas med eller utan kvarg, kesella eller keso uppepå.

Från och med 1 maj ska pyttemusen testa denna frukost i en veckas tid - dels för att den franska dieten då upphört, dels för att testa om färre påhälsningar från Fru Hunger erhålls.

Imorgon är det sista gången man kan träna yoga klockan 06:45 på njoy. Snyft!

Fortsättning följer!

 

Downey Jr är som vanligt i tiptop och spelar den ironiska Anthony Stark med glimten i ögat samtidigt som han levererar skarpa dialoger.
sites.google.com/site/littleblissweb/inlaegg/iron-man-2

Olika tekniker kan verka vara oförenliga. Tittar man närmare kan det visa sig att de olikartade teknikerna inte var så väsensskilda som man först hade trott. De är båda funktionella men inte samtidigt. Mer om detta kan Du läsa på följande länk:sites.google.com/site/littleblissweb/inlaegg/boll

Kycklingfiléerna på restaurang West smakade mums i sällskap med Baghera som egentligen heter något annat, nämligen Anna. Petra skäms så hon rodnar ända ut i spetsen på snabeln, "tänk att hon hade glömt bort vad sällskapet hette. Usch! Fy!!"

Till Petras försvar bör det sägas att det inte är underligt att sammanblandning här skedde för det finns likheter mellan Baghera i Djungelboken och Baghera på Harmoniq: Båda äro mörka och vältränade.

Vill Du se mer av Anna? Förståligt. Hugg tag i närmsta telefon, ring Harmoniq och boka tid hos Anna. För det är på Harmoniq hon håller till om dagarna. När Du bokar tiden, vänligen fråga efter Baghera *ler*.

Mätta och glada lämnar duon restaurang West. En lunch som absolut berikades av en trevlig kypare vid namn Bassim *fast elefant Petra är osäker på stavningen; men snälla ha förbarmande, den store och småfeta gråklumpen vill väl men har ibland svårt med stavningen*. Forstsättning följer och glöm inte att Du liksom Petra kan göra Dig vårfin hos Harmoniq.

Betänk följande:Kan till och med Petra bli fin efter ett besök hos Harmoniq, vilka resultat skulle ett besök hos Harmoniq för Dig då innebära! Du Käre Läsare som ju redan är fin från "the very beginning". Tål som sagt var att tänka på, så tänk på det! . www.harmoniq.se

 

”Hur var pilatesen?”, frågar elefant Petra Little Bliss vid frukostbordet dagen därpå.”Tack Petra! Urkul! Kan Du tänka Dig både Little Eva och Freddy var där.” Petra bredde en smörgås med smör. Hon manövrerade delikat den handgjorda smörkniven med snabeln samtidigt som hon uppmärksamt uppsnappade allt musen sa. ”Vad fick ni göra?”, frågade Petra nyfiket. ”Massa olika rörelser. En rörelse påminde faktiskt litet om Dig Petra, när Du viftar på snabeln alltså.” Petra tittade storögt på den pyttelilla musen ”Vad säger Du! Fanns det andra elefanter där?”, utropar Petra glatt. ”Nej, tyvärr vännen men vi fick röra på benen och då påminde vi litet om , ja”. Petra log.

”Vad ska Du göra idag Petra?”, frågade Little Bliss betänksamt. ”Kära hjärtans, mus om Du bara visste vad en sober dam som jag har på agendan. Du förstår, först ska ögonfransarna få sig en uppsträckning hos Baghera, sedan ska jag äta lunch med Baghera, ja Du vet hon i Djungelboken, och sedan måste jag nog skriva litet för bloggens räkning. Dagen avrundas med träning och bio med er på blogg Little Bliss för vi ska ju se Iron Man 2, eller hur musen! En sådan dag, ser redan fram emot den”, suckar den trofasta Petra och rör förstrött med skeden i tevattnet som redan hunnit svalna. ”Vad ska Du göra, Little Bliss?”, frågar Petra efter att hon har upphört att röra i koppen. ”Tja, sak träffa Roscoro, Du vet han som hjälpte Despereux Tilling från en säker död i källaren. Sedan ska jag faktiskt träffa Little Eva”. ”Ska Du!”, utropar Petra, ” Vad ska Du och Little Eva göra månne?” Little Bliss skruvar på sig, ”tja, tjänster och gentjänster Du vet. Vi lär väl prata - på franska - och sedan ska jag hjälpa Little Eva med hennes studier”, tillägger Little Bliss snabbt.

Vad ska Du göra idag Käre Läsare?
Du må tro att blogg Little Bliss allt bra gärna skulle vilja veta!
Hör av Dig så kan en av oss komma till just Dig för ett litet reportage. För kom ihåg, det är ju Du som är bloggens fokus. Om detta går det att läsa från dag ett på blogg Little Bliss. Hör med andra ord gärna av Dig! Lev väl. Fortsättning följer, som Du även vet. Au revoir!

På torsdag är det åter dags för en premiär. Den här gången är det den andra filmen om Stark alias Iron Man som visas på stadens biograf SF. Tony Stark är tillbaka ihop med sin ytterst mångsidiga assistent Pepper Potts alias Pepper. Kära Pepper, för vad skulle Stark var utan Dig? Självfallet minns Du Pepper, men minns Du även Peppers väl valda ord då hon efter Starks one night stand Christine får sköta dennas sorti ur sovrummet? Inte! Här kommer en repris:

Pepper: I have your clothes here; they've been cleaned and pressed. There's a car waiting for you outside that will take you anywhere you'd like to go.
Christine: You must be the famous Pepper Potts.
Pepper: Indeed I am.
Christine: After all these years, Tony still has you picking up the dry cleaning.
Pepper: I do anything and everything Mr. Stark requires. Including occasionally taking out the trash. Will that be all?

Sist vi såg Enbart Downey Jr, som spelar Stark, på bioduken var när han spelade i Guy Ritchies film Sherlock Holmes där han just agerade som den geniala Holmes. Det kan därför antas att den andra filmen om Tony Stark enbart är värd att se tack vare denne skådespelare, för vem pendlar mellan sinnestillstånd som denne Jr. Självfallet går inte heller Gwyneth Paltrow, Pepper, av för hackor och ingen glömmer väl hennes insats i Shakespeare in love. En insats som hon även fick en välförtjänt Oscar för. Hur som helst och oavsett bad: Det ska bli kul att få se filmen med bloggvännerna.

 

 

”Nu börjar snart din pilates, Little Bliss”, påpekar försynt elefant Petra den, i uppslagsverket Trikoloren, sovande pyttemusen. Försiktigt petar hon med snabeln på den lille sjusovaren som nu verkar mer död än levande. ”Ne sais pas”, svarar Little Bliss i sömnen och fortsätter att sova.

”S’il vous plaît”, frustar Petra som minsann också har läst franska i sin ungdom. ”Du kanske skulle behöva krydda Din ‘croissant’ med litet tysk och handfast disciplin?”, fortsätter Petra. ”Sätt nu på sig träningskläderna för elefant Petra har skrivit in pyttemusen på en kurs i pilates.” Little Bliss tittar yrvaket på sin vän, "Pilates? ... men jag studerar ju franska”.

Petra gör en menande gest med snabeln mot den numera hopslagna Trikoloren. ”In your dreams, souris!” Elefanten fortsätter ilskt: "Tror Du att Petra beställer fina böcker från Adlibris enbart för att en pyttemus ska sova i dem!” Little Bliss kommer snabbt på fötter ” Men my lady, mon Dieu!”"

Silenci!”, skriker Petra som nu är lika högröd i ansiktet som en tredje del av framsidan på uppslagsverket Trikoloren. ”Oui, oui”, svarar en häpen pyttemus ”Mon Dieu, vår vän Petra tar sig ton”, tänker Little Bliss förnöjt ihop med en tesked rädsla alltmedan han springer upp och hämtar sina Freddybyxor. Ty en arg elefant är inte att leka med; inte ens om elefanten heter Petra och älskar sin Little Bliss över allt annat på denna jord. ”Här ska tränas god och kraftfull pilates", hojtar Little Bliss till Petra innan han springer iväg till sitt livs första "tysk franska pilateslektion".

På sängen väntar ytterligare en bok från adlibris: The Tale of Despereaux: No Ordinary Mouse. Ikväll ska Little Bliss läsa om den lille hjälten Despereux Tilling som liksom Little Bliss har både stora öron och mål.

Det väntas gäst från Paris, där ju värsta buse franska talar (Pyttans A-B-C-D, 1896). Little Bliss är ingen buse och därför fordras hårdträning. Följande är musens upplägg:

Diet: Nitiskt äta småfranska till frukost; vid lunch inmundiga croque-monsieur och avsluta dagen med en het croissant.

Praktiska övningar: Idoga och regelbundna samtal, på franska, med porslinskaninen Edward Tulane.

Musik: Vanessa Paradis och Édith Piaf.

Little Bliss är övertygad om att detta rättesnöre måste bära frukt eller minst leda fram till en solmogen mango; för varför skulle han annars alls lägga ner både tid och engagemang?

Hur har Du det Käre Läsare?
Little Bliss hoppas att Du har det bra!
Fortsättning följer.

 

"Du har fått ett brev”, säger Trixihunden och räcker över ett rosa kuvert mot den oerhört morgontrötta pyttemusen iförd penjoar och tossor. Kapuschongen är dragen över de stora öronen - som numera inte skulle göra vare sig elefant eller någon annan avundsjuk – och hopknuten under hakan.

”Tack Trixi”, lyckas Little Bliss få ur sig innan han åter lunkar in i sovrummet. Den pyttelilla musen med ett par gigantiska öron, en superkänslig och skarp nos och två vakna och vidöppna öron sätter sig på sängen, en härlig videvipp som kära elefant Petra nyligen plockade till sin vän som vårpresent. Pyttetassar öppnar apatiskt det ljusröda brevomslaget som behagligt är utsmyckat med snirkliga skrivtecken och bilder. Tystnad råder och sedan ett glädjetjut. De övriga på blogg Little Bliss hoppar till. "La mère", utropar den pyttelilla musen glatt och springer ut till de övriga för att delge den goda nyheten.

En vårdagsmorgon vinkar en slokörad Little Bliss av Pea på stationen i Västerås. "Vi ses snart igen", säger Pea. "Jag har ju andra möss att träffa", fortsätter Pea. "…andra möss?" Little Bliss ser förvånad ut. "Det är väl klart. Vad trodde Du? Att Du skulle ha ensamrätt på mig, eller?", skrattar Pea.

Little Bliss tittar bort mot vännerna som hade slagit följe ner till tågstationen. Han ser Trixihunden, porslinskaninen Edward Tulane, elefanent Petra och fladdermusen Ted Tim. Alla vinkar de till Little Bliss som tyvärr inte mäktar med att vinka tillbaka. Vännerna ser frågande på varandra; de känner inte igen sin annars glada och observanta lille vän.

