Hoppa till textinnehållet

Huvudkolumn

Publicerad 2010-03-30 14:49

Tisdag

Mon Dieu! (Påsk) musten gick ur Little Bliss innan korken på flaskan hann skruvas av. Fortsättning följer med eller utan must, men absolut med mus. Hoppas Er tisdag är bättre!
Men först måste herr dromedar börja röra på benen igen. Snälla farbror, det är dags att börja gå nu! Little Bliss vill fullfölja sitt värv! För annars är Little Bliss tyvärr nöd och tvungen att efterfråga vikarierande kusin kamel och det vore väl trist för farbror är ju både skicklig och snäll. Ytterligare alternativ är ju att ta in den muntra och bevingade apostlahästen som stolt behärskar alla tre gångarterna skritt, trav och galopp med glädje och den ära. Fattas bara annat, musen är ju MUSketör! Underskatta aldrig en mus!  För man ska som bekant inte förakta varken små sår och små vänner (!)

Publicerad 2010-03-29 23:04

Syfte och mål

Spännande möte på buss
Little Bliss hade turen att hamna bredvid Per som utöver ämnet franska kunde mycket om astronomi. Superintressant!

Eskilstuna
Förmiddag: Givande samtal med Annmargret på TUG!
Eftermmiddag: Bra start på Storytelling med lärare Hanna Larsson.
Little Bliss kände sig stundom modig! Verkar bli en kul och givande kurs!

Idélyftet - omgång 2
Daniel Gren från birdsaffari Sweden inspirerade till kaffet.
Kunnig om fåglar, nattfjärilar och trollsländor.

Siffror, bokstäver i fjärillvärlden
Siffror och bokstäver är inte enbart något för människan.
Detta då alfabetet och 0-9 finns företrädda i fjärillsvärlden! 
Ska finnas en poster med våra bokstäver och siffror ordnade i logisk följd via avfotograferade vingar. Fjärillsvinge ett har ett mönster som liknar bokstaven A, nästa fjärillsvinge har bokstaven B osv. Samma sak för siffrorna.

Mål och syfte
Avslutningsvis talade vi om mål och syfte som båda är viktiga.
Mål utan syfte leder ofta till återvändsgränder och att man innan uppnådda mål förlorar fokus och intresse för målen då man kanske inte riktigt vet varför man vill nå målen. Syfte utan mål är inte heller funktionellt och slutar oftast i blott en tankekonstruktion. Kanske vill man mycket men vet inte riktigt vart man siktar mot? 

Båtliknelsen
 Deltagarna fick föreställa sig en motorbåt där syftet fick symbolisera motorn och målet rodret. Det går lätt att föreställa sig vad som skulle hända om man tog bort styranordningen eller varför inte motorn. Att fundera kring syftet hjälper oss att se tillvaron i ett helhetsperspektiv. Syftet håller oss på vägen likt vägvisare, följeslagare och värmande filt då det under resans gång kan vara lätt att gå vilse i detaljer och slumpmässiga möten som kommer i vår väg mot målet av signifikativt värde. 

Pärlmagi
Little Bliss har anmält sig till kurs hos Pirjo och Lisa på Pärlmagi.

Kattinka K Design
Besök gärna konstnär Kattinka som arbetar i betong på blogg. KATTINKAK.BLOGG. SE

Det var allt för idag!
Sov gott!
Fortsättning följer!

Publicerad 2010-03-29 06:39

Måndag

Gryning
Little Bliss konstaterar sömningt att det är småmörkt, dags att kliva upp.
Ut i badrummet, fixa och dona, utan att för den skull gilla reflektionen i spegelbiten som sitter på väggen, om nu någon hade trott det.
Putsa morrhår och nos, litet extra omsorgsfullt, för idag är en mycket speciell dag - Little Bliss ska på kurs. Öronen tvättas även de extra noga och den lilla jackan träs extra varsamt på, den är nystruken av Little Pea.

- Mon Dieu! ingen skönhet jag är -tvärtom -  men fantasi och tre goda vänner har jag, tänker Little Bliss när han släcker ljuset och styr stegen på stationen för att där transporteras med linje Albatros till Eskilstuna och Mdh.

En dag att minnas, konstaterar Little Bliss stolt!
Tänk om mamma kunde se mig nu.
Mon Dieu!
Hoppas även Du Käre Läsare kommer få en bra dag!

KRAM
Little Bliss - liten mus med två stora öron i en gigantisk värld.

Fortsättning följer!
Publicerad 2010-03-28 19:40

En vänlig ...

... grönskas rika dräkt har inte än börjat smycka dal och ängar. Inte hjälpte det heller våren att införseln av sommartiden glömdes bort. Efter tillfällig oreda kring var och vad klockan var, uret funnet och uppdraget, sprang Little Bliss för att gästa Ella som bjöd på tänkvärdheter, kunskap, berättelser och god mat.

Vecka 13
Måndag, kursen Storytellling på Mdh och andra mötet på Idélyftet står på agendan. Påskveckan inleds och avslutas med roliga aktiviteter, exempelvis bjuder intruktörerna på njoy på träningsutmaningen Maran: 45 min BS, 45 BP och 45 BC på Påskaftonen. Sedan ska Little Bliss börja träna, för det har hon ju aldrig gjort förr. Eller?

Kommande vecka, ett oskrivet blad fyllt av möjligheter, roligt skrivande, tovning, ägg, Descarte och kanske litet bio *LER*.
Nu gäller det att vara tapper!

Lev gott!
Fortsättning följer, trots att tiden är ur led.
Eller är det kanske Little Bliss som är det.
Publicerad 2010-03-27 23:56

Tradera


Har Ni provat att sälja Era pinaler på Tradera?
Det har Little Bliss.
OFAST är kontakt på Tradera trevlig.

Frakt
Oavsett vilka alternativ man som säljare prövar verkar inget vara optimalt när det gäller frakt, val av distributör och fraktavgift. Mon Dieu!

Läser folk annonsen överhuvudtaget?
När man i annonsen har angett vilka ombud objektet ska skickas med erhålls alltid frågor, efter avslutad auktion, om varan kan skicka med annan firma än i annonsen angett. Här har säljaren självfallet ett val,
vara tillmötesgående, vara litet tillmötesgående eller köra på med öppna spjäll och kallt hänvisa till annonsen.

Möjlighet till val= kaos
När köparen själv får välja ombud för frakt blir det kaos.
- Välja själva?!
Posten, DHL eller Schenker!
... vad ska jag ta!
- Vad blir bäst för Dig?
- Får jag avhämta på orten, i bostaden?
Är vanliga kommentarer.

- Det spelar ingen roll, Du har som köpare möjlighet att välja!
- Svårt, välj Du!

Mon Diue!
- Ta skiten! Jag bjuder!
Ja inte riktigt så uttrycks saken ... men man får ju som bekant tänka ...

(fast inom parentes verkar en del personer tro att man inte ens får tänka så kallade "fula" tankar. Mon Dieu! Då kan vi lika gärna förbjuda företeelser som att det varje vecka blir måndag, regn, dansande löv från i vårvind  ...)

Åter till Tradera
Självfallet, jag gör fel, jag förstärker fel beteenden - jag förstärker  strulbeteenden, för de lönar sig ju att strula hos mig om man slutligen blir bjuden på frakten. Eller?
Men tjaffsa om skitsaker!
Kom igen!
Är vi inte större än så?!

Respekt
Eller är det så man vinner respekt? genom att bråka om strunt!?
Är det att genom att strida jämt folk fattar att man är kapabel att krossa dem - om så skulle behövas - för att man ska få respekt?
Välj  Dina strider heter det.
Ha! Nej vässa klorna, fräs, bits
Eller?

Morr - Två rävar sökes
Fy fan-det är inte lätt att vara människa - som Strindberg sa - ja inledningen är min egen... God natt alla vackra människor som har förmåga att strida  jämt, le falskt och glänsa - samtidigt som ni är "så blyga och bräckliga".
Varför är inte jag som Er! Tänk vad livet hade varit underbart då!
Svartsjuk!
Sura rönnbär?!
Vad talar Du om!
Var mina tassar är?
Bakom ryggen och lägger alla fingar i kors. Se där, börjar redan ta mig. Nu ska jag bara skicka inbjudningskort till två rävar så de kan flytta in bakom mina öron - de lär få både svängrum och parabol.

Fortsättning följer!
Publicerad 2010-03-27 22:37

Älskade vän

Tiden går.
Fyra månader drygt.
Saknar Dig!
Matte börjar bli trött.
När saker sägs i all välmening verkar det tolkas som motsatsen.
Fint blir fult, på ett besynnerligt vis.
Glädje förknippas med dumhet.
Många verkar inte lyssna alls.
Falska leenden och vassa armbågar är tydligen snyggt.
Biter man själv däremot ifrån är man både raljant och aggressiv.
Trodde att jag hade en uppgift att fylla här men är inte längre så säker.
Saknar Dig!

Publicerad 2010-03-27 12:24

Descartes

Varför Descartes gjorde misstaget (?) att en gång i tiden skilja på kropp och medvetande vet jag inte. Är det som Damasio – författaren till Descartes misstag – resonerar?
Efter vad jag förstår menar Damasio följande - utan att för den skull påstå sig ha sett sanningen i vitögat: Förnuft och gott omdöme är beroende av vår emotionella förmåga där känslorna är hjärnans kontakt med kroppen.

Misstag eller synsätt
Kanske är det vi som begår ett misstag, inte Descartes? Om nu misstag är intressant fokus?
I så fall så borde vårt misstag utgöras av vårt negativa sätt att betrakta världen, ett synsätt som även influerar hur Descartes livsgärning framställdes som ett misstag. Faktum att många tillskriver Descartes upptäckt och sedermera synsätt som ett misstag är kanske i själva verket vårt misstag! Och kanske i långa loppet vår biljett - bland andra biljetter - till vårt fördärv?

Men låt oss hålla oss till Descartes
Vad skulle konsekvenserna bli om misstag i stället lästes som upptäckt och synsätt?
Kanske som följer?
Desacartes upptäckt respektive synsätt utgör ihop ett behövligt steg - bland andra steg - i den evolution medvetandet även bör genomgå. I stället för ett misstag gjorde Descartes en upptäckt som gav honom ett synsätt som sedan möjliggör nästa och nästa steg, på ett metaplan, som markant påverkar alla - vårt sätt att betrakta världen. Är det exempelvis syndabockar eller livsnjutare, kreatörer, innovatörer vi söker? Och hur påverkar vårt selektiva letande de vi finner? För det man fokuserar på - får man som bekant mer av.
 
Erfarenheter
Tänk om våra och andras så kallade "misstag" skulle betraktas på samma sätt? Det vill säga, våra misstag skulle ses som upptäckter och förutsättningar för utveckling samt nästa, nästa och nästa steg. Våra liv skulle, som genom ett trollslag, bli fulla av Upptäckter! Oj! Leenden och massa fortsättningar.

Hur påverkar Descartes upptäckt och synsätt oss idag?

Givetvis har Little Bliss gjort djuplodande analys härom *LER*

Betraktelseserie om Descartes
Frågeställning: Hur manifesteras Descartes i dag hos alla och en var och vad blir konsekvenserna? Intresserad? Kul!

Nypor salt
Självfallet ska allt tas med stora nypor salt, men hoppas att Du kommer att ha kul och få anledning att dra en smula på munnen, måhända känna igen Dig och kanske, kanske tänka:
Tänk om ... *LER*

Publicerad 2010-03-27 08:45

Helg

Lördag och söndag
Vad ska Du göra i helgen?
Träna, skriva och massage står det skrivet i den rosa-röda kalender Little Bliss noterar viktiga göromål.

På måndag börjar Little Bliss på uni, ska lära sig den ädla konsten Storytelling.
Mon Dieu! Ni må tro att Little Bliss är stolt.
Är även stolt över och glad för sina tre supertrevliga och fina kollegor.

Arbetsfördelning på blogg Little Bliss:
Porslinskaninen Edward Tulane - Little E - kommer främst, för bloggens räkning, bevaka områdena mode, konst, kultur, recycle och mat.

Elefanten Petra ska hålla Dig ajour inom ämnena litteratur, psykologi och filosofi med närliggande och besläktade områden. 
En elefant ger - som bekant - både lycka och bidrar till att inget glöms och faller ifrån - för en elefant glömmer inte.

Trixihundens tassavtryck på bloggen kommer främst vara glädje och träning. Ett sådant charmtroll blogg Little Bliss har fått! Faktum att folk har betraktat denne snygging som ful gör Little Bliss både arg och ledsen! Ingen på blogg Little Bliss ser denne man som ful - Tvärtom!

Little Bliss kommer främst att fokusera på intervjuer som i mitten på april-slutet på april börjar figurera på blogg Little Bliss.

Publicerad 2010-03-26 22:23

Rendezvouset

I mataffären skulle de träffas, Wiin-Dixie och Little Bliss. Hur Winn-Dixe ser ut är obekant för fotografi bifogades ej i översända CV. "... Stor, ful, raggig hund ..." gick dock att läsa under rubriken personligt.

Tack vare Winn-Dixie Kate Dicamillo
Little Bliss behöver dock inte fundera länge på utseendefrågan för ut ur tomma intet springer en gigantisk hund rakt emot den plats Little Bliss står. Hunden tvärbromsar och ler hjärtligt mot Little Bliss. Aldrig i hela sitt liv har Little Bliss sett en hund le, men det var just vad hunden gjorde. Och viftade på svansen, så häftigt att några apelsiner från en hylla ramlade ner på golvet och blandade sig med tomaterna, lökarna och de gröna paprikorna som även hade hamnat på golvet.

Little Bliss: - Winn-Dixie, förmodar jag?
Winn-Dixie vars fiktiva mamma heter Kate Dicamillo?

Wiinn-Dixie: Japp och Du är Little Bliss.
Den raggige hunden överräcker en kletig papperslapp och en burk rabbarbermarmelad till Little Bliss.

Little Bliss: -Merci! Mon Dieu! Rabarbermarmelad! Och Din första rapport på bloggen. Little Bliss vecklar ut lappen med rubriken STÅENDE HUND.

Little Bliss: - Vad fyndigt! Du har varit på yoga! Winn Dixie nickar glatt och slickar Little Bliss över hela ansiktet.
Bra, det ska bli ett av Dina uppdragsområden på blogg Little Bliss. Välkommen! Nu ska vi dricka afternoon tea och äta scones med rabbarbermarmelad. Little E och Petra är upp över öronen förväntansfulla på Dig!
Wiinn-Dixie: Fast jag heter Trixihunden! Säger den lurviga hunden och viftar på svansen.

Publicerad 2010-03-25 19:47

BodyCombat 43 relase

BC 43
Salen var proppfylld på njoy. Väntande fighters i gult. Eggande ledare i ChinkenPunk mixed with terrific shape. Det nya programmet har nästan inte en död sekund utan att för den skull vara hysteriskt. Between Freedom and Sounds of Freedom Everybody litterly fougt for their rights and The Black Pearl - Without A Fight! Vid stretsch kom ljumma vindar från Vipassana? Litet stillhet och ro. Fokus på andning och kropp.

Fenomenala resultat. Excellent Shape! Bring me the horizon! Tillhör Du de utvalda kan Du säkert få vara med den eminenta grupp som finns på Facebook. Självfallet lyser Little Bliss med sin frånvaro. Fotot är från Ida och Johannas BC blogg på Facebook. 

Publicerad 2010-03-25 14:03

Trollkarlens elefant

Little Bliss häller upp te åt elefanten mitt emot. Plats för pratstunden är blogg Little Bliss. Elefanten doppar tepåsen med snabeln i tevattnet. I flykten läser Little Bliss: Your words are your greatest power.

Elefanten: Med ett brak gick jag alltså genom operahusets tak, skur av gipsdamm och takspån, och landade i knäet på en adelsdam. Jag slöt ögonen. Stora tårar trillade nerför en grå kind och
en känsla av yrsel. Jag öppnar ögonen och vet bara en sak: Jag är inte där jag brukar och borde vara. 


Little Bliss: Mon Dieu! Du är elefanten i Trollkarlens elefant av Kate Dicamillo? Vad hände sen?

Elefanten: Trollkarlen, som av en olyckshändelse trollade fram mig i stället för liljor, och jag blev i varsin cell satta i fängelset. Det var nämligen en mäktig kvinnas knä jag råkade gå ner i. En kvinna med inflytande. Elefanten snyter sig i en prick gigantisk näsduk. Pardon, urskuldar hon sig.

Little Bliss: Är detta vad Du idag minns av händelsen?
Elefanten: Ja. Ibland minns jag Peter. En mycket modig pojke som gjorde hela skillanden. Hans ansikte glimtar förbi och en känsla av lugn erfars: 
Upplevelsen att vara sedd, på riktigt. Brukar i stunder som dessa fyllas av tacksamhet.