Little Bliss tittar åter på Pea och låter sedan blicken falla till marke. En pytteliten tass sträcks fram mot Pea: "Det var trevligt att träffas, my Lady". Musen bugar sig och tar av huvudbonaden. Pea ler roat. Little Bliss har inte svårt för att varken le eller hålla sig för skratt.

Men vad Little Bliss tänker får Pea aldrig veta. Pea kliver på tåget och vinkar adjö. På stations perrong dröjer sig en pytteliten mus med krossat hjärta kvar. Men härom känner Pea heller inget till och varför skulle hon det? Vidare kan man undra: Vem bryr sig om en mus, egentligen? En mus som förvisso hade räddat livet på en prinsess, samtidigt som musens egna liv även hade varit i fara. Men det är ju blott en pytteliten mus som är så liten att man i bästa fall kan ta honom för att vara skalbagge, så liten han är, så varför bry sig alls..

Little Bliss vänder sig om mot stationshuset. Han ser åter vännerna; alla ser nu med värme i blicken på den otroligt pyttelilla musen. Till och med Edward tittar vänligt på minimusen med jätteöronen och ett numera stängt hjärta.

Little Bliss känner sig litet bättre till mods. Men visst känns det sorgligt när man knappt är en i mängden, om alls det, för den man håller kär. Det är svårt och sorgligt och trots detta kommer även detta att passera. Faktum att Little Bliss har vänner som gillar honom, fast han enbart för andra är en mus som ingen märker, gör hela skillnaden.

Little Bliss tänker med tacksamhet på vännerna som, ett stenkast längre bort, väntar på honom. Little Bliss tänker även med samma tillgivenhet på idag ickenärvarande Little Eva som liksom de övriga har en alldeles unik tallang. Little Evas tallang är att kunna lyssna - lyssna på riktigt - och sedan göra så att saker och ting verkar mer överkomliga. Exakt vad hon gör är svårt att precisera men faktum kvarstår; efter en pratstund med Little Eva känner sig de flesta bättre till mods. Detta vet de som har träffat henne. De som däremot inte har gjort det har likväl en uppfattning om vad Little Eva kan och framförallt vad hon inte kan göra. De som inte har pratat med Little Eva brukar faktiskt var de som har mest åsikter om henne och inte sällan brukar det skrattas och påstås att de hade kunnat göra samma sak, fast bättre. ”Bättre än det ni inte känner till?”, tänker ofta de som här inget säger.

Sakta lämnar vännerna stationsområdet.
Det är vår. Little Bliss är ovanligt liten.

Yrvaket tittar sig Little Bliss omkring. "Mon Dieu! Råkade visst somna i mjölpåsen", konstaterar den alltjämt omtumlade musen för sig själv. Petra bakar vårskorpor, det väntas besök, kärt besök, och detta vet blott Petra; den kloka elefanten som omtänksamt blåser av Little Bliss all mjöl med snabeln så han far med ett litet "tjong", med huvudet först, rätt in i. Ja, var hamnar musen med ett par gigantiska öron, en superkänslig och skarp nos, två vidöppna och vakna ögon samt ett stort hjärta? Little Bliss återfinner sig, efter viss återhämtning och dagens första flyg färd, ett stycke ovan mark. Situationen är något svajig och samtidigt alldeles, alldeles underbar och påtagligt bekant, och ljuvlig. Little Bliss tittar upp och svimmar sedan av lycka; för vems blick möter nu den pyttelilla musens konfysa utryck i ögonen? Precis, Pea. För det är i henns hand som den lilla hjälten först landade i och sedan coolade av i. En sådan knockout! och inte reser sig heller musen efter att Trixihunden har räknat ner baklänges från tio till noll och det oerhört, oerhört långsamt. Den pyttelilla musen är för lycklig för att kunna balansera på benen. Fortsättning följer!

 

År 1973 stod då äntligen operahuset i Sydney klart. Äntligen! Inte en dag för tidigt! Mycket lång tid hade det tagit att bygga. Detta underverksförklarade bygge som innan taklagsfest gick under många öknamn, den snällaste var `apelsinklyftan´. Mellan 1958 och 1973 hann mycket hända som här ska exkluderas men det kan sägas att saker och ting ”inte var så kul” för iblandade innan "the landmark of Australia" stod färdigt i all sin prakt. Men trots ett tilltalande yttre svek publiken. Man slet sitt hår, hoppade säck av ilska och boxades med inhyrd boxhandske-försedd-känguru. "Varför ville ingen komma och besöka detta vackra bygge?" Men som alla vet, ingen rök utan eld och som all även vet, ”the good people of Australia” är kända för mycket och kanske främst för dessa tre saker:

1. Sina goda Tim Tam
2. Sitt numera välbesökta Operahus
3. Sitt trevliga och vänliga sätt!

Hur skulle unga vilja styra stegen mot operahuset?
De tappra australiensarna hade sannerligen nötter att knäcka och de fort. Hyran bygget stod på var då som nu dyr. De funderades länge och väl och självfallet kom de inte på en bra lösning - de kom på en superlösning som var så bra att de fick sluta använda den eftersom de slutligen inte kunde hantera den växande folkhopen som ville besöka operan.

Vad var hemligheten?
Vad tror Du man hade kommit på? Vad lockade folk att bokstavligen lämna hus och hem för att besöka operahuset? Vad orsakade denna jordskredsseger och braksuccé samtidigt som Flower power och ABBA var `hot, hot, hot´? Vad hade man kommit på, kan Du gissa?

Man visade surffilmer - som omgående blev en formidabel framgång bland stadens unga. Det gick som sagt var så bra för operahuset att de slutligen fick sluta visa filmerna, men eftersom de unga då hade hunnit besöka byggnaden vid ett flertal tillfällen och då själv hunnit etablera en personlig kontakt med operahuset och dess mystiska värld fortsatte många att besöka operahuset även efter att surffilmerna gick att se. Är det inte underbart och detta tankesätt kan säkert appliceras på mycket.

De agerade inte
För vad de inte gjorde var att agera som om de trodde att de var någon. Ty detta behövs inte, de vet att det är någon och just detta bidrar till att de kan älska sin medmänniska. De förstörde heller inte operavärldens rykte. Skulle vilja höra den sopran eller tenor som avböjer The opera House!

De agerade smart
The good people of Down Under agerade lösningsfokuserat och djärvt som vågade tänka utanför vedertagna ramar. Självfallet skulle de hela bunten kunna ha valt en helt annan inställning. De hade kunnat utse en syndabock och ömkat landets historia som enbart utgjordes av bovar från hemlandet UK, för tänk om deras förfäder hade bott kvar där, ja då hade saker och ting varit annorlunda. Men på detta sätt valde inte de att resonera och det ska inte vi heller göra.

Redo att anta utmaningen?
Alla har vi våra ryggsäckar och jantelagar. Det är hög tid att slänga dem på elden som garanterat kommer att brinna i veckan. Är Du villig att anta utmaningen, att slänga ballasten på elden? Kapten Cook och hans besättning har för länge sedan dumpat si ballast så nog är det hög tid att även vi tar Vasa, Jante och ”inte ska jag” till de sälla jaktmarkerna ovan eller över jord. Du tappre Gurka och Du ädla pärla?<-[endif]-->

Kära Gurkstad! Du är fin men ärligt talat: Utan Dina invånare är Du "inget". Dina invånare är Din prana eller livsenergi.

Hos Dina invånare finns en uppsjö av berättelser, för i alla möten som livet erbjuder finns berättelse som bara väntar på att bli uppmärksammade av sina bärare som med en smula mod kan berätta den för dem som önskar höra och höra vill många, åtminstone betydlig fler än vad Du kanske tror.

Berättelser är förutom en trevlig stund en källa till prana och gemenskap. Berättelser gör att folk kommer närmare varandra. Detta vet man. Tänk vad roligt det skulle vara om denna kunskap även kunde omsättas i praktiken.

Tänk om konstmuseet som öppnar på Karlsgatan i höst verkligen öppnade dörrarna för all sorts konst och uttryckssätt och Inte enbart den konst som målas på ett vackert och ofta handgjort papper, även om den konsten inte heller går av för hackor. Tänk om stadens museum skulle våga lyfta fram annan konst, exempelvis konst på tyg, i sagans värld, ur brännugnar och eldstäder, ritat och broderat rispapper och mycket, mycket annat. Konst är mycket men det är absolut inte ett föremål som ska stängas in på ett museum. Konst ska upplevas, beröra och faktiskt ha något att erbjuda; först då får konsten vingar för att i det fria lufthavet kunna lyfta det tillsynes enkla och vardagliga till oanade höjder och där i samklang med omvärlden bli sådär härligt dödligt odödlig som blott konst kan vara.

Om resurser fanns skulle detta ordnas i konstmuseets nya lokaler: 
Ett ”berättarcafé”, för ord skapar helt nya sammanhang och kan vi dem både läka och styrka. Om detta talde bland annat föreläsare Åsa Nilsonne om under sitt besök på stadsbiblioteket under den gångna veckan.
En filial som explicit uppmärksammade tyget inom konsten. Tyget som inom konstens värld tyvärr har en undanskuffade plats.
En vegetarisk restaurang som gott kunde plagiera Örtagård i Stockholm som har något för alla och en var, till och med dem som älskar kött
*varför uppfinna hjulet två gånger. Mon Dieu*.

Tänk, ett museum som med en röd tråd förenade dåtid, nutid, framtid i en alltigenom funktionell vardag. En tråd som syddes med hjälp av en nål som hölls eller åtminstone initierades av en pytteliten mus, utrustad med ett par gigantiska öron - som skulle göra en elefant grön av avund. En pytteliten mus som även hade blivit utrustad med en superkänslig och skarp nos, två vidöppna och vakna ögon och ett stort hjärta som dock inte godtog illvilja. Vore inte det alldeles, alldeles underbart?

Låter det intressant? Little Bliss bugar och tackar! Kommer gärna till Dig och berättar mer om denna dröm, detta ädla värv och nobla uppdrag som kanske är musens livsuppgift. Men för detta behövs sponsorer och vänligt folk som även brinner för ovannämnda. Är Du en sådan person? 

 

 

Vad minns man av vecka 16?
Spontant minns "inte mycket" och det som minns rör främst ett tvättäkta aprilväder och flygplan; flyg som först inte flög och när de väl flög svävade iväg med ”minsta syskonet Bernadotte” på luftbro till "andra sidan" och staden NY. Little Bliss minns själv bäst Åsa Nilsonnes föreläsning på biblioteket som efterföljdes av trevlig samvaro med vänner på Cirkus. Därutöver kom den tredje intervjun på blogg Little Bliss ut sedan starten i februari 2010: sites.google.com/site/littleblissweb/intervju/maria

Är det svårt att säga "nej"?
Följande länk visar dels konsekvenser med att inte kunna förmå sig säga "nej", dels hur Du faktiskt besitter färdigheter att säga just "nej" till både andra och Dig själv. Läs mer om detta och mycket annat på följande länk: www.littlebliss.info/intervju/liv

Vad har en våningssäng och Carrie Bradshaw i Sex and the city gemensamt? Inget men för mig ingick båda i drömmar som drömdes och sedermera nästan inte uppfylldes. Eller?

Vet inte om även Du, som liten, ville ligga i den översta sängen i våningssängen. Vet dock att jag själv absolut ville detta men tyvärr inte fick. Detta för att det alltid fanns något äldre barn som bättre lämpade sig för detta nattliga äventyr.

Liten drömmare växer upp och får visserligen som vuxen ligga längst upp i våningssängen om natten, men först när den nedre sängen åtrås mer. I stället dröms andra drömmar i studentrummet i Uppsala, i den översta sängen. Tänk att som Carrie Bradshaw få skriva spalter i en tidning och ge ut en bok. Men se det fick man inte för det fanns alltid yngre vuxna som bättre lämpade sig för detta mediala äventyr.

En något äldre drömmare skriver alltjämt inte spalter i en dagstidning och har inte heller gett ut någon bok. Samma person får istället något annat; att som pytteliten mus med ett par gigantiska öron, en superkänslig nos, två vidöppna ögon, ett enormt hjärta blogga och skriva inlägg som ingen läser?

Vad kan man lära av detta? Man får det man önskar, fast senare och på annorlunda sätt. Fortsättning följer och då lär det kanske framgå om glaset är halvfyllt eller halvtomt.

På torsdag kan den som vill och har möjlighet se filmen Iron man 2 på stadens biograf. Det ska hela blogg Little Bliss göra - till och med fladdermusen Ted Tim kan deltaga för självfallet ska vännerna gå på den sena föreställningen. Little Bliss gnuggar tassarna av lycka, "äntligen kan samtliga vara med och göra något tillsammans. Ja, om nu ‘sitta i mörkret och titta på en skärm’ är att göra något tillsammans. Men efteråt ska de på redaktionen mumsa Tim Tam och avnjuta många glas av äppelmusten från Årstiderna. ”Mon Dieu!"

De vidöppna och vakna ögonen ser litet bekymmersamma ut, "fast Pea är förstås inte med", tänker Little Bliss något trumpet och tar en klunk av den utsöka jordgubbssaft som elefant Petra har kokt sommaren 2010.

 

 

Det sägs en hel del, bland annat att en bild kan säga mer än tusen ord. Det sägs även att en tusenmilafärd börjar med ett första steg liksom att en räcka ord börjar med ett inledande ord. Ett ynka litet ord som av en del betraktas som en bild som hjärnan uppfattar. I så fall: Vad säger tusen ord?

<-[if gte mso 10]>

 

--[if gte mso 9]> Normal 0 21 MicrosoftInternetExplorer4

Planeras hundsemester?
Ska Du Semestrar med hund i Sverige i sommar!
Du lyckans ost!
Är det samtidigt knepigt att hitta ett hundvänligt hotell?
Du är inte ensam, Du Kära matte eller Käre husse.

Sluta leta - Little Bliss vet besked.
Här nedan är en lista över hotell som välkomnar hundar med vidarelänkning till deras respektive hemsida. Där finns mer detaljerad information om hotellen och även olika lokala erbjudanden. För bokning av hundrum kontakta alltid hotellet direkt per telefon. Någon form av hundpolicy kan förekomma, dvs. att antal hundrum är begränsade, att en avgift för extra städning tillkommer eller liknande. Detta för att säkerställa att hundrum finns ledigt:
www.bestwestern.se/hundvanligahotell.aspx

Rocklunda hundutställning: Komihåg snart pågående hundutställning under ördag och söndag på Rocklunda!

Konferens Djur & människor: 1-4 juli i Stockholm

Zelda: Gillar Du hundar och att skriva? Läs då om Zelda och hennes matte Åsa Nilsonne i föregående blogginlägg.

Maria: Läsgodis inför helgen? En intervju Du inte bör missa är den om Maria som även är en hängiven hundälskare. En kvinna som inspirerar och lever som hon lär.

Gratis coachning för Dig utan arbete hos Liv:
Efter helg kommer vardag, som kan vara nog så jobbig om man just inget jobb har. Faktum att Du är utan arbete är dock inte för evigt och hugget i sten. Därtill finns personer som vill hjälpa Dig. En sådan person är självkänslocoach Liv som Du kan få kontakt med här på blogg Little Bliss. Klicka på länken som rör Liv.

Fortsättning följer! Tänk vad härligt att vårsolen åter tittar fram. Little Bliss önskar trogna Läsare och nytillkomna Läsare hjärtligt välkomna till en fortsatt trevlig samvaro tillsammans här i cybervärlden!

________________________________________________________________________________________________________________________
 

Little Bliss presenterar stolt och glad en alldeles, alldeles särskild person som bokstavligen lever som hon lär på den väg hon alltjämt vandrar genom livets varierande landskap och vegetation. Mina damer och herrar: Maria!

Nästa vecka tänds eldar runt om i landet. Berättelsen om Maria handlar visserligen inte om hur man tänder våreldar men väl om hur man tänder värmeljus som doftar "alldeles, alldeles underbart" och hur man tänder tron på livet, sig själv och en och annan vänskapseld.

Läs mer om denna helt otroliga person som även Little Bliss har förmånen och glädjen att få kalla vän. Mycket nöje! sites.google.com/site/littleblissweb/intervju/maria

Visserligen kom våren av sig litet men oavsett vad betyder våren varje år åtminstone för hundfolket att det i Västerås vankas hundutställning på Rocklunda. I väntan på juli och den internationella konferensen Människor och djur i Stockholm kan även hågade i helgen besöka hundutställningen som går av stapeln på Rocklunda. Där Wästmanlands Kennelklubb ordnar Nationell utställning i ABB Arena Västerås. Lördag och söndag 2010-04-24 och 2010-04-25. Mycket nöje Käre Läsare! Räkna kallt med att bli ordentligt och hjärtligt utskälld! www.wkk.se/

Självfallet minns Du självkänslocoach Liv som Little Bliss hade nöjet att intervjua för bloggens räkning. Liv erbjuder nu alla och en var GRATIS coachning! Alla som är arbetssökande och inskrivna på AF erbjuds gratis coach i hela tre månader. Läs mer om detta på följande länk: www.littlebliss.info/intervju/liv

Här följer i korta ordalag Nilsonnes föreläsning vid stadsbiblioteket i Västerås den 21 juli 2010 som handlade om meningen med att ha hund och skriva.

Meningen med att ha hund är många men bland annat för att man som matte eller husse ...
Ständigt blir överraskad vilket stimulerar nybildning av hjärnceller och att nya förbindelser mellan hjärnceller skapas. Nybildade hjärnceller som relativt omgående måste få en uppgift att fylla för annars dör det.

Får vårda sin ödmjuka sida då man via hunden blir varse att man egentligen har väldigt lite inflytande.

Lär sig något nytt! De kan vara att lära sig sköta en hundpäls, hantera snoddar som ska knyta upp luggen så att hunden ser eller att lära sig blogga med andra hundfrälsta.

Dagligen få ha en coach i mindfulness. Ty för en hund kan Du man inte säga "vi måste prata om det som hände för två veckor sedan" och inte heller oroar sig hunden över framtiden och tänker "Oj, hörde av polarna nere på gården att matte lät avliva förra hunden. Undrar när hon tar bort mig! Kan jag agera annorlunda så att jag slipper bli dödad?".

Hundar är här och nu i allt de gör och ska man tala med dem måste man mena det man säger för annars lyssnar det inte. Viktigt när man skaffar hund är att man faktiskt väljer en hund som matchar det liv man lever och de önskemål och behov man har som matte eller husse. Är det en vallhund jag vill ha? Eller kanske mer en sällskapshund som bokstavligen älskar att bli klappad och donad med? Ty att agera sällskapshund är precis lika prestigefyllt och ädelt som att äga färdigheten att valla får, vakta huset eller leta upp knark. Detta var även Nilsonne tydlig med. Vikten av att ha någon att klappa berättade Little Bliss om i föregående inlägg.

Meningen med att skriva
Varför skriver man? Är orsaken till läsandet samma sak som skrivandet? ponerade Nilsonne. I så fall är kanske meningen med att skriva att komma i kontakt med intressanta personer som man annars inte skulle komma i kontakt med, fortsätter Nilsonne resonemanget innan den timslånga föreläsningen - som gärna hade kunnat vara längre - avslutades med frågestund och signering av bok. Little Bliss fick stolt Nilsonnes signatur i boken om nakenhunden Zelda.

Buss genom Europa
Trots 30 timmar på buss är Nilsonne toppen i allt hon tar sig för! Till bakgrunden hör nämligen att Nilsonne hade vandrat i Atlasbergen och därifrån inte hade kunnat ta det inbokade planet eftersom vulkanen på Island då är aktiv som alla vet. Detta gjorde att Nilsonne och de övriga resenärerna fick kuska igenom hela Europa med buss. Och likafullt möts publiken i Västerås med ett stor leende, medmänsklighet och skicklighet, så jobbar ett proffs!

*Mindfulness som kort uttryckt är:
Personen ansvarar för den egna uppmärksamheten och att vara närvarande i nuet och kunna skapa den värld man vill ha, den hjärna man vill ha. Här poängterade Nilsonne faktiskt samma sak som en viss Little Bliss även har talat om t i tidigare inlägg - vilket självfallet värmer ett stort hjärta i en pytteliten mus. Nilsonne tydliggjorde nämligen att hjärnan liksom kroppen kan tränas och förändras.

Tack!
Detta var i korta ordalag Nilsonne föreläsning. Kommer säkert att återknyta till dess innehåll framöver här på bloggen. Kan nu enbart parafrasera Nilsonne och önskar alla och en var en riktigt god natt!:

Ibland uppmärksammas här på Little Bliss modiga personer och det kommer Little Bliss fortsätta att göra, var så säker *om Du bara visste vilka sköna personer som ligger på lur och bara väntar på att bli exponerade*. Men innan dess kanske det är fördelaktigt att diskutera företeelsen mod. Hur agerar man när man är modig? Vad är mod för Dig? Mod för Little Bliss är nog kort och gott att göra något man egentligen inte vågar, för där det inte finns mått av rädsla finns heller inte mod. Eller vad säger Du Käre Läsare?

Flooding
Däremot kan kan rädslan vara så pass stark att den till och med lamslår personen som av skräck fryser till is, inte sällan hörs ju argumentet att en person som blivit våldtagen inte kämpade emot; "han eller hon stod ju bara där och har därför gett sitt medgivande", menas det. Samtidigt kan den som förgriper sig på personen mer förstås genom andra psykologiska mekanismer som det klassiska grupptrycket inverkan och alkohol "men x var ju under press och så hade det druckits alkohol", hörs inte heller sällan.

Skillnad på vem som super och vem som super
Intressant, här har vi två helt normala reaktioner att, å ena sidan "frysa till is av skräck", å andra sidan "vara påverkad av grupptrycket och alkoholens berusning". Den ena första förefaller betraktas som något självvalt medan den senare som något utöver personens kontroll och därför ska mildra domen. Eller? Personligen anser jag att den förstnämnda mest kvalar in som reaktion kanske till och med reflex; den senare däremot involverar flera val i en händelsekedja. Om den som våldtas hade druckit alkohol så vet ju de flesta hur annorlunda det hade argumenterats, eller hur.