Little Bliss: Mon Dieu!
Elefanten: Pardon! innan hon åter snyter sig i den enorma näsduken.
Elefanten fortsätter. En gång när jag erfor Peters ansikte talade han faktiskt till mig. Peter sa: Det finns en mus som behöver trevliga arbetskamrater och så lämnade han en lapp på vilken det stod: Little Bliss.
Little Bliss: Mon Dieu! och nyser inte helt olikt elefanten.
En stor näsduk med färggranna blommor plockas fram.
Pardon! Fortsätt, uppmuntrar Little Bliss elefanten. Berätta mer!
Elefanten: Och det är därför jag är här: Vad kan jag stå till tjänst med?
Little Bliss: Mycket! Men vad heter Du?
Elefanten: Vet inte, har alltid blivit tilltalad som just Elefanten.
Little Bliss: Nyser igen, inte helt olikt elefanten. Ypperligt tillfälle. Detta kan enbart betyda att Du själv kan välja namn. Vad vill Du heta?
Elefanten: Peter har en syster som heter Adele.
Länge trodde Peter att hans syster var död, samtidigt som han inte kunde släppa tanken på att hon alltjämt var i livet. Den omtanke detta syskonpar visar varandra är få förunnat. Och eftersom jag faktiskt är en dam, elefanten tittar anspråkslöst ner i marken och harklar sig generat, är namnet Peter uteslutet. Därför skulle jag vilja heta Adele.
Little Bliss: Självfallet! Samtidigt nämnde Du Peter först. Kanske Du inte kategoriskt ska välja bort namnet Peter?

Elefanten liknar ett frågetecken, fattar mod och säger sårat och litet ilskt:
Hur menar Du?
Ser jag manlig ut. Eller?
Kraftig är jag - men alltjämt "My lady” ... Mon Dieu! *oj börjar låta som musen med jätteöron, tänker elefanten tyst för sig själv*

Little Bliss: Mon Dieu, My lady. Visst! 
Men Du kanske kunde heta Petra? Om Du nu vill ...

Elefanten: Mon Dieu! *Där igen, kan så begripa*

Little Bliss: Vill Du det? Heta Petra alltså?

Elefanten: Ja, tack, mycket gärna.

Little Bliss: Då så! Kära Petra- Välkommen! Hjärtligt Välkommen till blogg Little Bliss.
Petra: Så vad kan jag stå till tjänst med?
Little Bliss: Mycket! Men först ska Du landa - och då inte i en adelsdams knä - utan här på bloggen. Sedan reder det sig, vad Du sedan ska göra.

Elefanten myser för sig själv, tänker: Mon Dieu! *Tredje gången- börjar verkligen låta som musen med jätteöronen*
Ingen yrsel, konstaterar elefanten nöjt, nu knappt hörbart för sig själv. Allt är både nytt och bekant. Jag är en person med särprägel. En person som har något att tillföra, summerar elefanten förtjust för sig själv.

Little Bliss har gått ut i köket för att diska. Gnuggar tassarna i tvättbaljan *en kapsyl med texten Solo*Mon Dieu! Två arbetskamrater! Little E och Petra. Little Bliss nyser *märkligt nyser mycket idag - liknar Petras nysningar. 

Publicerad 2010-03-24 22:16

HeroRat

Titta på nedanstående länk. Hjältar och hjältinnor vars uppdrag är att leta upp minor varpå följeslagarna, på två ben, kan oskadliggöra minorna. Visserligen tar det en smula emot att belysa råttor som heroer, med tanke på hur de behandlade Despereux Tilling och föregående möss i källaren. Men om man alltid ska ge igen för gammal ost lär vi inte äta annat än gammal ost. Länk till herorat: http://www.herorat.org/who-we-are/our-heroes

Publicerad 2010-03-24 21:23

Kate DiCamillo

Hedra den som hedras bör
Titta på bilden!
Hunden heter Winn Dixie och bredvid sitter ingen mindre än Kate DiCamillo, den person som Little Bliss vill hedra. Du rekommenderas därför varmt att besöka:
http://kabusabocker.se/katedicamillo/

Publicerad 2010-03-24 16:25

The Little E report

Europamarkanden var "stor", för en porslinskanin.
Europamarknaden var säkert ännu större för en pytteliten mus. 
Huruvida samma marknad även är "stor" för människor, ska vara osagt.

Enough room to swing a cat
På Europamarknaden köpte Little E en pool till Little Bliss.
Jättefin; vit med blåa blommor. Britten som sålde poolen påpekade på "old fashion anglosaxisk nativ UK English inte olikt Beatrice Potter" att tepåsar flöt bra i muggen - så en mus med stora öron bör med andra ord simma lugnt och få gott om plats - enough room to swing a cat - blev självfallet - enough room to swing a mouse ...

Publicerad 2010-03-24 09:59

Little E

Little Bliss välkomnar tre kollegor
Först ut presenteras Edward Tulane - Little E - som liksom Little Bliss alias Despereux Tilling är en fiktiv hjälte, uppdiktad av "the storyteller and the one and only" Kate DiCamillo.

Vem är Edward Tulane?
Edward Tulanes - eller Little E - är en berest porslinskanin som uppskattar livets goda såsom vackra kläder, resor, mat, konst och kultur.

Edward Tulanes fantastiska resa
Little E som i den vackra och fantastiska sagan ofrivilligt kastas ut på en resa som för honom från havetsbotten till ett fisknät, från en soptipp till en luffar, från en sjuk flickas sjukbädd till gatorna i den stora staden. På denna resa möter poslinskaninen Edward Tulanes fantastiska människor och tyvärr även andra mindre trevliga. Edwards resa är samtidigt en berättelse om att ha kärleken utan att se den, att förlora den och till slut finna den igen.

Publicerad 2010-03-24 09:13

Pärlmagi - Ditt privata smyckeskrin på nätet

Kasta pärlor för svin gör INTE Pirjo och Lisa på Pärlmagi.
Däremot erbjuder Pärlmagi mycket till alla som älskar pärlor, råvaror som kunskap för faktum att det behövs "mer än pärlor" för att tillverka ett halsband vet både Pirjo och Lisa. Liksom att vardagen med allehanda bestyr, logistik, arbete och familj ibland kan te sig som att klä pärlor på tråd utan knut. De vet vidare att optimister och framgångsrika har förmågor och tallanger, bland annat att kunna fokusera på det som stärker och bygger upp. För varje ostron är en unik förutsättning för en - svart eller vit - pärla. Hjärtligt välkommen till: www.parlmagi.se

Publicerad 2010-03-24 08:59

Ögongodis och örhängen

Pärlmagi - Ditt smyckeskrin på webben
Nu har portarna slagits upp till den splitternya hemsidan: www.parlmagi.se
Pärlmagi ägs - som Ni vet - av Lisa och Pirjo. Två eldsjälar med sinne och smak för guldkanten på vardagen och guldkornen till festen.

Pärlmagi erbjuder - utöver webshop - smyckesvisningar i bostaden, kursverksamhet, kalas för alla åldrar med smyckestillverkning. Pärlmagi har något för alla och envar som önskar tillverka egna och personliga smycken.

Lisa och Pirjo önskar Er alla hjärtligt välkomna till Pärlmagi:
www.parlmagi.se

Publicerad 2010-03-23 21:38

Stackars dirren

Borta?
"Stackars dirren, tulle lille, otur har han jämt vår kille, tulle lille, tulle lu, skrämmer vi det onda bu" sjöng Millejor för Dirren varje gång han slagit sig och sa därpå "Borta?"
"Borta" svarade Dirren.

Sjunger jag - sjunger Du
Visst sjunger vi litet till mans Millejors sång för vänner och bekanta.
Sker denna sånginsats ensidigt med enbart en och samma vokalist, är något ruskigt fel. När enbart den enes liv, sorg, glädje och intressen är relevanta likaså. När blott frånvaro av hot ger respekt. När styrkor tas för svaghet eller bristande förmåga, ja då är något ruskigt fel.

Vänsterkrok
Sjunger Stackars Dirren = är empatisk = så det räcker och blir över. Sker detta på min bekostnad, gång efter annan, ska det inte betraktas som underligt att andra toner klingar. Den som samtidigt nedvärderar andras möjligheter att bita ifrån och utnyttjar andras välvilja misstar sig rejält. Faktum att folk agerar vänligt, välvilligt, inte spänner musklerna i tid och otid betyder inte att förmåga och råstyrka saknas-tvärtom.

Starka personer väljer sina strider
De gruffar inte i onödan.
Starka personer söker lösning.
Men inte i absurdum.
Kategoriskt uttryckt: Även starka personer har gränser för vad som är Ok beteende och vad som inte är det. Ifråntas exempelvis fundamentala rättigheter såsom att få finnas till, ha åsikter, skratta, konstruktivt få utvecklas och leva tillsammans med andra väntar obönhörligen en plötslig verbal vänsterkrok som inte är att leka med. En vänsterkrok som efterföljer många markeringar. En hård, skoningslös och väl placerad vänsterkrok som följs av bokstavliga smockor om så skulle behövas. Detta då principer för överlevnad, orsak och verkan även gäller när "hyggligt folk" utnyttjas och förlöjligas=oacceptabelt beteende!

Raljant beteende?
Nej! Barn vet faktiskt bättre än så!
Mycket enkelt: Om Du pissar på mig - eller någon annan - och samtidigt tror att jag - eller någon annan - ska bemöta Dig med leenden, respekt och välvilliga ord, är något ruskigt fel. Fast oftast förtjänar fega beteenden såsom att utnyttja välvilligt agerande enbart en respons:
Hard core utsläckning! Gå och fortsätt i den riktning blicken pekar: Framåt!

Våga var vänlig!
De som regerar via subtila hot om våld är det "synd om" och bara för att det är synd om någon behöver inte detta innebära att personen gillas. Hyser ingen som helst empati härom. Om detta förhållningssätt är småaktigt. Ja, då får det väl vara så. Liksom Sammantha Jones i Sex and the city loves herself more than man X, Little Bliss loves herself more than people who are tiny inside. 

Publicerad 2010-03-23 20:53

Fight club rules

1. You don't  talk about fight club
2. You don't talk about fight club
3. When someone says stop, goes limp, even if faking, the faight is over.
4. Only two people to a fight.
5. One fight at a time.
6. They fight without shirts or shoes
7. The fights go on as long as they have to.
8. If this is your first night at fight club, you have to fight.

Publicerad 2010-03-22 23:20

Pärlmagi

Ytterligare smakprov på vad Pärlmagi erbjuder sina kunder i webbutiken som besöks på www.parlmagi.se

Publicerad 2010-03-22 23:16

bon matin-bonjour-bonsoir-bon nuit

En sån dag! På kvällen besöktes Pilgatan 25, Affärs & idébyrån som för 12: e omgången ordnar utbildningsserien Idélyftet.

Idélyftet avser att inspirera alla:
Män som kvinnor i alla åldrar.
Enligt uppgift har den hittills äldsta deltagaren varit 80 år ung.
För ung i sinnet är samtliga som styr stegen mot Idélyftet!

Ledord för Idélyftet är:
Fokusera på det som fungerar - det som är positivt.
För det Du fokuserar på får Du mer av i livet.

Lärare och deltagare var fantastiska.
Samtliga var oerhört positiva, generösa och trevliga.
Little Bliss kommer med glädje att gå dit nästa måndag.

Pärlmagi - för Dig som gillar pärlor!
Lisa, en av deltagarna på Idélyftet, driver tillsammans med Pirjo Pärlmagi - Passion för pärlor. Pärlmagi erbjuder:
- Webbshop
- Kursverksamhet för alla och en var som vill tillverka egna smycken
- Kalas för alla åldrar med den unika vinklingen: Smyckestillverkning.
– Pärlmagi har något att erbjuda de flesta; tjejfester, möhippor och arbetsträffar. Kort och gott alla former av grupper eller enskilda individer som vill tillverka egna smycken.

Publicerad 2010-03-22 06:44

Sunday Mondays

The sun is out
The clouds are slowly going
And now my heart is growing fast
So let's get up
Put on you hat and clothing
Let's get up
Let's take a trip
Let's go walking through the park today
I love Sunday Mondays any every day
(...)
And let's go lost
And let's go see what we can find
(....)
I'll take Sunday Mondays any every day
(...)
I love Sunday Mondays any day
When the skies are blue and it's not grey
I'll take Sunday Mondays any every day

Thank you Vanessa Paradis!

Publicerad 2010-03-21 22:39

Livet är NU och Du är bjuden!

Svart gryning
Gryning, det var mörkt ute, klockans digitalsiffror visar 05:00
Trygga mönster, ett minne blott.
Ensam i en omöjlig situation.
Utsträckta tassar som slogs eller viftades bort.
Tre lunginflammationer i följd.
Mycket trött!

Allt är annorlunda
Vardag och arbetsuppgifter är inte som förr. 
Utföra uppgifter som samvetet ej tillåter. 
Varje dag på arbetat är som att frivilligt gå in i en såg.
Alltid blir någon kapad och ivägslängd.
Är det inte jag som för dagen blir skuren till småbitar så blir någon annan det. Oavsett vad: Felet att sågens klinga glider genom kött och blod tycktes alltid vara mitt, ivarje fall kändes det så. Hade tyvärr inte förmågan att liksom gåsen "inte bry mig" då mitt arbete just gick ut på "att bry sig".
Tempot var högt.
Det som räknades var satistik, pinnar och åter statstik -som okunnig personal utan varken kännedom, kunskap eller känsla skulle tolka.

Pinnar
Dessa förbannade pinnar.
Vi brukads skämta om fenomenet pinnar.
Tänk att placera en trädgårdskorg - full med pinnar - utanför våra rum.
Vi log åt synen, trots att våra ögon var trötta. De var som luckorna i flygplanet mot fjärran land. Luckor som ville dras ner, länge och väl. På nerdragna luckor skulle det sättas lappar med följande text: Gone fishing!

Mardröm
I dessa svarta morgonstunder önskades innerligt något att hålla fast vid och någon att lita på.
Dessa mornar - fyllda av fruktan - ställdes frågor som:
Var det detta jag hade drömt om?
Var det hit mitt arbete, all min möda hade fört mig?

... inte längre där!
Varför?
Det omtalade språnget togs - rätt ut i ingenstans.
I detta ingenstans framlevs nu mina dagar.
Visst, oron för framtiden finns där.
Är inte omdömeslös.

Bliss=Lycklig
Är inte nu någon katten släpade in.
Förväntas heller inte trolla.
Idag jag liksom alla andra n person med en särprägel och ett värde.
Idag vet jag att fina titlar, höga poster, utbildning inte nödvändigtvis är en garant för att personen även är klok och främst vill sin medmänniska väl.

Räds inte rädslan
Jag har inte slutat att vara rädd. Men jag är inte längre rädd för min rädsla. Det som skedde och omkullkastade mitt liv har jag vänt ryggen och jag kommer aldrig återvända. Livet tar jämt nya vändningar - för man blir ju aldrig färdig - men återvända gör jag icke, hellre dör jag faktiskt.

Språnget
Det var kaotiskt innan språnget togs.
Språnget?
Kanske var det inte ett språng.
Den gamla jorden var så uppluckrad att den knappt gick att gå på.
Kanske har jag inte landat än?
Kanske är det i ett kaninhål jag har ramlat, liksom Alice i Underlandet?
I såfall går den här tunneln från Underlandet till verkligheten -
inte tvärtom som för Alice.

En verklighet utan skyddsnät
Alla dessa nät har ständigt lyst med sin frånvaro. 
Undrar vem som fångas upp av alla dessa vackra skyddsnät som staten tydligen ska bistå sina medborgare med när marken rämnar under fötterna?
Mitt skyddsnät heter familj och vänner. Punkt!
A-kassa var att glömma-trots regelbundna inbetalningar sedan sju år.
Men det gör mig inte längre bitter.
Förväntar mig inte någon hjälp av samhället.
Vill inte längre ha deras hjälp, för det här kommer jag fixa själv - som alltid.

... med facit i hand
Hur kan vi veta vad som är bra?
Hur kan vi veta vad som är mindre bra, rentav är dåligt i våra liv?
Vad för oss framåt?
Vad förvirrar oss?
Vad leder oss på villovägar och återvändsgränder?
Tyvärr verkar vi få klarhet om detta först senare, med "facit" i hand.

Mission possible
Mitt uppdrag nu är att våga ha tillit till livet. Våga to att livet har en mening även för möss som av många betraktas vara utan värde. Men framförallt lyder uppdraget:
Tillit till livet och följa dess gång.

Du äger
Önskar Dig allt gott där ute!
Sträck på Dig!
Låt ingen förminska Dig!
Lämna personer som förringar Dig!
Kompromissa aldrig med Dig själv!
Inget arbete i världen är värt Ditt engagemang och kärlek om Du samtidigt måste kompromissa om det värdefullaste Du har: Din intuition. Utan den förloras riktning, fotfästet glider när vädersträcken ständigt byter plats .

Hjälte/hjältinna
Du är en hjälte eller hjältinna med osynlig mantel som fladdrar i vinden!
Ser Du den!
Inte?
Titta igen!
Tillvaron har för många släckta leenden, hånade drömmar, kuvade viljor.
Du äger!

Kom låt oss möta framtiden tillsammans!
Tror det redan börjar ljusna nu.
Kom, inte en sekund att förlora.
För livet är stundom en fest och alltid NU.
Det bästa är att Du både är bjuden och är hedersgäst!

Publicerad 2010-03-21 10:36

Jungfru Marie

Herrens bebådelse firas idag, nio månader före jul, för att högtidliggöra att Maria via ärkeängeln Gabriel fick veta att hon var havande med Jesus.
En sådan glädje för Maria.
En sådan överraskning för Josef månntro.
Undrar hur Josef reagerade när Maria "släppte bomben"?
Troligtvis fördes inte engelsk grammatik på tal.
Inte heller termen sneaker fucker.
Låg det inte även i luften att Josef här nu började  snegla på brevbäraren? Ärkeängel Gabriel, jo jag tackar, heter inte vår brevbärare Gabriel? kanske Josef tänkte. Inget ont om brevbärare -tvärtom tänk vad livet vore trist utan alla tappra brevbärare som idogt bland annat släpar hem vykort för att på olika vis uppmärksamma något Jesus en dag för länge sedan satt sig att göra; säger bara påskkort och dito julhälsningar.

Vecka 12-Vad händer?
Imorgon inleds en ny vecka och mycket spännande kommer att hända.
På måndag ska Little Bliss bli inspirerad på Idélyftet på Pilgatan.
Filosofiska cafét har öppet möte på tisdag och dagens fråga är:
Att vilja eller inte vilja-det är frågan! 
På onsdag är det Europamarknad på Stora torget som inte varar fram till Påska men väl till och med lördag. Ska enligt uppgift vara ett tillfälle då bland annat smaklökarna ska få sitt. Fast den stekta kängurun hoppar nog Little Bliss, trots uppgiften att köttet ska vara både magert och gott. Äta ett av Australiens högt älskade nationalsymbol! Out of the question. Mon Dieu!

Onsdag övergår i torsdag och på gym njoy introduceras det nya programmet för BC, BodyCombat, av Ida och Johanna. En release som ytterligare ska uppmärksammas med att deltagarna ska ha något gult på överkroppen. Little Bliss har självfallet sedan länge införskaffat en gul T-tröja och noga noterat eventet i sin lilla röd-rosa kalender. Huruvida Little Bliss får plats på premiären BC 43 återstår att se, mycket folk - mjölksyra lär det bli, detta "kampsports aeorobicinspirerande pass" ... Eller, hur var det nu Daniel uttryckte saken (?) ... vet inte, minns inte riktigt.

Samma dag som BC i nytt utförande släpps i ett något tidigt påskägg får vi även - tack vare Maria - grädda våfflor: Våffeldagen. Mums! Hur föredrar Du din våffla? Härligt moffig med grädde, glass och sylt? Spartanskt sober med rom, cream friche, liten vippa persilja och en klyfta tomat?

På fredag kommer ett nytt nummer av Västerås Tidning och sedan stundar helgen till med träning och brunch. På söndag tas ytterligare ett steg närmare sommaren - för då dras klockorna fram en timme, sommartid är ett faktum. Huruvida det är någon spännande premiär på bio vet inte Little Bliss i skrivande stund, men lovar att utforska saken under veckan.

Önskar Dig kära/käre Läsare en trevlig söndag.
Little Bliss ska skriva, förbereda nya blocket som inleds på utbildningen: Sy en bok! Ullmattan har lagts på is, men fin ska den bli, den dag i maj då den står klar i all sin prakt. Så sant som det är sagt.

Publicerad 2010-03-20 22:26

English grammar

So called four-letter words are used in the text!
You have been warned!

Cairns, Australien, år 1999
Little Bliss besöker för andra gången Down under.
Platsen för denna lilla incident är Cairns.
Det är kväll och iskallt.
Little Bliss försöker sova i en vadderad mobilväska,
sovsäcken var allt för stor.

Nätterna innan hade tillbringats i regnskogen, Cape Tribualtion;
nära likafullt avlägset The Underdoghotel Litte Bliss använde som härberge. Mon Dieu! Värsta syltan på vilken Gregory och Mathew med respektive damsällskap även övernattade, men om detta visste inte Little Bliss där och då när sömn och drömmfåren hett emotsågs i en vadderad mobilväska, i ett rum som mest liknade skräckkabinettet i London. För att inte tala om duschen. Little Bliss ryser åt blotta tanken: Filmen Psycho och duschscenen. Mon Dieu!

Mitt i natten, i mörkret gallskriker en mansperson rätt ut:
- I wanna fuck!

Mon Dieu! klagar Little Bliss för sig själv, varför stannade jag inte i regnskogen bland djuren. You animal! rynkar ilsket på nosen och knyter tassen i den vadderade mobilväskan.

- Yes, but do it quite, ropar en annan man vresigt.
Allt är för en stund tyst.

- Quitely - not quite, gallskriker mannen som inledde dialogen genom att påtala vad han önskade där och då.

En dörr öppnas till den gemensamma korridoren, ytterligare en annan dörr glider omilt på vidgavel. Little Bliss har kastat sig upp på garderoben, ligger raklång och kikar ut igenom hönsnätet som fäster över dörröppningen.
- Not quite, quitly, upprepar mannen med det påtagliga parningsbehovet.
- What!?
– Adverb - not adjektive...

Inifrån rummet, där mannen med påtagligt parningsbehov bor, hörs en  kvinna jämra: Gregory...Mon Dieu! tänker Little Bliss, låter som en possum.
- Shut up, woman, I am talking to this gentleman, bloke.
What's you name, mate??
- Mathew...,
- I am talking to Mathew - go to sleep, bloody woman!

Little Bliss sträcker sig, försöker utan framgång få syn på kvinnan i rummet.
Lika abrupt som dörrarna öppnades, stängs de nu utifrån. De båda männen styr stegen mot trappan, livligt diskuterande texten på en skylt på hotellet.
- No, no, fishes - not fish! var det sista Little Bliss uppfattade innan de oväntade och nyfunna vännerna hade hunnit ner till bottenvåningen, bortom både hörbart avstånd och möjligheter till älskog.

Mon Dieu!
Kan så begripa!
Hur hade Darwin förklarat detta - utifrån evolutionsteorin?
Två mutanter?
Två hjältar i osynliga slängkappor på verbalt och nobelt uppdrag i grammatikens tjänst?

Faktum att fortsättning följer - bör följa Darwins lära.
Således, fortsättning följer, Kära Läsare!

Publicerad 2010-03-20 02:15

Tillbakablick

Ur gömmorna
Dagen till ära, världsberättardagen den 20 mars, måste uppmärksammas genom att hålla ett av många löften som en tillbakablick i föregående inlägg vittnar om; utlovade återblickar i framtida inlägg. Detta inlägg rör BORED VETA BÄTTRE och SNEAKER FUCKER som hänför djur och människa.

Grodor
Grodor finns i olika storlekar. Stora hangrodor har högst status. Hongrodorna attraheras och parar sig med storgrodorna.
Eller?

Orättvist?
Ojust att smågrodorna inte få lägra hongrodorna? Kan så tyckas.
Men hör här, som alltid finns en fortsättning:
Smågodorna hänger varken läpp eller knaprar anabola alg.
Vad gör smågrodorna?
För något gör de väl?
Jo!

Detta är vad smågrodorna gör:
När det är parning sätter sig smågrodorna vid stogrodorna som loja och dästa inget märker. Storgrodorna är varken vakna i tanke eller grodlår.

Vid lek samlas honorna kring storgrodorna och i denna stund fattar smågrodorna ett genomtänkt och modigt beslut. De tar både sats och tillfället i akt. Hux flux har de med klipp i steget, mitt i språnget norpat sig en hona; mitt framför ögonen på storgrodorna. Detta för att smågrodorna strategiskt placerade sig i närheten av storgrodorna, honornas avelshingst. Honorna som åstundas av smågrodorna.
Vilken cirkus!
Vilka intriger!
Ett sådant drama!

Sneaker fuckers hos Adam och Eva
Sneaker fucker finns även bland människor och - liksom i djurvärlden - uppvisas inte enbart när det är dag för parning. Hos människor är det roligare att spåra sneaker fuckerbeteenden på ett mer subtilt och raffinerat plan, mekanismen bakom fenomenet är dock alltid det samma:
Sneaker fucker är beteenden hos individer med låg status, mannen eller kvinnan på gatan, en anonym, slätstruken figur ingen noterar.
Vem vill vara osynlig, en nolla?
Bankrånare?!
Nej, kanske inte ens bankrånare? Igengäld måste det väl som bankrånare anses vara ett plus i kanten när de vid en potentiell konfrontation hos polisen inte kan identifieras av vittnen eftersom bankrånaren vara så alldaglig?

En slätstruken figur - är inte alltid en sorglig historia
Om samma trista figur i stället sätts i ett "fint" sammanhang, en kontext som kanske inbegriper högt eftertraktade objekt - pengar, snygga män, vackra kvinnor, dyra smycken, konst av världsklass - inverkar detta sammantaget på de individer som finns där, personer som inte själv har samma lyskraft.I grodvärlden är honorna för liten och stor groda liktydiga med eftertraktade objekt. Tyvärr verkar inte denna attraktion vara ömsesidig varför naturen måste hjälpa sig själv litet på traven.

Olle och Greta
Föreställ Dig en man som heter Olle och en kvinna som heter Greta; båda utrustade med Fjällrävens Kånken. Vilka bilder får Du av Olle respektive Greta? Vilka associationer gör Du efter denna knapra beskrivning?

Ta nu samma par - inklusive ryggsäck från fjällräven - och placera dem nu - med samma fantasi som Du tidigare använde - i ett nytt sammanhang. Här bär Olle en tvättäkta Rolex som införskaffades på dyra gatan; inte Tradera eller någon pantbank. Greta har smycken av flewless diamanter och kläderna kommer uteslutande från modehusen i Paris, Rom och NY.
Detta par sitter tillsammans i en röd Ferrari.
Ser Du dem? Olle iklädd endast de kläder David Beckham ses poserar i.
Hur betraktar Du Olle respektive Greta? Noterar Du en skillnad mellan hur gamle Olle och nye Olle respektive gamla Greta och nya Greta betraktas?
Hur attribuerar Du mannen, kvinnan, paret i den röda bilen?

Askungen
Vips, som i trollslag i en scen från Askungen, utgör klocka, smycken, kläder och bil ett sammanhang som laddar och påverkar Olle och Greta med ett annat och högre värde. Olle och Greta som paradoxalt nog, i detta sammanhang, även utgör delar bland andra delar. Dessa delar som ömsesidigt korsbefruktar varandra; paret, mannen, kvinnan, tidigare omnämnda objekt blir tillsammans större än varje enskild del. De utgör en ny setting som av många är extremt eftertraktad. Det är inte alla grodor som blir prinsar och prinsessor. I rätt ljus, kontext kan de i varje fall för en stund verka så, om än bara i fantasin och den är fin tycker Kalle och Emma. 

Principen sneaker fucker appliceras på Olle och Greta
Vad sker då?
Vad borde smågrodorna manifesterade till Hans, Per och Lars göra?
Vad gör honorna uppenbarade som Lisa, Sara och Lisbeth?
Ja, vad gör "smågrodorna" och "honorna"?

Gåtan - tre äpplen lång
Är säker på att Du knäcker denna högst svåra gåta.
För i annat fall: Men tänk nu efter litet mer ändå...
finns inget fenomen Du här nu känner igen?
Ett fenomen som i sig själv,
är både trist och kanske litet lagom lamt?
Ett fenomen som ibland har bil -
men saknar "cash"?
Ja den gåtan tror jag Du förstår!

Åter till paret
Hur betraktas paret, Olle och Greta?
Kanske tillskrivs Olle respektive Greta jämförelsevis andra egenskaper med - än utan - klocka, dyra kläder, vacker kvinna respektive snygg man?
Låt oss för enkelhetens skull anta detta. Solklara sneaker fuckers och runt dessa dansar andra sneaker fuckers; Anders, Kalle, Lisa, Lovisa och allt vad de nu heter…

Sneaker fucker is in the air ...  People say it is the air ...
Hur vi talar, skriver, förmedlar oss med vår omvärld utgör även delar - bland andra delar - som laddar sig själva och personen som yttrar orden med status eller lågvattenmärke. Snabbt och "omedvetet" tolkas orden som även hänför sändaren. Följaktligen, uppfattas vokabulären hos en person som sjavig tillskrivs inte sällan sändaren attribut som att vara just sjavig, lufsig och slarvig. Tyds orden som tjusiga, kanske sägs några latinska uttryck såsom "carpe diem" *ler* som av vissa - inte alla - tolkas som fint varför sändaren även kommer att betraktas som "en fin människa". Ser ni likheterna?

Little Bliss är en sneaker fucker - ofta och alltid!
Varför det? Visserligen är det överflödigt att exemplifiera vad som gör Little Bliss till en sneaker fucker. För det varenda padda och groda att de riktigt stora grodorna lättjefullt kan kväka omdömen utan att för den för den skull finns fog och grund. Mäktiga storgrodor kan i sitt privata träsk sonika kalla någon "oduglig" och därefter inte förklara varför. Detta då Padda XXL har gjort en hantverksmässig bedömning och då fordras inga exempel som tydligör eller förklara. Storpaddor, ärkepaddor och storgroda är i det högst privatra träsket så nära Gud en padda kan komma. Denna princip gäller i vissa sammanhang, ärkepaddans träsk exempelvis, inte andra. Får hoppas för ärkepaddans skull att de fattar att detta beteende inte går att uppvisa i andra sammanhang, om deras liv som ärkepadda är dem kära, det vill säga.

Little Bliss inte är på gott och ont en mus och ska i rimlighetens namn ge exempel. Minns ni antropologen i BORDE VETA BÄTTRE? Vad antropologen sa kommer Little Bliss återkomma till senare, i framtida inlägg. Här är det intressanta något annat: Faktum att antropologen överhuvudtaget nämndes.

Antropologen
Hur kom det sig att inlägget BORDE VETA BÄTTRE poängterade en dialog med en antropolog. Tillförde detta något? Svar: Nej. Varför nämndes "antropolog” månntro? Var det överhuvudtaget intressant? NEJ, eller det beror på. Intressant? JA om det betänks att Little Bliss - genom att skriva antropolog - agerade som en tvättäkta sneaker fucker.
Hur då? Jo, Little Bliss lånade i inlägget lyskraft från en annan yrkesstatus - antropologer - för att på detta sätt ge tyngd åt det som Little Bliss själv skrev. Antaget nu att Du Läsare respekterar antropologer. Annars bleknar glansen innan glöden infunnit sig.

Är det inte intressant och sorgligt! Vad tycker Du? Allt i denna blogg är enligt principen sneaker fuckerbeteende! Ja, varför inte! Faktum att Läsaren känner igen sin omgivning, andra, sig själv bygger även på samma princip. Till och med Jesus var sneaker fucker. Oj, musen har hybris, nämner Jesus så nära sig själv!
Mon Dieu!
Jesus, ja, ni minns killen i särk, skägg som tillsammans med tolv andra gick runt och talde med hjälp av liknelser. Jesus var senaker fucker för att han ville sitta på Guds högra sida och sitter man vid sidan om någon, ja då vet ju varenda padda vad som händer. I varje fall om den man valt som sittkompis är mäktig. Gud lär väl med råge kvala in här.

Vid sidan av Jesus ville lärjungarna sitta när de till bords hörde Jesus tala via liknelser. Ord som gav lyskraft åt det Jesus sa. Faktum att det var just Jesus som yttrade dessa ord gav ihop med de övriga delarna samma funktion som "setting Olle och Greta”.

Kärt barn har många namn
Ytterligare fenomen av sneaker fucker är personer som frotterar sig med kändisar, celebriteter, B-kändisar för kanske få en glimt av en värld av illusioner.

Summa summarum
Morgrisar och sneaker fuckers är vi allihopa… och så
vänder vi oss glatt i dansen, som varar fram till påska, men det var inte sant, för där emellan kommer Schlagern, som varar fram till Påska och efter Påska följer Förfest fram till dansen som vara fram till Påska, och så gå vi runt i ringen gå.Ja, om Du är bjuden, lille vän.
För Du är väl lönsam, lille vän? För annars får Du inte vara med och leka, och så vi svänga om och runti i ringen gå.

Fortsättning följer
Nästa gång kommer Little Bliss berätta om Mathew och Gregory som hellre talade om engelsk grammatik än hade sex med respektive.
Men det är en annan historia, totalt annan historia.
Eller?
Stary tuned! ... Fortsättning följer!

Publicerad 2010-03-19 23:27

Blodpuddingsmoff

Mon Dieu, Little Bliss blev bjuden på middag!
På menyn stod blodpuddingsmoff och till efterrätt avnjöts hallonsorbet
Exquise!

Ingredienser
Blodpudding i önskad mängd
Keso i behövlig omfattning
Lingonsylt i lämplig kvantitet

Tillagning
Stek eller micra blodpudding knaprig
Hacka blodpudding
Blanda hackad blodpudding med keso och lingonsylt

Duka
Iordningställ bordet inför måltid
Servera varm moff, toppa med riven morot och purjolök

Dryck
Vatten med bubblor och flika i en citronskiva eller varför inte två

Målgrupp
Ett säkert kort för både liten som stor

Bon appétit!

Fortsättning följer ... men dessförinnan: Bonne nuit!

Publicerad 2010-03-19 00:46

TGIF

Thank God It's Friday!!
Helgen står för dörren (!)
Har Du några planer?
Idétorka?
Vad sägs om följande:

 
Bara vara: En aktivitet som kanske inte "bara är" - i den bemärkelse att det är något lätt att göra. Fordrar kanske en hel del såsom självkänsla, närvaro trevligt sammanhang och angenämt sällskap? När det kommer till kritan verkar "bara vara" vara en förutsättning för allt det där andra; saknas förmågan att bara vara verkar det andra gå om inte eller blekna.

Fundera på framtiden. Ägna Dig då åt konstruktiv fundering; inte åt dess tämligen snarlika släktingar: Älta och Oro. För det är skillnad mellan att uppbyggligt möta frågor och val i livet jämfört med den destruktiva oron och det nedbrytande ältandet. Om detta återkommer bloggen. Litet om ovan nedan *ler*.