Inte alls kontigt
Konstigt, mycket konstigt eller kanske inte? Nu är visserligen ovan enbart en blänkare på den tyvärr tragiska verklighet som även finns. Men säkerligen bygger ovanstående inte sällan hörda argument på samma - eller liknande - principer som styr att personen "stelnar av skräck" och "tappar omdömet i grupp"; nämligen att slippa obehag. Den som våldtas blir inte sällan även mentalt blockerad eftersom det är för svårt att ta in vad som sker, den som påverkas av grupptrycket vill slippa den sociala skammen i den subgrupp den för tillfället finns i och vi som dömer vill inte heller "väcka den björn som sover för den kan ju lugn sova vidare för det är lånt till vår, men vi vet alla vad som händer på våren. Då vaknar nalle yrvaket och är extremt hungrig och även nalle vill slippa obehag så han letar upp litet blåbär eller kanske en skön och god människa utan ryggrad. Kära Läsare, det finns mycket att skriva om detta och ska här sätta punkt men återkommer garanterat till detta angelägna och viktiga ämne som rör hur vår psykologi och våra lagar tillämpas. Vänligen notera att det står hur båda tillämpas för enbart för att man stolt kan säga att mottagning har en viss inriktning på den psykologiska behandlingen betyder detta inte att den nödvändigtvis är bra, för en del praktiserande psykologer är mer trogna sin teori än trogna sin etik att hjälpa klienten eller patienten. Detta vet även Little Bliss. Tänk om samma resonemang skulle föra inom den somatiska vården? "Ja visserligen dog patienten på operationsbordet men kirurgen höll sig till i förväg bestämda agenda och teori så det är bara att gratulera.” Eller?

Tredje gradens brännskada
Livet fordrar mod och kanske bör en modig person även vara klok och tänka långsiktigt, kanske, och därför successivt och gradvis - pö om pö - och under i varje fall i början "ordnade former" möta rädslan. Ty annars kanske man likt barnet - eller hunden som det i vissa länder heter - enbart flyr elden i framtiden efter att erfarit tredje gradens brännskada.

Spinna med katten
Nu ska Little Bliss vara modig i liten skala, Little Bliss ska spinna med en ny bekantskap, en katt *mon Dieu*, snacka om exponering in vivo ala flooding. *ler* Samtidigt kan spinna för en annan person var att agera modigt i stor skala; för som all även vet: Vad som är litet för Dig kan ju vara stort för någon annan och vice versa.

 

 

Här följer ingredienser på en tvättäkta Tim Tam slam:
Steg 1: Först ska Du koka Dig en kopp kaffe eller te.
Steg 2: Därefter ska Du bita av båda ändarna på Tim Tam.
Steg 3: Sug sedan drycken genom kexet. Tänk sugrör!
Steg 4: När drycken når munnen, hiva i TimTamkexet.

”Hej då", säger Trixihunden till de övriga - förutom fladdermus Ted Tim som nu sover gott, djupt och upp-och-ner. Runt halsen på Trixihunden hänger en yogaväska. Trixihunden är på väg till tisdagens yogalektion; för nu ska Stående hund och Hunvalpen göras utifrån glad och likafullt avvägd approach. "Ses snart", är det sista som hörs innan dörren stängs.

Alla och en var som är intresserad av samhällsfrågor rekommenderas magasinet Voltaire som aprilnummeret via artikeln Vår tids call-girls av Petra Östergren granskar de av skattemedel försörjda lärosäterna runt om i landet.

Faktum att Östgrens artikel i plenum och i det offentliga rummet uttrycker något som få knappt törs tänka, ännu mindre säga och absolut inte skriva tyder på stort mod. artikeln framkommer en värld fylld av rädsla och bitterhet. En högst motbjudande värld som likt en bakgård rymmer mycken sörja såsom cynism, ideologiskt förfall och många beteenden som i symbolikens namn matchar Brutus agerande den 15 mars, år 44 f.Kr. vid Pompejis teater i Rom då Marcus Brutus aktivt bidrog till att Caesar mottog hela 23 dolkstygn av några sammansvurna. Det finns sannerligen många inom universitetsvärlden som har anledning att liksom Caesar utropa den klassiska meningen: "Även Du, min Brutos!" För den så kallade fina världen är inte ett dugg finare än den man i folkmun kallar "den vanliga världen" utanför diverse institutioner och skrivbord på landets lärosäter. För i universitetsvärlden agerar man precis likadant som den numera superkända "mannen på gatan"; det snackas skit, hotas, mörkas och ljugs. Destruktiva beteenden som visserligen utgör ett genomsnitt på hur folk generellt agerar. En skillnad finns åtminstone om inte fler och den skillnaden är signifikant och väger tungt. Skillnaden här utgörs av att man trots åtminstone förväntat bättre vetande och omdöme likafullt agerar som om man inget visste. Detta till trots att det på dörren till diverse institutioner inte sällan går att läsa skyltar som åtminstone verbalt i text försöker upprätthålla ett visst sken om kunskap, psykologiskt kunnande, vetenskaplig kännedom, mänsklighet och välvilja. Säkerligen har skyltar av denna kaliber välbehövliga platser och hål att fylla i de avkrokar som lärosätena inte sällan utgör i Sverige. Ty utöver dessa skyltar finns nada av de ord som nyligen presenterades i ovanstående text och då varken i byggnaderna som finns bakom skyltarna eller i de overta och koverta beteenden som manifesteras i den kringhasande personal som befolkar byggnaderna. En personalstyrka som i sin kritik enbart vill sig själv väl, inte "the under dog" som ofta är en student.

Universitet Cirkus
Allt är på låtsas och liknar i mångt och mycket en gigantisk pengaslukande cirkus eller teater vars rekvesita är namedropping och intesägande vokabulär. I manegen uppträder skådespelare som knappt tror på de egna replikerna men eftersom man inte själv har skrivt manus så kan man utan dåligt samvete två sin händer, utföra de inövade stegen, dansa litet, ömsom skylla ifrån sig och stundom vara oförskämd. Och all vet de, i varje fall djupt där inne, att detta skådespel egentligen enbart tjärnar ett syfte: Gyynna den egna karriären och få en bra pension på ålderns höst. 

Rispa eller blir rispad, de är frågan
Vad händer när personal som har levt i dylika miljöer går i pension? Personal som kanske direkt efter gymnasiet sökte in till högskola eller universitet för att doktorera och därefter aldrig liksom Elvis "has left the building". Antagligen blir det nog svårt för dem att där och då helt plötsligt behöva röra sig i och bemästra den verklighet de förr om åren stod och mässade om. En verklighet som de nu ska leva i! Hemska tankar! Tänka sig, hard core exponering enligt den amerikanska skolan och det alldeles gratis. Inte dåligt, inte alls. Eller? Fast det är klart, enligt god praxis från sitt ämbete på högskolan vet väl varenda avdankad akademiker att saker och ting blir radikalt annorlunda om dessa saker och ting är personliga, det vill säga drabbar en själv. Eller? Fast faktum kvarstår: Vi och de vet att det sannerligen är stor skillnad mellan att rispa och själv bli rispad.

The survival of the fittest
Tillvaron på landets institutioner verkar präglas av Darwins mest kända, sönderfraserade och ofta feltolkade fras: The Survival of the fittest. För i universitetsvärlden gäller principen "dö eller döda" varför en ständig kamp på liv och död tillhör regeln snarare än undantagen. För här handlar det om att kunna gräva ut en fredad plats åt sig själv, för att där kunna överleva till pension. För att i denna lilla kapsel kunna stå ut i en kultur som mest liknar den fiktiva berättelsen Flugornas herre. Det tragiska i denna kontext är att karaktärerna här inte är strandsatta på en öde ö. Inte heller är de barn, i varje fall inte enligt deras personnummer, för de har samtliga för länge sedan passerat myndighetsdagen varför de per definition ska och bör betraktas som vuxna människor som tar ansvar för just sitt ansvarsområde tillika egna beteende. Tyvärr, är detta - allt för ofta - inte fallet. Lärosätena är mer schabloner utan större innehåll. En plats där kreativiteten sinat och missmodet har tagit vid. Liksom en plats där ett vacklande självförtroende göder futtigheter, utantillkunskap och oförmåga att faktiskt leva som lär (Voltaire, mars/april; 2010 Petra Östergren). 

Petra Östergren
Om ovanstående skriver Petra Östergren i sin artikel Vår tids call-girls" i Voltaires mars/aprilnummer. Läs den! Om Du vågar, det vill säga.
Fortsättning följer, var så säker!

Sotis
Idag var porslinskaninen Edward Tulane faktiskt en smula förundrad och en tesked sotis på elefant Petra. Fast om detta yppade porslinskaninen givetvis inte till Petra. Fast talade till Petra gjorde han. De ord som vid denna monolog trillade ur hans mun förmedlat dock ett annat budskap.

Fonda Blue
För några dagar sedan hade Petra glädjestrålande ropat in en efterlängtad klänning på auktion *till Tulanes stora fasa*. Igår anlände det hett eftertraktade plagget: Odd Molly, Fonda Blue.

Hela blogg Little Bliss är samlad vid frukost bordet. Till Little Bliss glädje mäktar även en något trött fladdermus Ted Tim vara med efter nattskiftet. "Känner mig så bra och faktiskt litet snäll i klänningen", säger Petra spontant vid frukost bordet när hon "premiärprovar" klänningen."Ja, det bör Du göra", svarar Edward. Little Bliss tittar glatt på kaninen.

A blue elephant in a blue dress
" för faktum kvarstår: Du ser grotesk ut i plagget!. Så fortsätt känn Du, känna på bara men glöm för all del inte att känslor ofta är överskattade och oftast mycket missvisande, fast vad vet ett fetto som Du om detta? Och oavsett vad, Du ser ut som en uppstoppad flodhäst, som den elefant Du är", hånlog kaninen känslokallt belåtet och utan kännas vid de stora elefant-tårar som nu åter trillade ner - på grund av Tulanes hårda ord - för grå kind bara på tasslängds avstånd. Little Bliss bara gapar! Därefter får Little Bliss något mörkt i blicken och den lilla tassen knyts hårt, mycket hårt för nu är han arg, mycket arg!