Tankar inför hösten 2010
Känner Du Dig rådvill inför hösten?
Finns planer på att börja eller återuppta studier?
Har Du kanske frågetecken kring hur Du skall prioritera valen i ansökan till högskola/universitet?

Studera eller inte studera ... ständigt denna fråga
Frågor som manar till beslut.I gengäld har livet en tendens att gå vidare trots allt, trots att man valt att studera eller inte valt att studera. Likaså fortgår livet fast men en gång "valde fel", den väg man en gång valde att gå gick inte till det förlovade landet Oz och väl framme vid regnbågens slut fanns vare sig trollkarl eller skatt. Kanske dags att kasta föreställningen att det finns ett stort val i livet som kommer att förändra allt? Eller?

De mest intressant människorna vet ej vid fyllda 80 vad de vill bli
Det är okej - och rentav normalt om man så vill - att ändra riktning, byta väg och att ångra sig. De flesta ändrar sig, byter ståndpunk, börjar med något nytt, Inte en gång utan flera gånger. Faktum att folk ändrar sig och faktiskt misslyckas kanske kommer som en överrakning? Inte konstigt i så fall, för inte är det velandet och bakslagen som basuneras ut i samhället. Inte undra på att mycket kan förefalla ouppnåeligt då ofta fasad möter fasad i media och kanske även i bekantskapskretsen? Vem vinner i jämförelse med en perfekt exteriör?

Safetyzone
Kanske är det en klyscha men den som aldrig valt och sedan ångrat sig eller har kommit på andra tankar har kanske aldrig rört sig utanför sin så kallade saftyzone? Ni vet den där trygga sfären vi alla mer eller mindre har? För en hundvalp kan safetyzone utgöras av köksgolvet hos uppfödaren som  senare vidgas till den nya familjens hus, trädgård och  kvarter med omnejd? För Din granne kan det röra sig om arbetsplatsen, familjen, gymmet och ICA på hörnet.

Ofrivilliga resor respektive valda äventyr till okänd mark
Innan för denna safteyzone, den bekanta sfären, är vi trygga och oftast ger våra eskapader inom safteyzone varken signifikant förhöjd puls, ängslan, oro eller ångest. Tangeras igengäld denna sfärs gränser eller ett stort kliv tas utanför gränserna är situationen en helt annan. Valpen kanske måste läggas in på sjukhus eller bo på pensionat för att matte och husse ska fara bort på semester; kanske landet Oz? Din granne kanske förlorar jobbet och/eller skiljer sig.

Gemensam nämnare för valpen och grannen är att deras grundvalar sätts i gungning, det vill säga icke valda resor utanför safteyzone som kan vara liktydiga med infernot vi upplever i en mardröm men som nu levs i det verkliga livet.

Valda och icke valda äventyr
Valda äventyr utanför safteyzone, däremot, ger kategoriskt uttryckt visserligen stundom fjärilar i magen, kanske viss ”skräck blandad förtjusning” och rädsla men man vet samtidigt: Steget utanför safteyzon valdes och på grund av det har man resurser att bemästra situationen. De rädslor man förnimmer, när man rör sig på valda äventyr inom alltjämt främmande område, vet vi även samtidigt kommer att gagna oss på sikt. Stor skillnad mellan ofrivilliga och frivilliga resor utanför safteyzone med andra ord!

Stor är inte alltid störst
Dessa valda resor utanför safteyzone måste inte nödvändigtvis röra sig om att ta sitt pick och pack och inleda studier i fjärran land eller på annan ort. Valda resor utanför vardagstrallen kan vara att inleda en relation, skaffa hundvalp, börja med en ny hobby, söka ett nytt jobb eller kanske ersätta ett jobb med en livsuppgift?

Bjud in och välkomna utmaningen - porta Bitterheten
Rör man sig enbart inom sin safteyzone riskera man visserligen att begå minimalt med så kallade fel. Samtidigt lär varken drömmar drömmas eller uppfyllas. Tämligen säkert är att drömmarna alltjämt kommer finns där, om än på sparlåga. Drömmar som i bland försiktigt andra gånger kraftfullt knackar på för att göra sig påminda. Öppnar vi åtminstone inte ibland dörren riskerar en annan att våldgästa våra liv: Bitterheten som struntar i om inbjudan finns eller ej; Bitterheten går resolut och utan blygsel direkt in och sätter sig i Din favoritfåtölj för bästa tänkbara plats ska Bitterheten ha. Bitterheten älskar när skillanden mellan "det man vill göra" och "det man faktiskt gör" gapar stort, för då kan Bitterheten ta sig in utan ansträngning - och ansträngning avskyr Bitterheten som pesten. Bitterheten följer minsta motståndets lag. Den klumpiga och motbjudande kroppen som Bitterheten även besitter fordrar ju ett visst utrymme

Torsdagen den 15 april
- Ska jag börja studera? 
- Blir jag "lycklig" via studier?

Gör mig lycklig nu ...
En fluga gör som bekant ingen sommar.
Kanske gör en variabel - en aspekt av livet - ingen lycka?
Måhända är det som min väninna sa som 10-åring:
Du måste leta efter glädje, i det här fallet lycka, för att finna den?
Lycka är ett intressant ord och ämne. Eftersom Little Bliss betyder lycka kommer ämnet diskuteras på bloggen framöver.
Huruvida DIN lycka går via skolbänken ska här vara osagt. Men avser Du att studera på högskola eller universitet i höst är sista ansökningsdagen: Torsdagen den 15 april.

Lycklig resa
Little Bliss önskar Dig Lycka till i Dina funderingar kring huruvida Du ska stanna i safteyzone, fara på valda äventyr utanför kända marker eller kanske ibland vistas där ute för att även snabbt och ledigt kunna återvända till trygga jaktmarker. Oavsett de val Du gör så följer alltid fortsättning, även när det är mörkt, svårt att se och motivationen att hålla igång vidare tryter. Fortsättning följer alltid.

Imorgon lördag är det Vårdagjämningen
Faktum att våren är på väg upptäckte vår yogalärare när hon i ottan cyklade till dagens inledande morgonpass. För detta kunde hon meddela sin trogna skara yogaelever:
När jag kom cyklande upptäckte jag att tulpanlökarna stod i försiktig blom längs fjärrvärmen *ler* Ljuvligt med instruktörer som har humor OCKSÅ!

I skogen har även vide setts röra yrvaket på tårna.
På morgonen är det ljust!
Våren är sannerligen på väg!

Trevlig helg, nya som trogna respektive trofasta Läsare! Fortsättning följer, eller som yogaläraren alltid avslutar klassen: NAMASTE!

Publicerad 2010-03-18 13:44

Glädje

Man måste söka efter glädje för att kunna finna den.
Det går inte att förvänta sig att finna den annars.
Dessa ord uttalade en vän när vi, på var sitt håll, gick på mellanstadiet.

Little Bliss tog nämligen, 10 år fyllda mod till sig och frågade sin kompis,
hur det kom sig att hon oftast var glad och positiv.

Svaret blev som ovan, med tilläget:
Jag har bestämt mig för att rakt av välja glädje!

Gissa om Little Bliss, nyss fyllda tio blev imponerad. En hjältinna! Uttalandet imponerar nu som då och kanske rentav mer nu. Flickan som yttrade orden har även blivit stor, är nu som då oftast glad och positiv. Ett förhållningssätt hon om och om igen väljer. Gör sammanhanget henne bedrövad väljer hon resolut ett nytt. Ibland görs detta val dagligen andra gånger varje minut, oftast mindre frekvent för företeelsen att medvetet välja glädje har med tiden blivit ett med min väninnas beteenderepertoar. Som vuxna alluderar vi ofta till det min väninna en gång för länge sedan sa, en novemberdag då mycket verkade hopplöst: Jag har bestämt mig för att rakt av välja glädje. Man måste söka efter glädje för att kunna finna den. Det går inte att förvänta sig att finna den annars.

Ord från en tio årig flicka för länge, länge sedan. Ord som tål att upprepas!
För liten som stor besöks ibland av ensamhetens fåglar och svarta hundar.
Styrkan, förmågan och modet att ändå våga våga är heroiskt!

Publicerad 2010-03-17 09:42

Helheten

Helheten är inte fullständig
Till och med helheten har sina brister, delarna saknas. Eller?
Tvärtom själva essensen av "helthetstänket" (underbart uttryck, eller?) ska här selektivt och onyanserat sägas:
Helheten är bra!
Helheten ska vi värna om!
Därtill är helheten ett intressant ord som används frekvent av många. Faktum att nästa alla tar det i sin mun gör ordet högintressant.
Eller?

- Jag arbetar utifrån ett "helhetstänk"...
– Vi få inte glömma helheten …

Helheten är viktig
Helheten är viktig för varför skulle "alla" annars tala om den? Många för helheten på tal, åtminstone i en bisats varefter dess betydelse poängteras. Jo, helheten är viktig; ovärderlig teoretiskt och retoriskt sätt.

Samtidigt som andra saker beaktas. Helheten måste ovillkorligt bibehållas liksom simultankapaciteten, ställs frågor som:
Vad är helheten?
Är helheten möjliga att greppa?
Vems helhet rör det sig om?
Är helheten ibland önskvärd, i andra fall ovälkommen?
Styrs helheten av ytterligare faktorer som kontext och vilken roll en person för tillfället har i ett sammanhang?
I så fall borde väl helheten betraktas som föränderlig, godtycklig, "bero på ..." och vara som allt annat: Övergående. Eller?

Vad är helheten?
Å ena sidan kan helheten rymma hela världen, å andra sidan bör rymden även inkluderas. Men helheten rör Tellus för när allt kommer omkring:
Det måste väl vara jorden som utgör helheten. Eller?
Ok, enväldigt har det bestämts att helheten ska röra jorden.
Vilka aspekter ska tas med nu, för att helheten samtidigt ska beaktas?

Ska vi människans perspektiv utgöra helheten?
Delfinens sätt att betrakta tillvaron?
Hundens perspektiv?
En mus?
Eller kanske alla fyra?
Eller varför slumpa fram en livsform på jorden vars synsätt är helheten?
Beslut måste fattas, även när det gäller frågor som helheten,
för hur skulle det annars se ut?

Mot bakgrund av att det faktiskt är människor som styr jorden bör helheten utgå från människans sysätt. Herre Gud, hur skulle det annars se ut? Tänk om helheten utgick ifrån det perspektiv en mus hade? Hur skulle det se ut?

Mus *harklar sig*: - Som labbmöss duger vi gott!
Ni människor använder ju möss experiment för att möss liknar Er.

– Nej, vet Du vad! Vilken människosyn representerar Du?

Okej, helheten rör alltså människan på jorden.
Det ska dock sägas att det är en nackdel att andra perspektiv exkluderas.
För hur skulle det annars se ut.
Fast är det rättvist att människan utgör navet för helheten enbart för att människan härskar över jorden? Förloras inte helheten då?

Förs detta resonemang stringent verkar helheten utgöras av mäns synsätt. Detta då historien visar patriarkat styre world wide web .
För en helhet utan historia, patriarkat och genus. Hur skulle det se ut?

Men skall helheten utgå från männens perspektiv?
- Har vi att göra med en paragrafryttare?
och i så fall, ska en sådan inkluderas i helheten?
- Ja visst, för annars går helheten förlorad och det avsågs väl inte?

- Nej, Nu MISSTOLKAR du mig mus! Du FATTAR INTE VAD JAG SÄGER!
Helheten ska betraktas som att en teori, ett välgenomtänkt synsätt eller diskurs om man så vill. Kunskap som är sammanhållet och löper som en röd tråd genom ett etablessimang. Ta exempelvis människosyn, det är helheten i ett nötskal. Jag står för den psykodynamiska människosynen och om den appliceras på omvärlden då är det en helhet värd att tala om. I de bästa av världar som då skulle råda förhärskar en sammanhållen psykodynamisk syn på tillvaron; således beaktas "helheten" till punkt och pricka. Där fick den där musen så den teg, den förbannade behavioristen!

Mus: - Jag är ingen behaviorist liksom Du inte är ett språkrör för psykodynamikerna. Men visst, Dina attribut och Ditt beteende känns igen. Både hos psykodynamikerna och behavioristerna eller personer med hemvist inom den kognitiva beteendeteorin finns fundamentallister som likt bokstavstrogna fundamentalistiska politiker med minimal eller marginell förankring i verkligheten liknar på ett plan liknar varandra: Politiska färger - Blått liksom rött -  och olika teorier - dynamiskt liksom KBT - blir  svart!

- Nästa fråga!

Vems helhet talar vi om?
Den frågan är redan avklarad i ovanstående text. Fast när allt kommer omkring så ska det här tydliggöras att luckor finns i denna helhet. Så att ni vet, att den som skriver vet, så att ni inte tror, att den som skriver inte vet. Bra nu vet vi att alla vet det alla redan visste. Hur skulle det annars se ut?

Är helheten alltid önskvärd eller är den ibland ovälkommen?
En intressant fråga! Har länge klurat på den; alltså inte mer än den tid som läggs på andra frågor för då skulle ju balansen och ”helhetstänket” går förlorad. Denna fråga har visserligen ägnats en del tid, dock inte för litet eller för mycket tid. Lagom mycket tid har tilldelats denna fråga så att sedvanlig kvantitet fakta, insikt och kunskap härom finns och saknas.
Mon Dieu, för hur skulle det annars se ut? Det finns annat att tänka på.
Man har väl ett liv!

Ibland verkar helheten vara välkommen, i varje fall om man INTE är människa, kvinna och bor på jorden.  För oftast - INTE alltid -  brukar ju de som INTE får vara med i helheten uppskatta just helheten. För upplever man att sin särart, den grupp man tilldelar sig själv, blir  representerad av helheten då är det är väl inte sällan det upplevs som litet hybris att ta med allt och inget i samma andetag. För inkluderar ett system flera aktörer eller intressenter skyms ju sikten om den ska delas. Och hur skulle det se ut?

Nu var det väl inga fler frågor kvar?
Just nu - men det finns självfallet fler!
För denna text ser inte heller helheten.
Så ni vet att den som skriver vet, så ni inte tror att detta vetande inte finns.
Bra, ja eller inte bra direkt men det är snart dags att sätta punkt.
Inte punkt per definition men texten kommer snart att upphöra, här men inte där. Punkt sätts således inte för helheten, självfallet inte, för på helheten sätter man inte punkt, för som tidigare nämnt så fortsätter allt!

Vid närmare eftertanke kan väl inte helheten utgöra ett undantag och inte ha en början och ett slut? Eller? Punkt, allt på sin plats, inget stök. Ja inte för att vara sån, för så är inte fallet.
- Jojo, den som sat den vat!
Om detta ska nog vara osagt.

Helheten, Kära och Käre helhet.
Visst är Du viktig.
Men känns det inte vemodigt att alla hävdar att just deras helhet är sann?
För vem äger helheten?
För detta fordras objektivitet och annat som är okänt för Little Bliss.
Vem har ovanstående förmåga?
Gud?
Helheten?
Är Gud=Helheten?
Om nu Gud, Helheten finns?
Eller ponera paradoxen att Gud och Helheten som kanske är synonymer både existerar och inte finns? Livet sägs ju vara en paradox som i varje fall inte våra hjärnor på ett intellektuellt plan kan få ihop.

Oavsett synsätt härom förefaller en sak framgå,
när det gäller den mänskliga helheten:
Du, jag och vi - Dina, mina och våra behov står i centrum för den helhet Du, jag och Vi tar för att vara sann.
Man kan inte se helheten med stort H.
Det är omöjligt för den verkar liksom det vi tillskriver rymden: Oändlig.

Så vad menar politiker, folk, vi som säger:
Det handlar om att ta ansvar, att göra både, inte antingen eller ...
Ska här undvara Er Läsare syrliga åsikter om detta politiskt korrekta intetsägande uttalande. Sorry, där flög ytterligare grodor genom munnen

Se helheten, inte bara delar för att finna stöd för argument,
hörs heller inte sällan. Nej, fy! Fy! Tala för sin sjuka mor! Inte bra!
Fast i gengäld, vem gör inte det? Och gör man inte det anas raskt ugglor i mossen och räv bakom varje öra, för varför förorda en grupp som inte inkluderar personen själv. Är han eller hon riktigt frisk eller?

What's in it for her or him - I really wanna know ... (!)
För vem vill ses som en sjungande trädgårdstomte eller en lallande idiot? Därtill är det oundvikligt att hjärnan arbetar selektivt, det finns det studier på! Yes! Där fick texten till det! Det finns det studier på, love it! Säga bara dessa bevingade ord så faller många - INTE ALLA - i trans, samtidigt går det inte att undvika att tankarna här förs till forna tider och plötsligt börjar ord som "Ty det har Gud sagt" eka i huvudet. Det finns en studie på det...

Slutligen och när allt kommer omkring, helheten är kanske mest att betrakta som ett retoriskt uttryck, något man säger men egentligen inte menar. Ja Du vet liksom man säger "hej, vi måste ses" som togs upp på bloggen nyligen. Herre Gud, det fattar väl ALLA att man inte MENAR vad man säger. Se där, nu föll polletten även ner för mushelvetet.

Funktionen att tala om helheten och att säga "hej, vi måste ses..." verkar lika, i varje fall på sätt och vis. Inte inledningsvis och semantiskt, fast litet på slutet och mest det som kommer efter, det vill säga inget. Eller?

Schlager
Underbart, helheten är trevligt kallprat!
Helheten kan alla - nästan -  sjunga med i, stampa takten till, klappa i händerna till och efter.
Helheten är en värsta schlager som säger "allt och ingenting".
Eller?

- Nu är väl musen allt bra raljant!
Mus: - Raljant! Ett underbart ord, eller hur käre Läsare. Fast Du behöver inte svara. Enbart en retorisk fråga *ler* Att tilldela någon epitetet raljant är verkligen kraftfullt, täpper liksom till truten på de flesta … men inte ..*ler*

Det gäller väl bara att se funktionen i uttalandet. Den som inte kan svara blir möjligen frustrerad och faktum att man inte har ett svar är en företeelse som ovillkorligen tolkas av hjärnan som ständigt bombarderas av intryck, tankar och känslor. Är personen, som inte kan svara, därtill stressad, trött och verkar i en kontext där hjärnan högaktas framför exempelvis hjärtat är det inte konstigt om ilska infinner sig samtidigt som situationen inom rådande sammanhang kräver att något måste sägas: Du är raljant! Elementärt!

Publicerad 2010-03-16 14:55

Debatt vs. dialog

Debattinlägg har blogg Little Bliss utlovat Er Läsare.
Synd att företeelsen debatt har nackdelar som är svåra att komma runt:

I debattinlägg är det allt för lätt att avfärda andras åsikter.
Vidare är det allt för lätt att enbart hålla sig till det kända - som om det vore det rätta och sanna. Debattinlägg riskerar även att förstärka den egna föreställningen ytterligare - den som är säker blir tvärsäker. Ytterligare en brist är att debatt oftast sker på bekostnad av dialog. Debatt betyder ju till och med "att slå ner" vilket får oss att tänka på strid.

Vem vann debatten? hörs inte sällan, framförallt nu när vi relativt snart står inför ett riksdagsval.  Dialog däremot betyder inte "slå ner" och associeras inte till strid. Dialog är liktydigt med att "tala med den andra sidan". I debatt är det kanske till och med en konst att inte lyssna på den andra sidan, falla tillföga och visa förståelse; sådant finns varken tid eller utrymme för dessutom förtar sådant studsen i dialogen - folk somnar. Eller?

I dialog hålls inte "gard" med efterföljande uppercuts och rak höger beredda. Istället hålls en nyfiken inställning inför exmeplvis en fråga vars svar ingen äger. Samtidigt vem hörsammar dialog i det brus som finns runt omkring oss? Skulle en diskuterande och trevande ton synliggöras i media överhuvudtaget?

Kanske är det paradoxalt dialog som skulle uppmärksammas i dagens överstimmulerad värld? För det är väl det som sticker ut vi tenderar att se? Men eftersom "ingen" för dialalog antas kanske felaktigt att det är de kallhamrade debattinläggen som tydliggör och gör skillnad? Kanske följer debatt vs. dialog samma principer som den som föregående inlägg handlade om, faktum att alla skulle vinna på att samarbeta men inga gör det i praktiken?

Skulle det till debattens försvar (se åter är semantikens innebörd "strid") kunna sägas att debatt i det offentliga rummet synliggör fenomen i samhället varför vi alla litet till mans, tack vare debatter, faktiskt börjar föra dialog med varandra? Föder debatt ibland dialog?

Summa summarum
Får dialog och debatt samma utrymme i samhället?
Är debatt enbart av ondo? Föder debatt i det offentliga rummet dialog - eller enbart debatt - i den privata sfären tillsammans med familj, vänner, arbetskamrater, kollegor, grannar, bekanta?
Finns det ett ytterligare begrepp, en hopslagning av debatt och dialog?
Det bästa av två världar?
Kommentera Läs kommentarer (0)

Publicerad 2010-03-15 06:54

Tovad ull

Tova ull
Dagens uppgift är att tova en matta, som sannolikt kommer att bli en tavla.
Matten eller tavlan kommer att gå i färgerna vitt och rött. Först var det tänkt att själva motivet skulle föreställa en kurbits. Men saker och ting gjorde att ett annat motiv sakta men säkert växte fram.

Copycat
Plagiat, copyright, stöld ...
Tänk! Redan på denna nivå kryper girigheten fram.
Här! Textilens motsvarighet av idrottens Korpenlag, nivå jumbo!

Motivet kurbits slopades slutligen för ett annat:
Sydneys "nationalblomma" som väl kan betraktas som Västerås motsvarighet till misteln?
Röd och vacker är Sydneyblomman hur som helst.
Men vad den heter minns tyvärr inte.
Mattan eller tavlan kommer att utgöras av sju Sydneyblommor plus annan kuriosa i stil med dalarna. Tror och hoppas resultat kommer att bli bra.

Kaxigt att tänka så?
Kanske det.I gengäld vore det väl nästan idioti om detta inte antogs för varför annars lägga ner x och åter x timmars arbete på något som inte upphovspersonen tror på?
Självfallet är ovanstående ett alternativ, men om principen som låg bakom ett sådant alternativ skulle följas, ja då skulle inte mycket bli gjort...

Rinkebyhästen
Tankarna förs via tavlan till Rinkebyhästen.
Denna hybrid av den fina dalahäst som kan vara en ko, giraff, elefant, kamel som är målade i dalskt rött och kurbitsmönster. 
Minns ni Rinkebyhästen?

  ... Snart går bussen...
På bordet i köket står vid datorn en ytterligare variant av Rinkebyhästen. Inte heller denna upplaga är en häst, men väl en känguru. 
En pytteliten känguru som även hon är målad i rött och är därefter dekorerad med en kurbits på ryggen och ytterligare en kurbits på magen.
"Little roo" sitter i en påse på magen men huruvida han även har blivit utsirad med kurbits går inte att urskilja, så liten han är.

Kort och gott
Så länge lärandet präglas av den anda Ann-Margrett personifierar är allt frid och fröjd! Minns ni AnnMargrett? Kvinnan med det stora hjärtat, stora klokskapen, kunnandet och med civilkurage! Minns ni henne! Om Ann-Margrett kan ni läsa i tidigare text och kommande text på bloggen. För lärandet kan tyvärr präglas av annat än de som Ann-Margrett står för.

Konstfack
Undrar hur studenterna på konstfack eller varför inte HDK har det rörande ovanstående? Känner de glädje, inspiration och kreativitet när de skapar? Eller börjar redan andra krafter dra i studenterna från termin ett? Rädslan att bli utnyttjad? Fruktan för att bästa kompisen ska ta den egna idén och därför få klättra snabbare och högre på karriärsstegen utan varken mål eller syfte ... På tal om mål och syfte, viktiga saker som Little Bliss absolut vill återkomma med framöver ...

Samarbete gynnar alla
Studier visar tydligt: Alla vinner på att samarbeta.
Negativ konkurrens är enbart destruktiv för samtliga.
Detta vet vi!
Likafullt praktiseras inte denna kunskap i praktiken.
Detta vet vi med.

Sorgligt! och självfallet begripligt i den bemärkelse att egoism -  brist på samarbete - kan beskrivas och förklaras i det sammanhang som det finns i . Hur det kan komma sig att personer sällan samarbetar - fast det skulle gynna både den egna personen och andra?

Lyft blicken
För att det i stunden är andra "krafter" som förstärks och därför styr?
Viktiga variabler är väl exempelvis status, ekonomi, rättvisetänkande, överlevnad, prestige ...

Är det inte förmågan "att lyfta blicken" som gör människan unik?
I varje fall sägs det så ibland. Bara för att något förekommer frekvent och anses vara normal behöver det väl inte vara av godo? Enligt vissa är det blott människan som har förmåga att inte det så kallade meta perspektivet.
Men så bra, men vad gör hon av det hon skådar?
Lyfta blicken var det.
Undrar hur ofta Little Bliss lyfter blicken?
Säkerligen skulle samtliga vinna på att Little Bliss mer frekvent lyfte blicken.
Tyvärr bli synen ofta smal och blicken fall ner till marken.
Men efter varje gång blicken lyfts, om bara under en kort stund, händer viktiga saker. Före, under och efter är det av största vikt att förstärka "den lyfta blicken" rätt för annars riskerar den att försvinna. Och förstärker inte omgivningen den lyfta blicken rätt ja då måste man själv göra det, även om man enbart är en liten mus. Det är en av utmaningarna Little Bliss står inför.
Kanske har Du lust att slå följe, käre Läsare.

Nobelpriset rakt av
Till den man eller kvinna som kommer på en lösning som gör att folk - inklusive möss med stora öron *ler* - faktiskt börjar använde den enorma kunskap som finns, borde ärligt talat få Nobelpriset alla kategorier!
För kunskapsbrist lider vi sannerligen inte av - kanske tvärtom.
Ett bristbeteende är snarare att bruka tillgänglig och framtagen kunskap.
Detta vet vi också.

På bussen väntar ingen
Tittar ut, det är måndag morgon, vädret ser ut att bli fint idag - himlen är blå. Dags att påbörja veckans första dag.
Måste hasta i väg till bussen.
Må gott - Lev väl!
Fortsättning följer...

Publicerad 2010-03-14 17:19

Viva Carpe diem som verb

... Ursäkta, men vem går igång på carpe diem?
Vem tror att frasen carpe diem ska ge dem ett intellektuellt skimmer alltjämt idag anno 2010!

Är det något latinskt uttryck vi alla kan säga både i vaket och ickevaket tillstånd så är det väl just carpe diem. Ja, tillsammans med andra fraser som Tärningen är kastad och Jag kom, jag sågs, jag segrade ...

Visst första gången man hörd carpe diem kanske det imponerade litet ... men några gånger senare framstår samma formulering mer platt, trist och snobbig. Ja, som en regelrätt klyscha eller kliché?

En fras som en gång var slagkraftig men efter tidens tand och slitage har förlorat sin lyskraft. Kanske ungefär som en högt älskad film som man själv har sett till leda och slutligen sönder.

Så snälla!
Vi vet alla vad carpe diem betyder så översätt inte!
Tack!
Om vi inte fattar frågar vi eller slår upp saken på internet eller i en bok!
Vi kan vidare både säga carpe diem och stava till carpe diem!

So please, show some in the know action!
Toppen!
Nu kör vi - så det ryker - ända in i kaklet ... och längre (!!!!)

Hurra!
Carpe diem är ett verb!
Viva carpe diem in vivo!

Publicerad 2010-03-13 13:22

Borde veta bättre

... Jag ringer dig
... nu är det på tiden att vi träffas
... jag hör av mig
... vore himla kul att träffas
... jag smsar...

Repliker som är varianter av samma sak: En kontakt inleds via en hälsning som följs av mellansnack för att fort avslutas varpå var och en skyndar iväg och vidare till nästa mål för dagen. Fraser som i olika utsträckning känns igen hos andra och hos sig själva. Fagra små inviter och löften om framtida möten som riktas mot vänner, möjliga bekantskaper och trevliga prickar i periferin. Vackra ord som ofta - inte alltid - leder till nada. 

Livets färger
Livets färger inkludera alla färger, även färger vi människor inte med blotta ögat uppfattar. Eftersom alla har sina begränsningar, och kanske är det just begränsningar som tydliggör styrkor, kommer denna texta enbart handla om färger människan kan uppfatta och av dessa kulörer medtas enbart ett slumpmässigt urval som bör betraktas som ett pyttelitet smakprov.

Färgerna svart och vit är alltid moderna. Tittar man in i konstnärens hus hittar man oftast inte en bohemisk lya utan mer en stilren lya i färgerna vitt och svart. Detta beror på att konstnären har gjort resan genom konstens värld och därför har nått en sådan nivå att hon eller han nu enbart uppskattar det enkla och rena, lyder ofta den obedda förklaringen till varför många konstnärer ofta, inte alltid, har bostäder som är vita och stilrena.

Syns det inte - finns det inte heller
Intressant, konstnärer har gjort en resa inom konsten och därför betraktas deras miljö annorlunda beroende på om denna resa är genomförd, inte genomförd eller genomförd och okänd vilket för den utomstående är lika med alternativ två, det vill säga inte gjort någon resa. För det som inte syns finns inte, eller?

I så fall, ett par frågor
Kan något överhuvudtaget vara objektivt?
Kan någon överhuvudtaget se och omfatta den så kallade helheten?

Hur går följande ihop?
En och samma miljö kan både vara konst - om den som har skapat den har gjort en "konstresa" - och inte konst - om samma person inte har gjort resan eller faktiskt har gjort resan men har valt att inte torgföra den? 

Är konst liktydigt med det sammanhang något finns som i sin tur i sin "helhet" tolkas genom olika diskurser, åsikter, fördomar, attityder, vilken nivå blodsockret är på den som betraktar, affektioner, ålder, tid och nationalitet för att nämna några möjliga glasögon världen beskådas igenom?

En och samma miljö förefaller därför kunna laddas utifrån många utomstående variabler som kanske egentligen inte har något med själv konstverket att göra? Allt påverkar hur vi sedan tolkar detta.
Objektivitet och kunna se helheten ... Hm, intressant ... den djuplodande analysen fortsätter - häng med *ler*

Åter till färgerna svart och vitt.
Solklart, världen är inte svart eller vit! Det bestäms här och nu kategoriskt och utan omsvep för vagt formulerat är även vagt tänkt ... enligt vissa. Andra hävdar motsatsen, men mer om detta nedan.

Jag tänker, alltså finns jag
En svart och vit värld är lätthanterlig, lämnar litet åt tveksamheter och funderingar och funderar man, finns man (!), det vill säga om man gör det på så kallat rätt sätt, lagom mycket och om resultatet förpackas i emballage med passande etiketter. Kan det vara så? Kanske det! Det beror på, för allt är relativt och så man allt och inget sagt. För enligt vissa är att inte uttrycka åsikt, inte ta ställning, att inte veta något bra. Det visar att man är klok och har förstått hur litet man egentligen vet. Man är en person med unik särprägel och som greppat helheten .Personer som åtminstone vet att de ska säga att de inget vet. Vad de sedan gör är mindre viktigt ... eller?

Låt oss fortsätta resonera ... för resonera gör man om man vill förefalla vara en person som har koll på läget och vem vill inte det?... Eller?

Åter till färgerna.
Mellan färgerna svart och vitt finns gråskalor och även andra färger som är obligatoriska ingredienser i livet och gör saken mer komplexa, dynamisk och svår och faktiskt fascinerande. I varje fall om det gäller att förstå relationer. Har vi däremot att göra med en gräsklippare eller varför inte ta en elvisp så räcker nog fullt ett svar och vitt tänkande, eller? För när det gäller relationer och människor är det väl just i gråskalan nya nyanser och färger, kulörer upptäcks, möjligheter att få nya infallsvinklar?

Livet innehåller alla färger och utöver alla färgerna finns ljud och massa annat. Mon Dieu! Det är sannerligen en komplex värld vi lever i! Den är så komplex att jag nästan inte minns vad denna text skulle handla om
-Wow, har texten fångat helheten månne!
– Inte?
-För att ingen kan det!
– Okej! Tänkte inte på det - varför gick jag åter i fällan, trodde ju att helheten kunde fångas. Skit! Men okej, då återgår vi till det texten handlar om på ett ytligt plan) *ler*: Fraser och repliker som sägs och därefter inte realiseras.

Så när inget händer efter att man yttrat "vi borde ses" och "jag smsar".
Vad beror INTE detta på? 
Tja, oftast har faktiskt inte någon dött, inte har de flesta heller taskigt minne och lyckats med konststycket att drullat bort adressboken i mobilen och på grund av detta inte kan höra av sig. Hunden åt sannolikt inte heller upp lappen på vilken telefonnumret stod skrivet. Det sistnämnda alternativet låter som en riktig dålig ursäkt som bara skriker universitetsfasoner och oacceptabel bortförklaring som till råga på allt innebär att vår bästa vän får "bära hundhuvudet" och då både bildligt och bokstavligt! Fy!

Nej, den krassa sanningen är allt för ofta - dock inte alltid:
Inget mötet avsågs från början!
Vännen och trevlig prick i periferin vill INTE träffa Dig!
Det vara bara något som de sa!

He or she is not just that into to you
som Mirranda Hopes i Sex and the city träffande och obedd uttryckte saken till en för henne okänd kvinna som inför en väninna dryftar dilemmat att en man inte kontaktar henne. Gissa om Mirandas obedda kommanter togs emot med öppna famnen eller "mind you own business, old lady"!Se där, man är åter där igen, svart och vitt resonemang, blir vi aldrig kvitt dessa polariserade uttryckssätten och är det i så fall önskvärt?

Tillbaka till huvudspåret
Varken vännen eller trevliga prick i periferin ville eller avsåg att träffa Dig.
Herre gud, det vet väl varenda barnunge!
Litanian om att träffas är ju bara något vi vuxna säger. Herre gud, kan du inte läsa mellan raderna, begripa det små stilta, subtila; förstå gråskalorna!

Visst det går att argumentera både för och emot att vara tydlig och att vara vag. För det skulle väl vara otrevligt att i mötet med vännen eller den trevliga pricken säga att "jag kan tyvärr inte träffa Dig" Eller?

Kanske går det ibland troll i föreställningen att enbart den kunnige uttrycker sig vagt och diffust? För visst ligger det något i föreställningen att den osäkre inte sällan agerar tvärsäkert just på grund av att han eller hon enbart känner till en sak. Eller?

Men liksom livet generellt har gråskalor och att allt är relativt är liksom föreställningen om att den osäkra agerat resolut och den kunnige vagt detsamma. Ja det borde vara så. Samtidigt så är väl detta som det mesta. Det beror på vilken funktion resonemanget har och vem som yttrar orden.
En person med hög status kan säga nästan vad som helst i syfte att skydda sig själv och kommer det sedan fram att detta var felaktigt kan samma persone enabar säga att han eller hon inte visste bättre, hade delegerat uppgiften eller inte var insatt in ärendet.