Men vad ska han göra?
Detta kan inte fortgå. Totalt oacceptabelt att en av medarbetarna på blogg Little Bliss
förolämpar en annan medarbetare. Little Bliss vill vid frukostbordet markera det svårsmälta beteende som porslinskaninen uppvisar, men rädd för att hans markering enbart kommer få Tulane att ytterligare smäda Petra avhåller musen från att tala och agera, Little Bliss kan inte ens bemöda porslinskaninen en blick för han är så besviken på Edward just nu som så kallt och illvilligt sårar kära Petra, gång på gång. Men nu gäller det att agera smart om förändring ska till och inte enbart föranleda en mental och snabbt övergående mental härdsmält. Fast här kvarstår även faktum; Little Bliss känner sig nu som en pytteliten mus med ett par gigantiska öron som det snart kommer spruta eld och aska ur, om inget görs och det snarast. Little Bliss förnimmer den aktiva vulkanen på - om Island betraktas som en ö - och i - om Island betraktas som ett land. Little Bliss garderar sig till och med i tanken kring detta grammatiska dilemma; huruvida Island ska föregås med ett "i" eller ett "på”. Fast i gengäld, vem hör vad Little Bliss tänker? Inte Petra i varje fall som nu allt bra gärna skulle vilja ha ett tröstande ord från sin vän, men denna gång mäktar inte musen med detta konststycke; ty han är själv för upprörd för att trösta den som nu bör tröstas. Han är därtill rädd för att den ilska han nu påtagligt känner i ögonen, via ett tänkbart ögonkast mot Petra, ska översättas till henne som en pisksnärt och något sådant vill ju självfallet Little Bliss inte förmedla till sin vän; så Little Bliss tittar ner i bordet. Han sväljer och sväljer igen. Han är mycket uppskakad och ledsen. Samtidigt är det kanske "bra" att Edward ibland så uttalat agerar elakt mot Petra för ett tydligt beteende är ju alltid lättare att ha en åsikt om jämfört med mer de subtila beteenden som Edward Tulane även riktar mot Petra.

Little Eva
"Jag ska ta upp Edwards beteende med Little Eva", tänker Little Bliss. "Hon brukar tänka funktionellt och klokt; därtill litar jag på henne. Hon har ju även tyvärr stor erfarenhet av maktmissbruk och förljugna människors beteende. Människor som man kanske tidigare hade trott annat om, människor som verkar matcha de beteenden som återfinns i en bok som Little Bliss precis har lagt en beställning på, nämligen Koestlers bok "Call-Girls" som enligt uppgift ska handla om universitetsvärldens unkna kultur och mentalitet. En värld där rädsla, utpressning, konflikt och prestige tillhör vanligheterna; fast mer om detta senare. Först ska några välgödda gäss plockas. Och den första gåsen heter Edward Tulane. Fortsättning följer!

Vad ska Du göra?
Själv ska jag gå och ta en dusch.
Sedan väntar massa kul:
Träning och bearbetning av text.

Tim Tam
Igår anlände de!
"Vilka?", kanske Du undrar?
I så fall, tack för att Du frågar och responsen är som följer:
Tim Tam has arrived.
Ett Tim Tam party med tilllhörande slam måste ordnas.
Fast lådan med Tim Tam vågar inte Little Bliss öppna.
För då kanske ett återfall tas och de har musen med ett par gigantiska öron, en superkänslig och skarp nos, två vidöppna ögon och ett stort hjärta inte tid med för då kommer magont garanterat avhålla musen ifrån dagens göromål och det vill inte musen. Men i sällskap med Freddy ska lådan öppnas, ärbåde planen och tanken.

Freddy
Men mer om detta, vem denne Freddy är och mycket annat, litet senare här på blogg Little Bliss. På återseende!
To be continued and stay tuned! Dear Reader!

KRAM
Little Bliss som tycker att Du bara är bäst! glöm inte det!

"ska vi gå nu då", frågar Trixihunden Little Bliss som något förvånad borstar tändern i badrummet. "Hur menar Du Trixi?",undrar Little Bliss nyfiket. Det märks att Trixihunden har något i görningen.

"till konferensen Människor och djur?" Trixihunden sveper glatt den stora och yviga svansen över golvet. Luft kommer i rörelse, Little Bliss måste släppa tandborsen och i stället hålla fast sig i sitt kapsylstora handfatet för att inte riskera fara med i vinddraget.

"Men Trixi", hojtar Little Bliss i vinddraget, " den är i juli."

"Ojdå, så tokigt då", säger Trixihunden och gör en menande rörelse med blicken i riktning mot den egna halsen. Runt halsen finns en röd rosett - i mjukaste samet -  knuten. "Ja", ursäktar sig Trixihunden, nu något generad. Hunden harklar sig en smula och tilläger hastigt "den kanske kunde matcha Din huvudbonad, måhänd, ja", nu skelar nästan Trixihunden och en viss både obehaglig och angenäm värme börjar sprida sig i den gode hundens mage. Han tittar ner på golvet för att sedan slå upp blicken och titta på Little Bliss, där han står vid sidan av handfatet som egentligen är en fastklistrad kapsyl från en glasflaska av märket Solo som Little Bliss köpt i Oslo för länge, länge sedan. Deras blickar möts. Först småler Trix; Little Bliss drar på munnen för att i nästa sekund skratta hjärtligt. Trixi följer snart detta exempel.

Porslinskaninen Edward råkar gå förbi badrummet, sticker in huvudet för att se vad som försigår och ser då, ackompanjerat till skratt, en pytteliten mus med två par gigantisk öron, en superskänslig och skarp nos, ett par vidöppna ögon och ett stort hjärta tumla runt på golvet med en byracka.
"Mon dieu!", utoppar Edward och rygger själv omedelbart tillbaka som reaktion på det han själv råkade haspla ur sig "Jag låter ju som den enfalidige musen", tänker kaninen blixtsnabbt inuti porslinshuvudet.

De två vännerna stannar upp. Deras blickar faller på en i dörrposten såendes kanin med slokade öron. Sekunden efter står öronen åter i givakt och morskt som om inget bekom varken dem eller deras stolte ägare. "Vad glor ni på!", fräser Edward som rätar på ryggen, fnyser och går iväg som utom synhåll slickar sig trumpet om nosen samtidigt som han hör musen och hunden skratta - nej de skrattar inte längre - de gapflabbar. "Så förträffligt lustigt, så oerhört väldans roligt",skriktänker kaninen surt "mon dieu!" och nu vill han bara lägga sig på soffan, försvinna och gäna dör en smula.

Fin porslinskanin tänker
Edward hlavslumrar på soffan, det är vår och en vindpust från fönstret lyfter den nytvättade, nymanglade och naturvita linnegardinen. "Bara det bästa, är gott nog åt Edward Tulane", hade Edward Tulane själv inpräntat hos alla och en var på blogg Little Bliss när Edward med dunder och brak gjorde entré på bloggen. "Vilken succé jag gjorde", tänker Edward åt blotta minnet. Han minns även skaran djur som gapandes hade mött honom i hallen, så enfaldiga de allesammans hade verkat; rentav dumma. Detta minns Edward eller Little E:

En pytteliten mus med ett par gigantiska öron, superkänslig och skarp nos, två vidöpna ögon och ett stort hjärta. En fladdermus vid namn Ted Tim som vid hans ankomst var upptagen med att sova då han arbetade om natten. "Vilket beteende", tänkte Edward. "Och ska man hålla på att tramsa på natten så kan man väl åtminstone vara hövlig och stanna uppe på dagen när nyanländ kollega anländer. Eller hade fladdermusen ens kommit till bloggen då?" Edwrad minns inte men för att även i tanken få bibehålla pokerface  tänker han genast "men oavsett vad så borde han väl ha varit uppe och tagit emot mig" *Nu hör till och med kaninen hur orimligt detta låter men även denna tanke slås bort, ty ingen, absolut ingen, inte ens kaninen själv ,får antyda ännu mindre yppa tänkbarheten att han, den fager porslinskaninen, för ett resonemnag som ofta är omaka och skevt.*

Fläskberget Petra minns dock Edward tydligt *en sådan syn - Edward nästan ryser åt blotta minnesbilden av elefanten Petra i baddräkt eller vad hade elefanten haft på sig!!? En baletklänning. Oresonabelt och utan tvekan: Groteskt! Little E får nu nästan kräkkänsla i halsen. Petra som mest fjantade runt musen som ständig sa "mon dieu", åt glass gjorde hon med. Visserligen hade hon varit trevlig och sagt välkomnande saker till kaninen som vid ankomsten hade varit mycket trött. Men litet självkritik ska man ju ha!

Trixihunden kommer även porslinskaninen ihåg med vämjelse; ett stycke oborstad och tovig päls på en gigantisk och visserligen citrondoftande byracka! En smula tokig och likafullt genial hund.

Här förvånas faktiskt Edward själv över sina egna högst privata och personliga tankar, hade han tillskrivt denna gatukorsning epitetet `genial´. Kaninen skakar på sitt posrlinshuvud - ´mon dieu, något måste vara ruskigt fel´. Sedan häpnar kaninen åter och blir för en stund näsatn rädd för sig själv, men han är en ståndaktig porslinskanin; han harklar sig och rätar på ryggen och tänker vidare på den egna entreén på bloggen . "Få se nu, var Little Eva med på den tiden? Ja, spelar roll för hon gör ju varken från eller till! även om nu musen påstår det. Undrar hur kom kvalade in på blogg Little Bliss? Via ett bananskal? För att en viss pytteliten mus med ett par gigantiska öron, en superkänslig och skarp nos, två vidöppna ögon och ett förbannat stort och blödigt hjärta gillade henna,  jo man tackar, vad kallar man det", Edward fnyser , "ja ja , har man inget sagt eller tänkt så gör man som heller inga fel; och fel gör jag aldrig", klargör Edward för sig själv.
Det är nästan som han försöker övertyga någon, sig själv. Eller?

Konferens Människor och djur
Oavsett vad. På golvet under soffan där Edward Tulane ligger och intar sin skönhetssömn ligger Trixihunden och kastar förväntansfulla blickar på den plansch som Little Bliss med stor möda har satt upp på väggen. Planschen är som nedan plus en bild på Trixihunden. Ja, Trixihunden. Den pyttelilla musen med ett par gigantiska öron, en superkänslig och skarp nos, två vidöppna ögon och ett stort hjärta har nämligen använt Photoshop. Där av bildmontaget. Trixihunden viftar på svansen och faller i sömn, glad.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Konferens: Människor & djur för livet
Datum: 1-4 juli 2010 Plats: Stockholm, City Conference Center, Folkets Hus, fem minuters promenad från Centralstationen. Läs mer på länken:

www.iahaio2010.com/view/svenska/attending-the-conference

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -  -

Little Bliss och elefant Petra äter frukost. Plötsligt upptäcks till bådas förtjusning två paket. Paketen ligger prydligt på bordet som de två vännerna avnjuter en något sen frukost, eller som elefant Petra gillande sa till Little Bliss: "Nu äter vi ju nästan brunch" *till sak hör nämligen att Petra alltid har velat ät just brunch men det har förr inte funnits tillfälle för denna av Petra ansedda ädla måltid; men nu så fick även Petra pröva på att äta just brunch*

Det paket som ligger vid Petras assiett är rosa *Petras favoritfärg*. Det andra paketet är rött *samma kulör som den huvudbonad som Little Bliss för jämnan har på sitt lilla och alltjämt högeffektiva huvud*

Paketet till Petra är från en viss Edward Tulane; det framgår klart och tydligt på den lapp som även sitter påknutet det cerisa paketet. Edward vägrar nämligen kalla den färg Petra bara älska för rosa; "färgen är cerise", rättar alltid porslinskaninen Petra när hon ofta och gärna talar om sin älsklingsfärg vid frukostbordet. På lappen har Edward skrivit med snirkliga bokstäver: Kära Petra! Ledsen att jag har varit "dum" mot Dig. Jag vill bara att Du ska veta att jag på något sätt gillar Dig, fast Du är tjock, ful och efterbliven." Lappen var signerad med porslinskaninens namn, för- och efternamn: Edward Tulane.