Kan ovanstående resonemang appliceras på företeelsen att utlova möten som inte infrias? Är det kanske "hyggligare" och mer socialt ansett och accepterat att säga något halvhjärtat, något som man inte menar, ännu mindre tänker leva upp till kontra att säga som det faktiskt är "Ledsen, jag är trött och orkar inte prata just nu" eller "måste kila vet faktiskt när vi härnäst hinner träffas"? Jo det kan visserligen vara si, så och däremellan.

Men hur vill Du ha det? Vad vill Du eftersträva?
Självklart ska man inte spotta folk i ansiktet och snäsigt säga:
"Dig vill jag inte träffa".

I stunden är det kanske trevligare att prata med "hygglot" som agerar "smooth operator" än ärliga Lisa som säger "ja" och menar "ja" och "nej" och mena "nej" och "nja" och faktiskt mena "nja". Eller?

Ibland verkar flexibelt tänkande, förmåga att se parallella skeenden blandas ihop med att agera vagt, som att det skulle finnas ett egenvärde i att agera otydligt för då anses man klok och förnuftig, en person som ser helheten och därför har en god människosyn. Återigen, som om någon människa kunde se helheten. Den personen skulle jag allt bra vilja träffa eller kanske inte, vid närmare eftertanke. Faktum att en person tror sig se helheten betyder väl inte automatiskt att han eller hon faktiskt gör det? Exempelvis utgår väl fanatiker, som återfinns litet överallt, att de har funnit svaret som de utifrån första parkett, på bästa tänkbara sändningstid har för ögonen?

Slutligen, säger någon själv att den har god människosyn då säger erfarenhet detta: Lägg benen på ryggen och spring! Jo jag tackar, de har både god människosyn och är ödmjuka och se helheten. Vandrande ägg som lagom till påsk med fördel kan knackas sönder...

Åter till "hygglot". Men ponera att tidigare omtalade "hygglot" använder sig av detta helylle mysiga skönsnack litet för ofta och frekvent, det blir hans grej, signum kan man kanske säga. Blir samma hygglot trovärdigt? Och hur härligt är det att i stunden stå med detta hygglot och samtidigt höra svadan av mumma utan varken mening, smak och konsistens? För om det är talande för hygglot att strö runt fraser om att ses utan att detta följs av att man träffas, hur kul är det då dels i stunden när man i all hast träffas, dels senare när det framgår att inget avsågs den där gången man i rask takt sågs och med klipp i stegen älgade mellan bilen och ICA?
Vad tänker Du om detta? 
Hur påverkas Du detta?

Konsekvenser av hygglobeteende
Möjliga följder på dylika hygglorfraser är att ingen kommer ta orden seriöst - ropar man på björnen i tid och otid tja, då vet man vad som gäller.

En annan följd kan vara att personer som träffar hygglot upplever en vag smärta i hjärttrakten varje gång hygglot "tuggar på" utan att inget mena, men det ska man väl ta, vuxna människan... eller?

En annan konsekvens är att fraser om att ses mer eller mindre kommer betraktas just som tomma innehållslösa fraser. Med tiden kommer denna princip inte enbart röra hygglot utan även andra personer som kanske - åtminstone för det mesta - menar vad han eller hon säger ...

Sorglig historia
Stämmer ovanstående betraktelse?
Talade en gång med antropolog som ivrigt förklarade vad detta fenomen kunde bero på bland annat. Vad antropologen ansåg i sak återkommer bloggen med vid senare tillfälle... Fundera gärna själv på saken.

Sneaker fucker
Faktum att Little Bliss berättade att en antropolog står bakom det som komma skall gjorde Little Bliss till - som i ett trollslag: "a sneaker fucker" ...

Vet Du inte vad en "sneaker fucker" är ska Du vara både glad och stolt.
Men orkar Du läsa om detta obehagliga blötdjur som "sneaker fucker" är så fortsätt läsa bloggen för om detta återkommer även Little Bliss.
Sanna minna ord: kommer tid kommer råd, så sant som det är sagt.

Ha en trevlig lördag!
Hoppas Du vet att fortsättning följer!
Hoppas Du kan lita på att "snacket" om att fortsättning följer inte är trevligt slutsnack innan punkt ska sättas.
Fortsättning följer både i teori och praktik, var så säker Kära Läsare!
Stay tuned!

Publicerad 2010-03-12 17:47

Little Bliss

For the record, this blog is a "legacy" to my family and three good people in a country far,far away. Blog Little Bliss is the sum of those people just mentioned. Bliss means "euphoria" or "true joy".

The country of Tim-Tam and Vegimate
The story of Little Bliss starts both at sea, in a country far away and in another land even futher away. A piece of land there black swans are as normal as the spring fashionparades in September. A country with a sparkling yet sad history that starts in UK, a fleet sailed by Captian Cook to the promised land on the other side of the world - Down under. The country of sharp contrats and friendly and helpful people.

Meeting Bliss, the friendly octopus
A long time ago - before internet and @ -  in the country of red dust a little elk from the North befriended a very nice octopus named Bliss. Time flys even Down under and after many, many years Bliss married the most beautiful mairmaid you can imagine. Today this lovely couple are proud parents to a lovely girl who even before birth had her own nickname: Little Bliss. And what a bliss she is! Little Bliss helds yesterday, today and tomorrow in her tiny hands and she is past, today and tomorrow roll into one. She lives with her father, the friendly occtopus and mother, the breathtaking mairmaid in this huge country far, far away.
The land of magic dreams and people brave enough to dare to dream

Painting with light in a dark wold
My story starts on the other hand also at sea in a perhaps known country. At sea the wild waters roar and the vessel is dashed all to pieces, a shipwreck and all wihtin her drowened, all save one, a mouse whose ears are greater then the ocean and spirit stronger than the embrace of the sea. Not a watery end, destiny kept for this tiny mouse. But a new life beginning on a stranger shore, where a story comes to life. Perhaps a folktale? Lovestory? Docymentery? Saga of adventures? Or, the beginning of a novel idea such as a blog with both a purpose and mission: Spread bliss and introduce brave people who all, in their unique way, lit up the life of others and make them grow. Perhaps as the mairmaid did:Painting with light in a dark wold.

You are a hero/heroin
Anyhow, for what it is worth: You will all be my heroes and heroins for all time! My name, the name of the blog, will be Little Bliss, thanks to a little girl, a heroin growing up Down under.

Off duty - busy doing nothing
That was the story of the blog...
Thank you for paying attention.
Now the focus of Little Bliss switches back, to the Reader, you.
And now it is Friday! I am off busy doing nothing.

Publicerad 2010-03-12 09:25

Sliding Destiny

Det finns inget beständigt förutom förändring liksom man kan inte två gånger kliva ner i samma flod. Samtidigt verkar en persons karaktär vara "beständig" för den ska tydligen vara likställd med ödet (!). Paradoxalt! Alternativt, ska karaktären ses som en sorts ramlag inom vilken förändringar med begränsat fritt spelrum alltjämt sker? Förändringar som då antas dirigeras av personens karaktär?

Ponera att en personen karaktären tillåter förändringar, betyder detta då att en person inte enbart har ett öde utan flera? Eller gäller här ordspråket "alla vägar bär till Rom"? För oavsett vilken väg personen tar och hur han eller hon väljer att variera sitt liv möts likafullt ett och samma öde? Var det detta månne filmen Sliding doors ville förmedla när huvudrollsinnehavaren slutligen kom fram till samma punkt i livet oberoende om hon missade eller inte missade tåget? Hm? Kan det vara så? Tål att fundera på ordentligt och med största allvar ty "människan är som allra bäst när hon grips av samma allvar som barnet när han eller hon leker."

Tack alla personer som myntat klargörande och bevingade ord! För som Marcus Tullius Cicero redan före vår tidräkning 106 f.Kr-43 f.Kr träffande sa: Det finns inget så absurt att inte en filosof har sagt det.

Publicerad 2010-03-11 11:40

Evergreen

Avstånd i tid och rum
Härifrån till evigheten är länge, långt och omöjligt att överblicka.
- Vad har Du för planer inför helgen?
- Vetekatten ...
Till och med relativ snar framtid vet vi liten om.
Inget konstigt med det.
Tvärtom.
- Tyvärr, har inte tänkt så långt ... hör man ju mer ofta än sällan.

Framtiden
Ämnet Framtid har hjärnan glatt tagit till sig med hull och hår.
Framtiden har manifesterats, analyserats och tolkats genom diskurser såsom historia, religion, hopp, svartkonst, önskan, vetenskap som likt glasskärvor i ett gigantiskt spektrum, ihop eller allena, har reflekterat vår högst personliga och privata syn på framtiden.

Framtiden - den eviga nöten att knäcka
Framtiden är alltjämt rolig att tänka på, för om kommande dagar vet vi litet, inte mycket eller inget alls. Visserligen säger trendanalytiker självironiskt att det inte går att sia om framtiden, för det tillstöter alltid något abrupt som omkullkastar framtagen tes varför framtiden får en ny oväntad riktning. 

Är framtiden verkligen oviss utifrån ovanstående resonemang?
Kan man inte i stället anta att framtiden är viss?
Det som däremot händer i framtiden är ovisst liksom det som antas omkullkasta profetian. Konsekvenser av detta är även ovisst.
För liksom ett vått rep - hårt knuten till en knop - är svår att ösa upp är framtiden svår att föreställa och lösgöra ifrån dåtid och idag. Samtidigt kanske liknelsen med knopen har en hel del kvar att önska då liknelser å ena sidan underlättar förståelse, å andra sidan exkluderar skillnader som eventuellt omintet gör syftet. Usch, inte lätt att kommunicera!

Men om vi betraktar framtiden som ovannämnda våta knop. Vad som en gång gjorde att knopen knöts, att den blev våt, varför den knöts så hårt och hur den knöts - kommer detta allena vara svaret till lösningen: Knyta upp knopen eller om det alls är syftet. Life is a mystery

Planera för glatta livet - de ger mål och mening ... men ej allena
Omöjligheten att veta något om framtiden bör dock inte hindra oss från att i dag tänka på framtiden och agera på sätt som troligtvis kommer att gynna den. Liksom en plan inför kommande dag inte är hugget i sten är inte heller vår syn på framtiden fix. Planen och framtidssynen avser enbart vägleda och signalera riktning: Vart vill vi gå? Och visst kan tanke försätta berg - tankens kraft är som bekant begränsat obegränsat självuppfyllande.

Mod att möta nya tankesätt
Framtiden önskar kanske nya tankar och beteenden från oss redan idag? Löser månne nya sätt att tänka och agera våra problem som i begynnelsen var sprungna ur förlegade och nutida sätt att tänka och agera?

Om så är fallet, sätts hoppet till att människan är psykologiskt stark och kan ta till sig detta nya tankesätt. För det kommer säkert fordras styrka, mod och klokskap om ett nytt tankesätt ska assimileras och omvandlas i praktiken.

Vi ska inte enbart känna igen det nya, vi ska inte heller frukta det.
För det som fruktas bemöts ju tyvärr oftast med försvar: Attack!
Människan kommer nog ofrånkomligt bli litet skraj när vi konfronteras med den nya diskursen -helt naturligt- men det är då det fordras mod och färdigheter så att vi trots känslan agerar som om vi inte vore rädda. Detta gör hela skillnaden! Detta är att agera hjältemodigt!

Storasyster Framtid och Lillasyster Nu
Kanske vill Framtiden att vi inte tänker mindre på henne och mer på lillasyster Nu? Faktum att vi redan idag tänker på Framtiden kanske förvirrar? Är det lika tokigt att tänka på framtiden som det är att iklädda badkläder gå utomhus i minusgrader för att vi tänker på sommaren?

Låt oss göra ett lappkast för ett ögonblick: 
Har Du någon gång haft glädjen att som ekipage, ryttare och häst, glida över ett hinder? Inte! Du har något roligt i framtiden att se fram emot! Men oavsett om Du har ovanstående erfarenhet eller ej så kan Du kanske föreställa Dig hur det skulle vara att på en häst sväva över ett hinder för att på andra sidan landa lätt och elegant? Försök att förnimma detta i varje fall.

Hur lyckades ryttare och häst kommer över hindret - utan att riva?
Om ryttare och häst är samspelat är mycket vunnet. Men om ryttaren redan i tanken är förbi och bortom hindret och i stället tänker på vad som kommer att ske på lördag störs själva förutsättningen för ett tillitsfullt samspel mellan ryttare och häst. Eller? 

Självfallet är det inte fel av ryttaren att tänka på annat under ritten. Det händer dagligen för våra tankar vandrar som bekant en hit och en dit.
Är ryttare och häst samspelta blir allt dock både lättare och roligare.

Hästar förmedlar sig med mentala bilder
Det sägs vidare att hästar kommunicerar via bilder. Hästar skickar och mottager bilder. Om ryttaren i ovanstående exempel tänker på dem kommande lördagen kan självfallet inte hästen för sitt inre se annat en vag bild av ryttarens fantiserade lördag. Hästen som i nästa språng ska hoppa över ett hinder. Vem skulle inte här bli förvirrad och ängslig? Hästen blir med säkerligen konfys och följaktligen rädd vilket inte är en bra förutsättning för hästar som ska hoppa över hinder, hästar som är inställda på flykt vid upplevd fara, vilket förvirring och rädsla är.

Kan Lappkastet appliceras inom andra områden?
Ovanstående är ett konkret exempel från hästvärlden men kan det appliceras på resonemanget före ovanstående lappkast och parentes? Ponera att det faktiskt gick att överföra exemplet om ryttaren och hästen till hur vi förhåller oss till tiden - Hur skulle detta påverka Dig?

Publicerad 2010-03-10 22:34

9

Filmen 9 handlar om nio dockor och främst docka 9 som ensam ger sig ut i världen som är olik den vi idag känner. Det har nämligen hänt en hel del innan docka 9 bestämmer sig för att söka sig ut. Om detta handlar filmen om.

Film 9 är en söt pärla och i positiv bemärkelse syns det att Tim Burton har varit medproducent till denna charmiga, något långa film *den upplevs konstigt nog just lång fast den är kort*.Regi svarade Shane Acker för. Filmen 9 är ett givet filmval för Tim Burtonfantaster och fantasylovers.

Publicerad 2010-03-10 16:38

Rekryteringsmässan

Undrar vem som i begynnelsen tog intitativ och utvecklade denna mässa? Rekryteringsmässan ska tydligen vara den största av sitt slag, hela Sverige inberäknat i denna jämförelse tydligen.
Kan det vara så? Ryktet säger vidare att det kommer busslast efter busslast, från både när och fjärran, vars enda syfte är att forsla besökare till och från rekryteringsmässan i Västerås eller i Eskilstuna. Detta sker vår som höst när rekryteringsmässan äger rum.

Publicerad 2010-03-10 08:31

Antinomin kapitualtion

Medurs, moturs och mittemellan
Dödssynder, synder, ovanor, vanor, dygder, fall, död, reinkarnation; begreppen snurrar runt i vårluften likt torra klyschor ifrån ifjol.
I bakgrunden sjunger vårfåglarna unisont: ”vem bryr sig”.
Är det dödssynden likgiltighet som har bjudits in till bloggen idag?
Den näst värsta dödssynden, enligt Kyles undersökning.

Synden straffar sig själv
Satan heter en svart katt på Vetterstorp.
Satan är även ett kraftuttryck som anspelar på helvetet, hemvist och slutstation för alla som syndar. De likgiltiga får dock nöja sig med helvetets tambur och förstuga, passagen mellan jorden och helvetet. I denna hall, eller var det ska kallas, jagar de likgiltiga enligt uppgift en transparant flagga samtidigt som de själva för eviga tider jagas av bin som inget heller vill än att sticka de likgiltigas bakdelar. Det måste vara svårt att inför alla dessa bin - som trånar efter att få stickas med sina sylvassa strumpsticksgaddar - förhålla sig likgiltig? En färdighet den likgiltiga igengäld har slipat både länge,  så för de likgiltiga är ovan kanske ingen match...?

Förlåt mig, ty jag har syndat
Little Bliss Du är en syndare och Din synd för stunden är Likgiltighet.
Saken är den: Igår lovade Du att skriva om dödssynderna och dess motpoler dygder. Detta då Sissela Kyles sista program i teveserien Dödssynder slutade just igår tisdag. Men skedde detta! Nej! En sådan skam! Be om ursäkt dygder inte som ursäkt! Ditt agerande kommer självfallet och förbli oförlåtligt i evigheten, amen.

Little Bliss: Ledesn, jag kan förklara ... men jag är hemskt ledsen...

Men vad sitter Du och gör, mus!
Ber om ursäkt för att Du inte hade möjlighet att infria ett löfte?
Som om någon brydde sig?
Tror Du överhuvudtaget att någon läser Din så kallade blogg!

Little Bliss: Tja, man kan ju hoppas ...

Hybris!
Vem bryr sig om Du skriver eller inte skriver!
Din ursäkt för synd den första synden gör bara saken värre, mus! 
För den som syndar hamnar ofrånkomligt i ytterligare synd, fördärvet och obönhörligen i helvetet. Det är där Du hör hemma, mus!