Petra läser med stor möda lappen för Little Bliss, för nu har Petra en stor och sorgsen klump i både hjärtat och halsen. Petra snyter sig ljudligt snabeln i sin stora, rosa och blommiga näsduk. Tårarna är nära . Little Bliss klappar henne kärvänligt på snabeln och säger samtidigt
"Kära vännen, jag kan inte begripa vad han menar med det. Absolut inte! För mig är Du soluppgångar, månar och stjärnor; om blott detta jag vet." Petra torkar tårarna och tittar bedrövat men lyckligt på sin vän. Hon nickar och känner sig glad för vem bryr sig vad en sprätt till kanin tycker - en kanin gjord av porslin som därtill inte känner henne - när man har en vän som Little Bliss "inte mycket", tänker Petra och sänder en kärleksfull liten vindpuff mot Little Bliss med snabeln. Petra skrattar och säger spontant "Vet Du vad Little Bliss jag älskar Dig." Sedan rodnar elefanten ända ut i snabelspetsen. Little Bliss ler och säger "Vet Du vad Petra jag högaktar Dig". Det röda paketet får vänta tills i kväll för nu väntar dagens bestyr. En ny vecka har inletts och en ny dag gryr åter. Little Bliss diskar och elefant Petra trumpetar glatt vårsånger i duschen, hon sjunger visst något om "vänliga armar" och "vänlig grönska" uppsnappar Little Bliss där han med tassarna står och skvalpar i diskbaljan. "Hon är allt bra vänlig, den där Petra", tänker Little Bliss och lägger den sista skeden i torkstället. Förklädet hängs prydligt upp på sin plats, den röda huvudbonaden tas på för nu väntar ett värv och ett ädelt uppdrag på denna pyttelilla mus som ett stort hjärta, ett par gigantiska öron, en superkänslig och skarp nos samt två vidöppna öron alltjämt fortsätter och fortsätter. För vad finns annars för alternativ Käre Läsare? Mon Dieu! Fortsätttnig följer inom kort, till dess ta väl vara på Dig!

Imorgon måndag, vecka 16, både en ny dag och vecka gryr. Vad ska Du göra? Little Bliss inleder veckan med Storytelling i Eskilstuna och Idélyftet på Pilgatan i Västerås. På Storytelling rör morgondagens lektion vad en produkt kan berätta och fokus för Idélyftet är kommunikation och hur en idé förs ut.

Åsa Nilsonnes bok:
Zelda och meningen med att ha hund
På onsdag händer det spännande saker i Västerås.
En celebritet av stora mått kommer till stan och henne ska Little Bliss och en god vän gå och se och höra på Stadsbiblioteket för att där föreläsa om sin tämligen nya bok `Zelda och meningen med att ha hund´. Åsa Nilsonne är ju som alla vet en mycket speciell person med många strängar på sin lyra. Av Nilsonnes skönlitterära verk är nog `Smärtbäraren´ en klar favorit hos Little Bliss. Har Du någon bokfavorit signerad Nilsonne? Har kanske rentav läst Smärtbäraren?

Boken: Smärtbäraren
Detta är en oerhört speciell bok som är litet svår att med säkerhet placera in i en genre. Enbart detta - att kunna agera och figurera framgångsrikt på flera arenor och plattformar matchar även bokens författarinna på charmigt och månne dialektiskt avslappnat sätt (?), fast mer om detta senare.

Berättelsen i Smärtbäraren cirkulerar oavsett vad kring Ada. En kvinna som besitter högst övernaturliga förmågor, hon kan nämligen ta över andra människors kroppar. Fast enbart om de själv godkänner visiten och blott en kropp åt gången; allt därutöver är en kropp för mycket. Fattas bara annat med tanke på vilket häst göra Ada har. Hör här!

Ada arbetar "undercover" hos en plastikkirurg och inför operationerna förbereder hon grundligen kropparna. För det är ju mer som ska till och klaffa, utöver själva ingreppet, för att önskat resultat ska uppnås. Kropparnas skall exempelvis reducera på kvantitet fett. Kroppen ska tränas på ett bra och vettigt sätt och inte minst ska den renas och balanseras.

Allt detta gör Ada åt de klienter som anlitar henne hos plastikkirurgen; för detta genomgripande förändringsarbete skulle de inte själv mäkta med; alla försakelser, den smärta och disciplinen denna totalomvändning när det gäller sedan länge inrutade och befästa beteenden i smått som stort.

Boken Smärtbäraren rör Adas möte med en tillsynes medioker klient på kliniken, inget i ögonfallande med henne alls och på detta sätt betraktas hon av både Ada och plastikkirurgen. En ordinär klient som ingen lägger märke till - varken när hon kommer eller när hon går. Ytterligare en klient bland andra klienter som söker Adas hjälp. Men självfallet är detta inte sant och detta får Ada kännedom när det är för sent. Eller?Läs boken!

Mer än ovanstående ska här självfallet inte delges, förutom då att historien Smärtbäraren är både spännande och väl skriven. Enligt uppgift ska en del läsare, som en biverkning? eller på grund av en placeboeffekt månne blivit några kilo lättare efter att de ha läst boken Smärtbäraren av Åsa Nilsonne. Inte fy skam det heller, om man nu utöver en god bok önskar lätta något på vågen och minska litet runt midjan?

Varmt
Här blir det helt plötsligt litet varmt, i varje fall om man nu hade lekt "Fågel, fisk eller mittemellan". Du vet den där gamla leken när en går ut medans de andra gömmer ett föremål. När den person som nyss lämnade rummet återkommer ska vederbörande leta efter det gömda objektet. Är han eller hon nära säger de övriga ofta " nu är det varmt" och rör sig den som letar bort från gömstället säger de övriga deltagarna i stället "nu är det kallt", minns Du - Du har med all säkerhet lekt denna lek som även kallas `Gömma nyckel´, vill Little Bliss minnas att den även kallades då det begav sig. Hur som helst, åter till Nilsonne och om reglerna för Fågel, fisk eller mittemellan eller Gömma nyckel kunde föras över till detta sammanhang var det alltså här de övriga deltagarna skulle säga "nu är det varmt", för här anas frapperande intressanta gränsområden hos Nilsonne, andra forum och plattformar gör sig gällande, där Nilsonne även rör sig världsvant.

Beteendeförändringar rimmar väl med psykoterapi och Nilsonne är bland annat psykoterapeut och handledare, förutom att hon är psykiatriker och professor. Little Bliss associerar Nilsonne mest med Dialektiskt beteendeterapi som Du säkert även känner till, eller är Du kanske mer bekant med dess förkortning DBT? Terapin - sprungen ur kognitiv beteendeterapi - som utgår ifrån det dialektiska synsättet som även ett tidigare inlägg här på blogg Little Bliss handlade om; inlägget om Descartes närmare bestämt.

Trevlig person
Som många framgångsrika personer är och kan Åsa Nilsonne mycket. En säker källa, en personlig vän till Little Bliss som har haft nöjet att bli vägledd av denna tusenkonstnär, har i Little Bliss gigantiska öron många gånger, förr som nu, viskat uppskattande ord om denna dam som gjort och åstadkommit mycket och litet till. En diger CV, för att yttra saken kort och milt. En dam som i begynnelsen var bosatt i Etiopien. Har faktiskt inte hört ett enda ofördelaktigt ord om onsdagens föreläsare och det säger en hel del! Det skall bli ett nöje att nu för andra gången få höra Åsa Nilsonne tala, denna gång på Stadsbiblioteket i Västerås, nu på onsdag klockan 19:00. Little Bliss kommer vara där i god tid för det lär komma folk.

Härligt!
Men seriöst: Vad betyder detta?
För visst måste det betyda något?
För inte kan man bara hoppa upp, bara så där utan vidare, i knäet på en person, för att sedan inte vilja något speciellt, förutom att "säga hej" och markera ”Jag gillar Dig det stenskarpt!" Nej, så kan det hu inte vara, för hur skulle det se ut?

Du gillas stenskarpt
Likväl, om en hund hoppar upp i Din famn, omfamna henne eller honom för här finns det bara en sak som gäller: Hunden gillar Dig stenskarpt! Punkt.

Perspektiv på tillvaron
Perspektiv ska man ha - det är viktigt; för hur skulle det annars se ut! Om perspektivet sedan enbart är teoretiskt och egocentriskt lär må vara hänt, men perspektiv ska man absolut ha. För hur skulle det annars se ut?

Det sägs vidare att man får perspektiv om man skaffar en hund som dyrkar det man gör och en katt som negligerar detsamma. Vi lyckliga som har, har haft, glädjen att vara vän med en hund nickar instämmande för vi vet att ovanstående om hunden är sant; nu även bevisat i studier och om detta gick det i tidigare inlägg att läsa om här på blogg Little Bliss.

Katten får obefogat skamfilat rykte
Själv har Little Bliss aldrig varit vän med en katt och vet därför inte om omdömet kring katten stämmer. För här duger inte att tro, man ska veta. Även om det skulle gynna samtliga involverade att åtminstone problematisera kring den något svart vita synen som här görs gällande på katten. Samtidigt har inte skribenten kunskap om katter så det går ju inte. Dåligt påläst? Skribenten borde tydliggöra resonemanget? Jag är benägen att hålla med Dig käre Läsare, på alla punkter och till punkt och pricka. Men det Du nu föreslår är ytterst omodernt beteende inom vissa sfärer här i landet. Dör i vissa kretsar räcker det med en hantverksmässig bedömning och så är person väck, så varför kräva mer av lilla mig när stora elefanter i den fina världen enbart kan tycka och utfärda dom utanminsta exempel. Nej Du, inte förtjänar jag så höga tankar om tydlighet då högdjuren själv knappt kan stava till underbyggd och regelrätt argumentation. Det vore ju förmätet av mig.

För hur skulle det se ut och få som resultat. Om texten blev balanserad. En massa kattägare som glatt nickade instämmande. Nej vet Du vad, hur skulle det se ut? Poneras dock att katten i ovannämnda tyckande faktiskt återges korrekt, ja då har ju katten heller inte mer att erbjuda oss människor än vad vi själva klarar av att ge varandra och det med bravur, besked, marginal och så det både räcker till och blir över till en kattunge. Kanske?

Något är ruskigt fel
Samtidigt säger magkänslan oss att katten här kanske har fått litet obefogat dåligt rykte. Eller? Samtidigt, vem bryr sig om katten! Värre saker har hänt. Försvinner en katt står åter tusen, är det inte så det heter? För empatiska är vi människor, i teorin.

Du är ersättlig och obetydlig
För alla går att ersätta, ingen är unik och ingen har samma värde. I varje fall inte på riktigt och om Du är människa. Det är ju något man bara säger som "Hej! Ska vi ses! Jag ringer! ", Även detta diskuterat i föregående inlägg.

Ideologin - en skön hyllvärmare
Teorin förmedlar som bekant något annat. Kanske är det här vi bland annat skiljer oss från djuren? Vi har fina teorier som i praktiken mest liknar karikatyrer eller lexikon för teorins motsatta ord. Djuren däremot, de "saknar" teorin men praktiserar likafullt vår fina och "humana" teori som väl lyder som följer: "Vi är alla oersättliga, unika och har ett ovillkorligt värde." Och just för hunden är just Du bäst! För hunden vet att det är meningslöst att jämföra, det är han eller hon allt för smart att göra.

Komparera
Jämföra ja, det finns mycket kul om företeelsen att jämföra, ett är som följer. Little Bliss talade en gång med en ung man som studerat på KTH och innan dess läste han natur på gymnasiet. Ämnet matematik kom av en outgrundlig anledning upp i en diskussion som ägde rum i ett sällskap på fem personer och en pytteliten mus med ett par gigantiska öron, en superkänslig och skarp nos och två vidöppna ögon. En i sällskapet frågade ynglingen från KTH huruvida han ansåg sig vara duktig i matematik eller inte. I och för sig en märklig fråga för det bör man väl vara om man gått natur eller KTH. Eller? Ynglingen svarar: "Nej!"

Vem är bäst?
Vet inte hur Du resonerar, men var detta svar ett väntat svar från en man med dylik bakgrund? Huruvida vad Du eller någon annan härom tycker är väl som allt annat ointressant men vad tror Du sades därefter, alltså efter att mannen hade svarat "nej"? Jo nu blandar sig Dumbo in i leken som slutar med att Dumbo skjuter sig själv i örat. Detta vad var som hände:  Dumbo, Jumbo, Little Bliss *hör och häpna * lägger sin superkänsliga och skarpa nos i blöt och säger dumt nog: "varför inte det”? Varpå ynglingen svarar ”för jag är inte bäst på matte, förlåt matematik menar jag ju”. Småler litet urskuldande och andas ut och torkar sig för pannan.

"Vem är bäst då", fortsätter idioten Little Bliss. På detta ges inget svar och detta var visserligen även väntat, för svarar man riskerar man ju även att svara fel och då är man väl inte längre bäst. Eller? Här kommer mer, för tro nu inte att den pyttelilla musen har vett att hålla truten, utan säger istället "Tycker Du att de som har fått Nobelpris i matematik kan betraktas som att vara bäst i matematik?"

Nobelpriset
Ynglingen svarar omgående "ja". "Men gruppen matematiker som har tilldelats Nobelspris i matematik är väl snart en tämligen stor skara - trots att Nobel i början inte ville att de skulle ha något pris; men oavsett vad: Vem är då bäst av Nobelpristagarna? "Även här svarar mannen snabbt: "De som behärskar den gamla matematiken som de gamla grekerna använde.” Inga tecken på ironi.

Konsten att skjuta sig själv i örat
Little Bliss säger nu det dummaste som tydligen här kan sägas för kan Du gissa vad den patetiska musen säger. Oj! Nästan knappt som man vill skriva det för det är ju nästan som att skjuta sig själv i örat.

MON DIEU
Detta säger musen:"Så när allt kommer omkring och för att återgå till grundfrågan som x ställde: Är Du bra på matematik? "Tja, det är klart jag är, har ju gått natur och KTH som ju båda bara dryper matte så visst är jag bra på matematik. Men jag brukar svara som jag precis gjorde för jag anpassar alltid nivån på det jag säger till vilken publik jag har..." "Mon Dieu", säger INTE Little Bliss ...men hon tänker många, starka och feta MON DIEU!

Summa summarum
Vi har mycket att lära av djuren! Om relationen människa och djur kan Du snart lära mer om för i början på juli kommer konferensen MÄNNISKOR & DJUR i dagarna fyra att arrangeras. Konferensen är förlagd i vår vackra huvudstad *se hur uppblåst och högfärdig musen åter är, skryter om huvudstaden, mitt på blanka eftermiddagen och söndag är det, musen har ingen skam i varken kropp eller svans * I början på juli . Konferensen med deltagare från när och fjärran inleds torsdagen den 1 juli och pågår till söndagen den 4 juli. Givetvis en succé! Du kommer väl!

Fortsättning följer, trots att Fortsättningen vet att den inte är bäst och aldrig har varit det och aldrig kommer bli det. Faktum att Fortsättningen vet att den inte är bäst gör den kanske just bäst på sätt och vis?

Hur då?

Jo, bäst i att fortsätta vandra vägen trots att den är fel, halt, ful, tjock och efterbliven i en värld full av alla perfekta människor som alla skulle vara bäst om det bara inte hade varit för ... 

Hurra!
Äntligen, en smula rättvisa från ovan! Fortsättningen är nu, liksom Er övriga, Bäst. Fortsättningen är bäst på att vara sämst och likafullt ha den dåliga smaken att fortsätta. Vilket mod mina damer och herrar. Ett sånt mod!

Jofi analyserar - Freud tolkar?
Även Freud förlitade sig på sin trogne vän och medarbetare hund i terapirummet. I vissa fall var faktiskt hunden Jofi Fredus mentor.  I de fall hunden, en chow chow med tillhörande blå tunga, satt nära patienten tolkade Freud detta beteende som att personen som för stunden besökte hans mottagning var pålitlig. Ryggade däremot Jofi och höll avstånd till besökaren tolkade Freud detta agerande som motsatsen och ett observandum för kanske fanns här både en och flera hundar begravna?

Freud - mannen utan klocka
Freud behövde med hunden Jofi i terapirummet inte ha en klocka. Beteendet att Jofi reste på sig, stretchade en smula, gäspade och gick iväg var för Freud en signal om att sessionen var över.

Annan historia - annan teori
Huruvida Freud sedan själv hade beskrivit saken som ovan ska här vara osagt. Kanske hade Sigmund Freud i stället talat om den inneboende driften att vilja lämna rummet i stället för att beskriva skeendet utifrån ovanstående termologi och språkbruk? Ty signaler och beteenden är ju termer som kanske mer matchar en annan man, Pavlov och hans hundar. Fast det är ju är en helt annan historia, teori och blogginlägg. Fortsättning följer!
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Efterlysning
Fortsättning följer och skriv gärna och anmäl Ditt sällskapsdjur så att han eller hon även även kan glädja andra Läsare här på blogg Little Bliss som ju söker hjältar och hjältinnor bland Era sällskapsdjur
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Konferens: Människor & djur för livet
Datum: 1-4 juli 2010 Plats: Stockholm, City Conference Center, Folkets Hus, fem minuters promenad från Centralstationen. Läs mer på länken:

www.iahaio2010.com/view/svenska/attending-the-conference

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Barn som utsatts för föräldrars vanvård eller inkonsekventa beteenden anses ha svårigheter att utveckla sociala färdigheter varför de ineffektivt reglerar stress. Detta ska enligt samma teori resultera i en försämrad förmåga att utveckla förtroendefulla relationer i livet.

Tvärvetenskaplig studie undersöker om barn med ovannämnda nedsatta förmåga kan hantera stress bättre med hjälp av en hund. Studien visar att de lägsta nivåerna av stresshormonet kortisol finns hos barn som har en hund närvarande istället för en vuxen eller ett mjukdjur. 

Ett intressant utfall och beroende på hur studien är beskaffad och genomförd kan olika slutsatser dras från detta resultat. Samtidigt är en omedelbar tanke att det vore allt bra intressant att kliniskt pröva terapi med hund närvarande i barnterapi. I de fall ingen hundfobi finns och det inte fins utrymme att första arbeta med detta innan den avsedda behandlingen.

Little Bliss bevakar relationen människa och djur innan konferensen. Under själva konferensen finns den pyttelilla musen med ett par gigantiska öron, en superkänslig och skarp nos och två vidöppna ögon på plats och rapporterar direkt från händelsernas centrum. Häng med Käre Läsare för i god vanlig ordning följer alltjämt en fortsättning. Mon Dieu!

Konferens: Människor & djur för livet
Datum: 1-4 juli 2010 Plats: Stockholm, City Conference Center, Folkets Hus, fem minuters promenad från Centralstationen. Läs mer på länken:

www.iahaio2010.com/view/svenska/attending-the-conference

 

 

-->

Har Ditt husdjur agerat hjältemodigt?
Skriv till blogg Little Bliss och berätta!
Little Bliss avser nämligen att bland annat berätta om våra heroer sällskapsdjuren. Kanske har Din hund en osynlig mantel som fladdrar smakfullt i vinden?  

Skriv och berätta!

Konferens: Människor & djur för livet
Datum: 1-4 juli 2010 Plats: Stockholm, City Conference Center, Folkets Hus, som ligger väldigt centralt i Stockholm.

www.iahaio2010.com/view/svenska/attending-the-conference

Varför är vår bästa vän en hund?
Svaret ligger både i människans och hundens fysiologi.
En svensk studie av forskarna Kerstin Uvnäs-Moberg vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Linda Handling vid Högskolan i Skövde undersöker sambandet lugnande hormonet oxytocin och stresshormonet kortisol när hundägare och hund umgås.I studien deltar tio mattar med hund. I studien skattar varje matte den egna relationen till hunden på ett standardiserat frågeformulär varpå matte och hund umgås i en timme. Ett blodprov tas på båda parter.

Detta visar studien:
Mattes nivå av oxytocin i blodet har ett starkt samband med positiva känslor och närhet till hunden. Hundens nivå av oxytocin visar ett starkt samband med ägarens svar på frågorna om positiv inställning till hunden. Höga nivåer av kortisol fanns hos dem som angivit negativ inställning till hunden. Denna höga nivå av kortisol fanns hos hundarna.

Hormonnivåerna hos människa och hund korrelerar således med ägarens skattade uppfattning av den egna relationen till hunden. Studien visar även att kortare interaktion mellan hund och matte påverkar hormonnivåerna hos båda parter fast främst hos hunden. Nivåerna av oxytocin visade en påtaglig ökning efter tre minuters umgänge och ett starkt positiv samband mellan hundens och mattes nivåer av oxytocin efter femton minuter.

För att återgå till den inledande frågan: Varför är vår bästa vän en hund? Ett svar angav hormonet oxytocin och stresshormonet kortisol. Detta och mycket annat presenteras under den internationella konferensen Människor & djur. Du kommer gästar väl denna eminenta, högintressanta, internationella, tvärvetenskapliga och banebrytande konferens som hör och häpna kommer att hållas i Sverige i Stockholm  i början på juli månad.

Little Bliss bevakar relationen människa och djur innan konferensen. Under själva konferensen finns den pyttelilla musen med ett par gigantiska öron, en superkänslig och skarp nos och två vidöppna ögon på plats och rapporterar direkt från händelsernas centrum. Häng med Käre Läsare för i god vanlig ordning följer alltjämt en fortsättning. Mon Dieu!