Utöver synderna likgiltighet och högfärd har Du även mage att använda kraftuttryck. Fy sjutton för Dig mus! Synderna faller som spön i backen på den här bloggen!·Har Du ingen skam i kroppen!

Ytterligare synder Du obehindrat vältrar Dig i  är girighet och vällust. Denna text bokstavligen kryllar av självupptagenhet och egenkärlek!
Mus denna blogg är egoism i ett nötskal, hybris och ondska i sin renaste form. Visserligen behövs inte exempel på Din ondska men ordet "jag" har frekvent och ofta figurerat i detta inlägg. Skam, mus! Skam, mus! Ordet jag, finns det ett mer egenkärt ord i det svenska språket!
Ego mus!

Din uppblåsta mus med bristfällig vokabulär som dag ut och dag in hänger Dig åt lättja, frosseri och vällusta.
Möss som Du borde inte få finnas.
För vad har Du - en mus - att erbjuda oss! Överhuvudtaget! 

NADA! mus!

Little Bliss:
Men vad vill Du att jag ska göra?
Skylla på gamle Jante som sitter på axeln och babblar?
Inte? Varför inte det?
 Det gör ju exempelvis Du när de går Dig emot. 
Kan inte jag då även få skylla på Jante...
som tydligen plågar detta piskade och plågade folk!
Inte? för att det är fult att skylla ifrån sig? men är det mindre fult att skylla ifrån sig när Du gör det? För att när Du skyller ifrån Dig har Du rätt och riktigt...?
Intressant...- Mus, Nu är Du väl allt bra raljant!

Little Bliss: Faktum att jag aldrig har legat någon eller samhället till last, har "more or less" 300  högskolepoäng och arbetslivserfarenhet - utan luckor - och att de flesta tillskriver mig omdömet "trevlig" -  spelar det ingen som helst roll?  Finns det hos mig inget att hämta, något som jag kan erbjuda?

... Jösses mus, Du har inte litet storhetsvansinne Du!

Little Bliss: Vad min pågående utbildning på folkhögskolan ska leda till står skrivet i stjärnorna. Vet enbart att vi elever får lära oss mycket.
 – Mus! le inte, det är Du för ful för.Le inte!
Sa Du Roligt! Allt kan inte vara roligt, mus!
Har Du aldrig haft tråkigt!
Har Du likt en skrattande steppmus dansat genom livet?

Little Bliss: Kanske går färden för min del i höst till soptippen.
Hoppas det, för där ska tydligen visst skrot bli återvunnen.  

- Mus! Visst skrot? Ursäkta, att Du har mage att sturskt slå Dig för bröstet och hävda att Du är "visst sorts skräp"! Är Du förmer än allt övrigt skräp som ligger och skrotar på soptippen menar Du kanske, mus!

Little Bliss: Försökte bara se saken från en ljus och positiv sida ...

-Jo, jag tackar mus-det Du kan åstadkomma är blott en sak: Självhävdelse!
Mallgroda! Vem tror musjävuln att hon/han är?! 
skräp som förtjänar att återvinnas till något annat.
Nej, vet  Du vad. Hybris!
Ett klart och tydligt fall för hybris!

Girigmus!
Ha, vem skulle hjälpa en mus!
Ska bara ha och ha!

Denna storörade mus som vällustigt vräker ut sig på nätet i ren och skär egoism, det är som man vill spy!
Detta osmakliga frosseri utan dess like! 
Tänk om alla agerade som han/hon!

Stava kan musen inte heller!
Se bara alla stavfel och tokigheter som tillåts i denna blogg.
Har visserligen förstått att musen inte kan använda rättstavningsprogram i aktuella system men vad då, som det skulle vara en ursäkt? 
Det ska vara korrekt ändå!
Annat var det på min tid då jag skrev i tidningen.
Utöver det förträffliga jag väl skrev om kunde jag faktiskt både stava och skriva, till skillnad från musen här!

 Tar de in vem som helst nuförtiden?! Jag bara undrar! Man blir så förbannad! Fast tro nu inte att jag går i taket för en mus skull!
Nej då, inte jag. Ty ett sådant värde tillskrivs musen ej! 
Musen är mig totat likgiltig. 
Totalt!

Varför bry sig om en sådan liten sak som en mus?
 Ena gången är den här, andra gången där, tredje gången död-
om vi andra har tur det vill säga.

Nej, nu har jag sannerligen inte tid att skriva mer på den där eländiga bloggen, ska iväg och köpa årets sista semla nu! Ska sannerligen bli skönt att slippa vila ögonen på den där musen för ett tag.

Bara det, vad är musen? En kvinna eller man - eller DET, är musen månne en sjöhäst, utan könstillhörighet?!? USCH! Fy! Äckel. Tydligt och klart gillar ingen musen. Det fattar man ju! och vad beror detta på?! Ja just det, och självfallet behövs här inga exempel på varför ingen gillar musen, jag har enbart uttryckt min hantverksmässiga bedömning och då behövs inga exempel. Det vet alla! utom Du mus! Hintar och antydningar är mer än tillräckligt! Musen är inte enbart samhällets svarta mus, musen är även den svarta musen bland bloggarna! Ciao! Nu vankas det semlor ... nu får musen ta över ... om han, hon, det etc. kan det vill säga ....!

Little Bliss: Jaha, och nu var det tänkt att dödsynderna skulle matchas med kardinaldygderna såsom ödmjukhet, öppenhet, dygd, medmänsklighet, avhållsamhet, tålamod och flit ... men på någotvis kom det liksom av sig.
  
Vi får hoppas att Kyle gör en uppföljning till programserien om dödssynderna istället, en teveserie om kardinal dygderna?
 Undrar hur en sådan serie skulle läggas upp? Kanske få vi se?  

Emotser att både få se och höra Kyle när hon i april gästar konserthuset i Västerås med hela två föreställningar. Mumma!

Skyndar nu iväg till rekryteringsmässan. Sköt om er alla Kära Läsare där ute. Ledsen att allt jag gör är skit och inte är till någon som helst nytta.
Men vad är alternativet? 
Hänga sig! 
Gå i råttfällan? 
Dricka råttgift?
Låta katten ta mig?
Sniffa tinner på en sockerbit?
Hetsäta änglatrumpet tilll döds? 

Nej, för det hade väl också varit fel. Enligt vissa.
Inte lätt att vara mus - död som levande är man fel.
Vad göra?
Mon Dieu! Kvarstår väl enbart att liksom förr att fortsätta ... och fortsätta och fortsätta ... och fortsättning följer ... tills fortsättning inte följer ... men än så länge följer fortsättning ... för det sista som förloras, Kära Läsare, är kanske inte hoppet, utan månne möjlighet till en fortsättning .... ?
För vad har vi utan  hopp och fortsättning? ..

KRAM
Fortsättning följer - ett tag till!
Er tillgivna sega mus Little Bliss

Publicerad 2010-03-09 10:39

Practicfashion

Vad kommer mannen på gatan och kvinnan i taxin ha på sig i vår om trendanalytikerna rådfrågas i ämnet mode? Profetior om komfortabla, chica och praktiska kläder florerar vilt i cybervärlden.

Underbart, bekvämt och snyggt mode nalkas liksom våren!
Toppen! ska moderiktig och glad svira i kilten från Blå Kläder i knoppningstider.
Kilten, detta paradoxal och motsägelsefulla plagg som både är och inte är: Modernt och klassiskt. Ungdomligt och moget. Uppkäftigt och artigt. Anarkistiskt och rättssäkert.
Kilten som älskas av Rob Roy, Punkare, älder damer och Blå kläder.

Iklädda kilt glider vi alla i vår runt på stadens gator och torg.
Mount Diou! En syn för både möss(!) och gudar(!)

Publicerad 2010-03-08 11:30

Ann-Margrett

Internationella kvinnodagen
En dag som denna ska starka kvinnor uppmärksammas.
Kvinnor som gör tillvaron bättre och vackrare.
Ann-Margrett, lärare på Eskilstuna folkhögskola, är en sådan kvinna.
Med  närvaro, värme och patos handlar denna kvinna.
Ann-Margrett har sannerligen ett och annat att lära personer som teoretiskt tydligen ska ha kunskap härom.

Konstnär i själ och hjärta
Ann-Margrett är en konstnär i dess sanna natur. Inte nog med att Ann-Margrett är en livskonstnär hon besitter stort kunnande inom textilens värld. Störst kärlek hyser Ann-Margrett till keramiken och metoden raku som kort kan beskrivas som ett primitivt förfaringssätt inom keramiken där form och glasyr förenas genom eld och reduktion. Faktum att resultatet i raku inte kan skönjas omedelbart och därför är okontrollerbart tilltalar denna modiga och genomljuvliga kvinna. För det fordras som bekant oerhört mod för att jobba med en sådan metod som raku utgör. Det liv som Ann-Margrett har valt är inte heller något för "skraja", tvärtom! För att mäkta med att vara generös, vänlig, lösningsfokuserad och klartänkt fordras oerhört mod. Livet hade säkert skonat vår hjältinna från en hel del bedrövelse om hon likt andra fjärmat sig mot sin omvärld med pansar, paragrafer, själviskhet och mekanisk attityd. Men inte AnnMargrett! Alla som känner Ann-Margret vet att hon är en flawless diamant vid namn Hope, eller Gulle Dig, som Ann-Margret ofta och gärna benämner sina medmänniskor.

AnnMargrett, är tacksam över att Du finns och sprider glädje, värme, kunskap och kärlek. Du är en konstnär och hjältinna att inspireras av. De ska gudarna veta - all over!

Publicerad 2010-03-07 22:08

Internationella kvinnodagen

Måndagen den 8 mars 2010
Den internationella kvinnodagen jubilerar 100 år!
Ett sekel för jämställdhet har nu passerat, vad har hänt?
Viktiga steg har tagits under årens lopp och några axplock är som följer:
År 1919 beslöts det om allmän kvinnlig rösträtt
År 1921 genomförde ovanstående i praktiken för första gången.
Samma år valdes fem kvinnor in i riksdagen.
År 1927 öppnas läroverk för flickor.
År 1937 tog Nanna Swartz sin proffesur i invärtesmedicin.
Mycket har hänt - betydligt mer än vad här tas upp, men ...

Hur ser jämställdheten ut i dag?
Pär Ström har skrivit Mansförtryck och kvinnovälde som lyfter fram en mindre smickrande bild av jämställdhetens Sverige anno 2010. Ström talar om den slagsida som idag råder i gensudebatten. Detta då feminismen har urartat till en kampidologi som skenbart eftersträvar jämställdhet men i stället söker förmåner för exklusivt kvinnor. Samtidigt står feminismen för en kollektiv människosyn, hävdar Ström. Boken Mansförtryck och kvinnovälde tar upp härskartekniker som kvinnor riktar mot män, kvinnors fördelar i domstolen och hur misshandel av män nedtystas.

Var står feminismen om ytterligare hundra år?
Uppmärksammas överhuvudtaget den 8 mars om hundra år?
Behövs en internationell kvinnodag om ett sekel?
Existerar den internationella kvinnodagen om hundra år enbart för att traditionen så bjuder men i praktiken inte har någon egentlig funktion?

Vilken väg kommer feminismen att ta?
Hur förenas ett från början viktigt budskap om jämställdhet med att folk nu mest slår dövörat till när genusperspektiv och feminism nämns? Feminism som frekvent har fått smolk i bägaren den senaste tiden.

Kommer det i framtiden finnas en internationell dag som är en hopslagning av den internationella kvinnodagen och den mindre kända (?) Internationella mansdagen, den 19 november sedan 1999?

Om framtiden går ej att sia
Hur framtiden blir kan man inte sia, säger trendanalytiker något självironiskt. Detta då prognoser i praktiken säger föga, för det inträffar alltid något oväntat som gör att kurvorna och trenderna går i oanade riktningar.
Vilken riktning är önskvärd?

Föräldraledighet
Ämnet föräldraledighet är en brandfackla. Är själv av den ståndpunkten att båda föräldrarna ska få vara hemma för att vara mamma- och pappalediga. En del menar att staten inte ska lägga sig i sådana familjeangelägenheter som detta tydligen är. Därtill hävdar samma personer?) att pappor inte är intresserade av att vara hemma med sina barn!

Kan det vara så?
Har svårt att tro det!
Är i stället av den åsikten att pappor liksom mammor vill vara pappor respektive mammor men när en sådan åsikt framförs blir repliken oftast att det kan man som kvinna inte veta för vad vet en kvinna om vad män vill? Självfallet ligger det något i detta påstående men samtidigt måste man väl åtminstone föröka föreställa sig hur det kan te sig att vara pappa och mamma för kan man inte det är det fara och färde med samhället för hur skall vi  annars kunna agera empatiskt? Sedan är ju inte att föreställa sig en sak samma sak som att leva det som föreställs liksom att pappor och mammor inte är homogena grupper som kan dras med en och samma kam. Men borde inte pappor vilja vara pappor? För vad annars gör att de väljer att skaffa barn. Det finns som bekant preventivmedel.
Vad tycker Du?

Ekonomi
Hur kommer vi till rätta med att ekonomin styr föräldraledigheten? Kanske genom att lagstifta? Kvinnor fick ju via lagens långa arm rösträtt1921 och lagen mot barnaga på 1970-talet bidrog ju till en annan syn på uppfostran. Av historien lär vi oss således att lagtext ibland är ett måste om verklig förändring ska uppnås. Men visst, ser självfallet dilemmat för den enskilda familjen som kanske tycker att den vill bestämma själv. Frågan man då kanske bör ställa sig är som vanligt: Vad vill man åstadkomma?!

Mammor styr föräldraledigheten
I begynnelsen var papporna enskild vårdnadshavare och sedan svängde pendeln till mödrarna. Är pendeln nu på väg mot mitten? Men om nu mammor vill att familjen själv ska få välja hur ledigheten är beskaffad eller att enbart mödrarna ska få vara hemma, tänker inte mammorna då kortsiktigt? För vad vinner barnen på att inte få vara tillsammans med sin pappa på samma sätt som de kan socialisera med mamman? För mammorna tänker väl på barnets bästa när de kräver sina mammadagar? Vad vinner mammorna på att kräva ensamrätt på föräldraledigheten? Ofta hör man ju mödrar beklaga sig över frånvarande fäder. Varför inte då bjuda in fäderna redan från början för att senare även som mamma inte var bunden till händer och fötter till barnet? Om sedan mödrarna inleder föräldraledigheten för att de blott kan amma, är en sak.

Tror även att samhällets syn på yrken relaterade till barn skulle ändras till det positiva om fler män arbetade med barn och faktiskt fick chansen att vara just pappor. Därför borde samtliga - på lång sikt - vinna på att kvinnor män delade broderligt och systerligt på föräldraledigheten. Kvinnor som grupp skulle säkert även få högre lön om det var lika självklart för mammor som pappor att stanna hemma vid föräldraledighet, men även vid vård av sjukt barn. Bara det.

 Kvinna A:
Jag är inte feminist. Jag är kvinna och vill bli behandlad som en kvinna. Jag bär högklackat, läppstift och blir ofta uppvaktad av män och då snackar vi riktiga män!

Kvinna B: Och lika lön för lika arbete är detsamma som förbud mot läppstift, romantik, rosor och viss preferens kring vad en så kallade riktig man är?

Sköt om Er där ute i snön - kvinnor som män!
Little Bliss kommer framöver bland annat ta upp Kyles programserie: Dödsynderna som tyvärr slutar på tisdag. 

Publicerad 2010-03-06 16:23

Moa

Moa, våran 12-åriga labrador finns ej mer.Hon gick bort före jul. Vår dotter Johanna saknar Moa oerhört liksom vi övriga familjen. En dag ville Johanna skriva ett brev till Gud så att Moa skulle bli igenkänd när hon kom till himlen. Detta skrev Johanna till Gud:


Kära Gud!
Moa gick bort förra onsdagen och är nu i himlen hos Dig!
Snälla, se efter henne!
Vi saknar henne mer än ord kan uttrycka samtidigt som vi är glada och tacksamma över att Du lät oss ha Moa som vår förtrogna vän och familjemedlem i hela 12 år. Hon hade ont i slutet men inte nu längre.

Hoppas att Du leker med Moa där uppe i himlen.
Hon älskar att busa, springa efter bollar och bada gör hon ofta och gärna. För att Du ska känna igen Moa skickar jag med ett fotografi föreställandes dels Moa, dels henne lillmatte Johanna (det vill säga jag som skriver detta brev). Utifrån fotografiet kan Du nu känna igen Moa när hon anländer. Visserligen vet Moa att hennes lillmatte älskar henne, men vänligen påminn henne om detta ofta och innerligt. Moa luktar ljuvligt - det tycker alla, djur som människa. Hon luktar Moa som bäst liknas vid nyslaget gräs och gräddade pepparkakor. Klappa henne bakom öronen - det gillar hon stenskarpt. Men lämna henne i fred när hon äter - hon gillar inte att bli iakttagen när det vankas mat. Moa sitter gärna och observerar sin omgivning, inget undgår henne! 

I sorgen känns det bra att Du finns.
Du vet att när hundar dör brister matte och husses hjärta i oräkneliga bitar. Du jämför inte sorg med sorg liksom Du inte heller jämför känslor emellan och utser "vinnare". 
Du jämför överhuvudtaget inte alls.
Du vet att alla är värdefulla med sin unika särprägel.

Just detta brev rör Moa.
Du vet vem hon är och vilken glädje hon personifierar.
Krama henne ofta och hjärtligt från Lill matte oss alla som älskar och saknar vår vän och familjemedlem innerligt!