Konferens: Människor & djur för livet
Datum: 1-4 juli 2010

Plats: Stockholm, City Conference Center, Folkets Hus, som ligger väldigt centralt i Stockholm, med mindre än fem minuters promenad från Centralstationen. Det är omringat av hotell, vandrarhem, kaféer och restauranger men samtidigt är det fortfarande nära till grönområden och till vattnet.

www.iahaio2010.com/view/svenska/attending-the-conference

 

I Chile är herrelösa hundar liksom påkörda hundar vanliga inslag i gatubilden. Mer ovanligt är detta som av kamera fångades på film en decemberdag 2008:
En hund springer ut i den trafikerade vägbanan. Mötande bilar i svindlande hastigheter pareras med nöd och näppe. Slutligen når hunden sitt avsedda mål för vågstycket: En påkörd kompis som ligger orörlig på asfalten. Den heroiska hunden drar med hjälp av tassarna den stela hunden in till vägkanten där personal på motorvägen väntar. Hundarna förs bort från platsen och sorgligt nog kan arbetsstyrkan enbart konstatera att den påkörda hunden är död. Hjältehunden rymmer och har inte synts till sedan dess. 

Doghero - Dogheroine
Du modiga hund, som med risk för eget liv försökte rädda en kompis, skänks en hjärtlig och tacksam tanke. Det antas att det i vinden fladdrar en osynlig mantel efter Dig när Du förhoppningsvis springer över fälten i Chile. Har Du däremot bytt ut detta jordeliv mot något annat så har Du med största sannolikhet det bra där Du är, kanske i sällskap med hunden som Du en gång tappert försökte rädda en dag i december 2008. Lev väl eller vilar i frid Du tappra vän! För Du ska veta: Du sågs, Du minns och Du kommer alltid att minnas.

Reflektion
Dagligen utförs hjältedåd av djur, sällskapsdjur, djur i tjänst, djur överhuvudtaget. En del får välförtjänt uppmärksamhet i media medans andra heroiska insatser utförs fjärran från strålkastarljuset.

Efterlysning av heroiska sällskapsdjur
Little Bliss har tidigare efterfrågat hjältar och hjältinnor - på två ben. Nu efterfrågas samma sak fast ändå inte.
Hör här! Nu efterfrågas heroer på fyra eller noll ben, kanske Ditt sällskapsdjur och allra goaste vän?

Har Ditt djur agerat hjältemodigt eller gjorde skillnad? I så fall, tveka inte kära matte och käre husse, skriv och berätta Din väns historia!

Det var en solig eftermiddag i april. Vännerna hade samlats på balkongen för att avnjuta årets glassnyheter.

Edward Tulane alias Little E
Edward Tulane satt litet för sig själv och lyssnade knappt på samtalet de övriga förde. En bris drog förbi, sidenscarfen som han hade draperat runt halsen böljade ut över kaninens stela öron som pryder hans lilla huvud som för dagen hade en platt halmhatt på toppen. Ett huvud upptaget i djupa tankar och detta tänkte Edward: "måtte allt se bra stilig ut nu! i min halmhatt, kornblå sidenkavaj och som pricken över i:et, de klassiska solglasögon, inte illa". En Solero Pineapple hölls av en tass som var iklädd en vit sidenhandske. "En fräsch isglass", tänkte Edward Tulane för sig själv. "Ananassmak från den fina världen och fruktiga ananasbitar, man tackar. En glass för fruktälskare som jag ju är och som även tänker på figuren. Låt mig se; ja blott 60 kalorier!" Konstaterar porslinskaninen belåtet.

Samtidigt råkar hans blick glida och faller obönhörligen på elefant Petra "jösses, en del har sannerligen ingen självkritik", tänker Edward för sig själv när han ser Petra avnjuta två glassar samtidigt. I Petras ena hand hålls den rosa, och av Petra högt älskade glassen, Hello Kitty *rosa som är Petras favoritfärg*. I den andra handen har Petra Crazy Gum som bokstavligen skiner i kappa med Petras breda leende. Petra tittar förundrat på den smileyformade glassen med Tuttifruttituggummi och jordgubbssmak. Godispinnen med bruseffekt mixat med tuggummibitar ska sparas till ikväll. "Oboy, fläskberget kan ju försöka", tänker Edward, " den lär även ha slukats av SPÄCKtaklet innan musen har hunnit tänka, ännu mindre uttala, 'Mon Dieu'", skrockar Edward för sig själv . 

Trixihunden
Trum, trum, trum; Trixihunden svans piskar balkonggolvet så dammet kommer i cirkulation, virvlar runt, yr och kommer i lagom stora puffar fram mot Edward Tulane som genast protesterar och det högt och ljudligt. "Sluta! Stop!" Hojtar Edward åt Trixihunden. Ska Du förstöra mina kläder nu också och det med massa lort, damm och gud vad vet jag!" Trixihunden ursäktar sig innan han åter hugger in på sin Ice Cool Gutiar, en gitarrformad glass av choklad och vanilj. Glasspinne har 3D effekt, till Trixihundens stora nöje. ”Så barnsligt", tänker Edward när han ser Trixihundens glädje åt glassen.

Little Bliss och Eva
Edward ser hur Little Bliss och Little Eva delar på en Magnum Gold. "Utsökt vaniljglass, doppad i krispig mjölkchoklad med ett gyllene överdrag. En glass med virvlar av utsökt kolasås och stänk av ...  *hm något är det, men exakt vad det är går inte att precisera i ord. Edward tänker så det knakar i skallen på honom men han kan inte luska ut vad det skulle kunna vara. Inte har han heller någon större lust att fråga de övriga om saken, för han vill under inga omständigheter framstå som okunnig.*" Plötsligt får Edward svårt att andas, han tappar fattningen en smula där han ligger utsträckt på sidan i den fina solstolen. Edward stillar sig dock snabbt, vill ju bibehålla värdigheten. ”... Fast det är klart, vad vet dessa torftiga figurer om värdighet", tänker Edward missbelåtet innan han slumrar till och slutligen sover sött. Edward drömmer märkliga drömmar. Han drömmer om fartyg, luffare och Memphis.

”En sådan underlig dröm", tänker Edward mitt i drömmen för även i drömmens värld är denna högst besynnerliga porslinskanin på sin vakt för man kan ju aldrig så noga vet och det gäller att vara på sin vakt ... 

Ted Tim
I frysen ligger en glass på kylning, Magnum Temeptation Fruit. Den har Little Bliss sparat åt fladdermusen Ted Tim som även finns med i sällskapet, fast inomhus i sin lilla säng, för helt plötsligt fick Ted Tim solsting och fick gå in för att lägga sig. "Stackaren! Kan inte vara lätt att vara fladdermus och leva enligt en annan klocka", tänker Little Bliss när han tittar mot de nerdragna rullgardinerna som utestänger allt vad solljus heter för en slumrande Ted Tim.

Men inte Pea
Little Bliss är glad, äntligen är de alla, mer eller mindre, samlade.
Ja förutom Ted Tim då. Och så Pea förstås. ”Mon Dieu", Little Bliss slickar sig trumpet om nosen, suckar knappt hörbart för de egna kolossala öronen som ju ska höra allt och litet till.
"Var är Pea?", tänker den pyttelilla musen med ett par gigantiska öron, en superkänslig och skarp nos, två vidöppna ögon och ett jättestort hjärta. "Mon Dieu!"

Nya glassar
Har Du provat någon ny glass Käre Läsare?
Vilken är Din favorit?
Fortsättning följer!

Bildtext:
Ett sådant vackert smycke! Självfallet är det ifrån Pärlmagis webshop.

Känner Du Ginny?
Ginny som enligt husse redan från början var en magisk hund och denna magiska hund hade bland annat den unika förmågan att känna på sig när katter var i nöd. Heroen Ginny undsatte under sitt liv katter på löpande band; katter som befann sig i livsfara och nöd. Ginny undsatte katter i containrar, på bakgator och övergivna bilar. Ginny tjänade som inspiration till två böcker som blev bästsäljare: The dog who rescues cats och The blessing of the animals.

The Cat of the Year
Vid den prestigefyllda kattutställningen Wetcher Cat Show uppmärksammades Ginny vid hela två tillfällen: Vid det först tillfället 1998 erhöll Ginny den unika utmärkelsen utan motstycke: The Cat of the Year. Vid det andra tillfället 2005 var tyvärr Ginny själv död med hedrades då postumt i minnestalet: Hunden som älskade katter.

Visst kan man förstå att katterna bara älskade Ginny. Katterna som - med sina nio liv - räddades av Ginny - med blott ett - och som det som insats räddade hon tappert livet på oräkneliga katter under sina år här på jorden. Tänk så många liv Ginny räddade! Antal katter gånger nio! Hoppas och tror att Ginny i sin himmel har fri acces till både hund- och katthimlen och att hon inte där av någon konstig anledning blir diskriminerad. Men varför skulle hon bli det? Om inte vi människor på jorden lyckades med det konstycket så vore det väl bra underligt om de "lyckades" strula till det för good old Ginny i sjunde himlen när hon besöker alla katterna med de nio liven.

Fortsättning följer med ytterligare hundar som i halsbandet har en synlig eller osynlig mantel som fladdrar i vinden. Häng med Käre Läsare!

"Katt?"
"Nej jag ser ingen katt."

Hundar är kloka djur liksom katter är beprövade. Katter och hundar kan absolut var de goaste vänner, det vet Little Bliss; fast mer om detta imorgon. Må gott! Lev väl och sov gott. Fortsättning följer Käre Läsare!

 Little Bliss funderade på frågan, fast från andra hållet. Han undrade inte vad Petra skulle göra med sitt liv utan vad Petra skulle göra utan sitt liv. "Är du inte klok mus!", fräser elefanten Petra. "Dansen är Ditt liv Petra. Inte ska fröken Stork ta den ifrån Dig", säger Little Bliss. "Stork är dum, korkad", mumlar Petra knappt hörbart i snabeln, men Little Bliss hör ju med skärpa. "Du kanske skulle gå en kurs där Du fick använda snabeln. Varför går Du inte in på Pärlmagis hemsida och tittar? Snart anordnas där kurser! ". En rosa ask skjuts av pyttetassar fram mot Petras snabel.

"Till mig?", säger Petra blygt."Ja visst, till Dig, som det står skrivet på lappen", säger Little Bliss och gestikulerar mot paketets baksida på vilken en liten lapp sitter påklistrad och på den är det skrivet med rosa penna *Petras favoritfärg*:
Till mina kära  vän Petra! Kram Little Bliss.

"Toulèse", skrattade Petra.
Little Bliss ler, går för att vattna blommorna. På avstånd hörs hur paketet raskt öppnas. "Mon Dieu!" uttrumpetar en glad Petra som precis har fått sitt livs första snabelband inköpt av en pytteliten mus med ett par gigantiska öron, en superkänslig och skarp nos och två vidöppna ögon.Fortsättning följer Käre Läsare!

http://