Vänligen
Moas lillmatte Johanna

Ovanstående text lades ihop med här bifogade fotografi i ett kuvert textat: Gud/Himlen. Avsändare var familjens gatuadress ihop med Johannas för- och efternamn. Kuvert påklistrades x antal frimärken, de som fick plats på fram- och baksidan. Det antogs vara långt till Gud i Himlen. En färd som kräver åtskilliga frimärken. Johannas mun blev rena rama öknen efter allt slickande. Här hade Moa som vanligt varit till stor glädje och nytta. Kuvert lades slutligen på postlådan. Ett par dagar senare anlände ett litet rosa kuvert på vilket det med utsökta handstil gick att läsa: Lillmatte Johanna och gatuadress. Inuti låg ett pappersark på vilket detta var skrivet:


Kära Johanna!
Hjärtligt tack för Ditt  fina brev!
Moa anlände igår.
Ditt fina fotografi hjälpte oss att identifiera Moa omgående.

Johanna, oroa Dig inte över Moa.
Hon har det bra och mår prima.
Vi lekar varje dag!
Bara hon och jag.
Som Du märker Johanna; Moa har inte ont!

Liksom hennes själ bor i Ditt hjärta bor den även hos mig här i himlen.
Du kan besöka Moa när som helst. 
Allt Du behöver göra är att besöka henne via tanken och drömmen,
kom i håg det Johanna.

Vi här i himlen är så glada över att få ha Moa ho oss.
Moa är som Du även vet något alldeles, alldeles extra.
Hon är en svart pärla som serafer, änglar - ja, alla älskar!

Johanna, jag har Dig alltid i tanken och drömmen!
Vill Du mig något vet Du var jag finns.
För varhelst Du finner kärlek - där finns också jag.

KRAM
Gud

Att förlora en hund
Vi andra, som inte får brev från Gud, när våra bepälsade änglar återvänder till himlen går inte lottlösa. För oss finns den underbara och trösterika boken Att förlora en hund som ges ut på Natur och kultur och är författaren är psykolog Mickie Gustafson.

Mickie Gustafson
Utan att överdriva känner psykolog Mickie Gustafson till allt som är värt att veta om psykologi, hundar, relationen hundar- människor, ledarskap och omgränsande områden. Slimmat uttryckt engagerar sig Mickie Gustafson åt utbildning och att skriva. Utöver ovanstående och mycket annat är Mickie Gustafson en trevlig och empatisk person som besitter mycket mod; ett föredöme och hjältinna som Little Bliss vill efterlikna! 

Publicerad 2010-03-05 17:22

Salut, välkommen ... fortsättning följer...

Det här är inte slutet och inte heller början på slutet. Det här är slutet på början. Liksom en god början medverkar till ett bra slut, bör ett bra slut på en början ha förmågan att utöva positiv inverkan på inledningen på fortsättningen. Det är dags att vända blad, slutet på början ska avslutas för att istället axla den nya uppgiften: Inleda fortsättningen.

"Gamla" som "nya" Läsare önskas en trevlig helg! Blogg Little Bliss avser att återkomma om den stora händelsen nu på söndag: Vasaloppet, som då presenteras i både traditionell och annorlunda tappning. Självfallet följer fortsättning både... i  och ur fädernas spår ... Skida lugnt!

Publicerad 2010-03-05 09:06

Lyx

Vad är lyx?
För en del är lyx en tavla signerad Andy Warhol.
För andra är ett plagg från Odd Molly guldkanten på tillvaron.
En annan anser att fritid är lyx. Vad lyx är förefaller följa samma principer som med allt annat som det går att placera efter orden: Vad är? För vad lyx är beror på vem lyxen avser, i vilket sammanhang och i vilken tid. Lyx för en femårig flicka på en lekpark år 1960 skiljer sig väl ifrån vad dito är för en 40 årig adelskvinna när föregående sekel alltjämt var ungt? Eller finns "universell lyx" liksom det ska finnas universella värden?

Konsolideras Svenska Akademins ordbok står lyx för bland annat yppighet och överdåd i sätt att leva. Vi kan vidare, enligt samma källa som ovan är angiven, ha lyxbegär, lyxdjur (!) att ha ett djur för sitt höga nöjes skull. Lyxhustru, lyxhäst och lyxpapper, lyxtavla ja det mesta förefaller kunna vara lyx om det inte har någon funktion, eller hur ska man tolka lilla ordboken?


Sakna funktion!
Är detta möjligt!
Kan något överhuvudtaget existera utan funktion?
Är inte det en naturlag för att existera?

Vad har lyx för funktion?
Ta exempelvis "konst" (vet dock att detta exempel kan utgör en hetpotatis), förslagsvis en tavla som oftast, men inte alltid, hänger på en vägg. Skulle denna tavla sakna funktion? Är att pryda en miljö ingen funktion? Kanske avbildar tavlan en släkting och/eller nära vän? Har då inte tavlan funktionen: Gestalta en vän eller/och en släkting för åtminstone den som härbärgerar tavlan och har den i sin ägo? Kanske är motivet en ko i stället. En ko med kloka ögon. En kviga skapad av Andy Warhol. Funktionen och nyttan av en ko vet vi alla och framförallt tidigare besökare på blogg Little Bliss. En tavla av Andy Warhol har den någon funktion förutom att smycka miljön den finns i och säkert var en investering och därför en placering. Ytterligare funktioner kan ju vara att den döljer en annars missprydande fläck på väggen? Kanske är en annan funktion att den retar någon med sin blotta närvaro? Kanske gillar inte svärfar kossor och Andy Warhol och just därför hänger de där för att reta gallfeber på den gamla mannen. Oj, denna ko hade även som tavla många tänkbara funktioner, så hur något kan sakna funktion begrips inte.

Lyx har alltså en funktion men den varierar utifrån vem personen är, aktuell tid och givet sammanhang. Men åter till dagens ämne: Vad är lyx?

För vissa är lyx liktydigt med överflöd, yppighet och till och med vulgaritet.
I gengäld ansåg Coco Chanel att lyx var motsatsen till just vulgaritet. 
Vad hänför sig en gourmé och en gourmand med? Är den förstnämnda personen en som vet hur man njuter av livets goda och lyxar till det med endast det bästa? Eller är det matvraket som har insett livet sanna fröjder genom att fylla både mun och buk med vad helst han finner i händerna?
Beror ovan på vem som äter? Gör det skillnad om det är en matkritiker som äter en stillebeninspirerade laxkotlett eller om det är en hög affärsman som trycker i sig semla efter semla toppat med en godispåse NK mint?

En del tycker att höjden av lyx (och kanske lycka?) är att få sova på nymanglade lakan, om man själv slipper mangla sängkläderna månne? Vällagad mat och att se hela dvd-boxen i ett nafs, även lyx, enligt andra. 

Synliggörs begreppet lyx mer om det ställs i förhållande till sin motsats? Såsom enkelhet, nödvändighet, armod och kanske fattigdom är?
Samtidigt kan ju "enkelhet" var just lyx för andra? Backa till exemplet konst; enkelhet kan ju nästan vara en konstform som den slimmade och minimalistiska stilen? Stilleben, släng fram några bananer - måla - och vips och pang på röbettorna: Ett konstverk - lyx enligt vissa och kanske kännare? Vad ni än gör: Bananerna låter ni bli! De är konst! Okej, ska sluta att larva kring området konst. Ska ge konst full uppmärksamhet i ett senare inlägg - ett seriöst inlägg! Lovar och svär på min bloggheder!

Vad lyx är beror tydligen på ...
För en del kan lyx vara att överhudtaget ha ett jobb.
För andra är gångavstånd till arbetsplatsen lyx.
En annan har visserligen både jobb och gångavstånd till arbetsplatsen men trivsel lyser med sin frånvaro. Tänk att få trivas på sitt jobb, tänker kanske arbetstagarna när de i ottan cyklar till arbetet-vilken lyx!

Är lyx något som man enbart kan ha ibland och litet av?I så fall är ju matvraket Obelix ingen kille som hänger sig åt det luxuösa livet direkt? Han äter ju både ofta och mycket. Om frekvens och mängd skulle ange vad som är lyx och vad som inte är det skulle mycket exkluderas begreppet lyx. Rika som badar i champagne och diamanter är de inte lyx? eller är det sådant leverne en del kalla just vulgariteter? Inte alla förunnat, tyvärr!

Ja, denna djuplodande analys av lyx kommer tyvärr inte mycket längre.
Det har konstaterats att begreppet lyx, vad det är och dess funktion beror på en massa omständigheter såsom vem ska ha lyxen, i vilken kontext och tidsanda, för att nämna några variabler.

Vad är lyx för Dig?
En vän att älska?
Frisk luft? 
Skogspromenader?
Bli sedd för den Du är?
Matleverans till dörren?
Eller är kanske lyx för Dig: En relation som präglas av ömsesidig kärlek - där båda parter blir sedda och älskade med styrkor och svagheter. Med denna kärlek går Du sedan skogspromenader samtidigt som Du vet att hemma på farstubron väntar två hemkörda kassar från Ica?

För en skribent kan LyX vara en ordbehandlare och för en fattig student ett knytkalas eller kanske springnota? För den som ansåg att skogspromenader med sin käraste var lyx kanske en relation med människans bästa vän är lyx? Eller finns det lyx som är mer fin en andra "lyxobjekt"? Finns kanske företeelser man själv i mjugg tycker är lyx såsom mjölkchoklad, trind limpsmörgås med tjockt lager smör och ost men aldrig skulle drömma om att i plenum dryfta som lyx och något att längta efter?
Kanske är vi här åter inne på resonemanget funktion? En dyr bil kanske man visserligen inte sitter bekvämt i, inte heller slukar den barnvagnar och alla matkassar man ska släpa hem (för man har ju inte den lyxen, att få den hemkörd till dörren - Mon Diou!). 

Snart är det helg och faktum att kunna ta helg är kanske en lyx för den som går utan arbete. Eller hur var det Pippi sa i sagan; för att få sommarlov måste man gå i skolan så därför kanske skolan inte var så dum, eller hur var det? Lyx kan vara mycket och oavsett vad lyx är för Dig så hoppas att Du titt som tätt kan unna Dig just Din lyx!

Nästa vecka, vecka 10, inleds med Internationella kvinnodagen - 
det ska självfallet uppmärksammas här på blogg Little Bliss.
Onsdag samma vecka är det Rekryteringsmässa i Västerås - den går heller inte obemärkt förbi . 

Vad lyx är för Little Bliss?
Bland annat att få skriva på denna blogg. 
Little Bliss önskar både nya och "gamla" Läsare en trevlig fredagskväll.

Publicerad 2010-03-04 22:32

Vi får se

Om man ofta säger "vi får se..."  händer oftast inget.
Samtidigt är detta inte nödvändigtvis av ondo(?) ...
för kanske är faktum att just inget händer, precis det som framåtsågs ... 

... fortsättning följer och imorgon är det fredag - lev väl!
Publicerad 2010-03-04 13:38

Dagens ord

Berätta inte för mig vad Du har drömt, för jag har bland annat läst Freud.
Publicerad 2010-03-04 12:57

Kaninen

... som visste hur en slipsten drogs och därför överlistade räven.

Otänkbart!
Du tror mig inte?

Hör här:
Räven gick genom skogen med sin Lista över de djur han skulle äta.
Strax mötte han Fru Ekorre.
- Finns jag med på Listan, Herr Räv, frågade ekorren ängsligt.
- Ja, svarar räven med ett leende.
- Ge mig åtminstone litet tid - innan Du äter upp mig  - vill så gärna säga adjö till nära och kära först ...
- Ger Dig en timme, varken mer eller mindre, därefter är Du lunch. Begrips!
Tacksam skyndar Fru ekorre iväg för att ta farväl av familj och vänner. 
Den dagen åt skogens räv en sen frukost, en välstekt ekorre.

Dagen går mot kväll. Räven strövar vidare i skogen som han med järntass söndrar och härskar. När skymningen faller träffar han Kanin.

– God kväll Räv, saluterar Kanin, finns jag månne på Listan?
- Japp!
- Stryk mig!
- Ok!
- Tack. Adjö!

Ryktet säger att det var just denna kanin - som här överlistade räven - som senare lotsade ner Alice i det färgsprakande och snurriga Underlandet. Huruvida detta är sant ska vara osagt, men det sägs så...  Läsare, lev gott, och oavsett om kaninens hjältemod enbart är uppdiktad lögn; inspireras gärna av kaninens heroism då han skräckslagen, som han var när han stötte på räven i skogen, mäktade med att agera listigt och därför duperade räven ordentligt. Räven som ju är välkänd för att vara listig, slug och till och med smart.
Fortsättning följer …

Publicerad 2010-03-04 00:19

A film like Alice

I onsdags var det inte filmpremiär. I onsdags var det en efterlängtad urpremiär av Tim Burtons Alice i Underlandet.  Biopubliken älskade filmen! Har svårt att se någon annan regissör än just Tim Burton åstadkomma något liknande. En film som är lagom trogen ursprungshistorien och tydligt har ett eget signum, en historia att berätta. Utav en tämligen virrig saga gjorde Burton något alldeles eget, en film för alla med barnsinnet i behåll och som mäktar med att även klassiker liksom allt annat är i ständig förändring. En film som garanterat kommer att bli en framtida klassiker och som inte kommer att lysa tack vare gamla meriter och lagrar utan kanske trots dito. Alice i Underlandet signerad Burton har en unik särprägel och glans som kommer att skina länge och väl på biohimlen.

Johny Depp spelade den komplexa och charmiga The Mad Hatter till perfektion. Depp var lysande i sin rolltolkning av karaktären The Mad Hatter, den godhjärtade men ack "PTSD-stuckna” (?) figur. Ty, Underlandets röda drottning, spelad av Helena Bonham Carter, hade inte varit nådig mot Underlandets invånare. Milt uttryckt hade det inte enbart runnit mycket vatten under broarna i Underlandet sedan sist det begav sig, när Alice som nioåring för första gången besökte Underlandet för att sedan lämna det färggranna landet vid tunnelns slut för det viktorianska livet i London. Tillvaron i England som i Underlandet utgjordes av många subtila och outtalade schabloner och konventioner att förhålla sig till.

Förutom The Mad Hatter gestaltades Burtons Alice i Underlandet av främst kända karaktärer såsom The Cheshire Cat som drömskt, en smula obehagligt dyker upp överallt. Den ironiska katten med sitt mystiska leende som avfyras i en gigantisk mun fylld av iögonfallande tänder.

Absalom, den storrökande kålmasken som blossar cigarrer nonstop och förefaller något självupptagen som i slutet inte dör men övergår i någon annan, liksom larvar vanligen gör.

Pojkarna Tweedledee och Tweedledum lyser inte heller med sin frånvaro i denna version av Alice i Underlandet; lika runda som konfysa.

Nya bekantskaper i filmen är hunden Baryard som motvilligt av den röda drottningen tvingas leta upp Alice i utbyte mot att Baryards fru, alla valparna och han själv släpps fria. Slutligen får Baryard nog, trots att detta äventyrar den egna och familjens existens. Han väljer sida och är en viktig aktör i uppdraget att rädda Underlandet från den röda drottningen.

Genom Underlandet färdas Alice, som spelas av Mia Wasikowska, med hatt. Alice är i Burtons version en vuxen dam, en lady som mer eller mindre beordras av omgivningen att gifta sig med en urtrist societetsknasboll. Efter en smula förvirring spottar Alice upp sig, gör revolt, fattar egna beslut, för att sedan själv slutligen bestämma vart hon ska gå och varför. Mötet med Underlandet gör Alice gott; hon bli modigare och starkare i både Underlandet och i London där hon annars bor. Filmen Alice i Underlandet bejakar styrkan hos kvinnor, i alla fall kraften hos Alice som verkligen besitter true blue girl power i slutet på filmen, fortsättningen på Alice liv. Kanske är filmen Alice i Underlandet något att se nu på måndag, den internationella kvinnodagen? Alice är så långt i från en ängslig prinsessa man komma. Här väntar inte på att några prinsar som eventuellt ska masa sig ut och dit för att rädda henne från drakar. Tvärtom, gå i närkamp med den eldsprutande draken Jabberwocky får Alice själv göra samtidigt som hon räddar Underlandet.

Tonen i Alice i Underlandet är mörk, nyanserad och ljus. Bevis på att den röda drottningen är att betrakta som ond går inte att ta miste på, men bilden av den röda drottningen är för den skull inte helt onyanserad. I trädgården spelade den röda drottningen om dagarna krocket. Som klubba använder hon en levande flamingo som innan han slår till bollen ursäktade sig själv inför bollen. Detta då bollen liksom klubban är en levande varelse: En hopbunden liten och i från vettet skrämd igelkott. Drottningens grymhet manifesterades överallt i Underlandet, i vallgraven flyter avhuggna huvuden och alla figurer i Underlandet skakade av rädsla när blott hennes namn nämndes. The Mad hatter och" kaninen i den blå västen" utgjorde här två sköna undantag, i stället för att skaka av rädsla sjöng de nidvisor om "kärringen med det stora huvudet."

Den röda drottningen var grym, inget hon själv förhöll sig likgiltig inför. Faktum att hon var fruktad av Underlandets invånare diskuterade hon faktiskt i en scen med en tyvärr olämplig samtalspartner. I en scen på balkongen talar den röda drottningen med sin bundsförvant tillika genomfalska och illojala vän om just detta; kanske är det ändå bättre att vara älskad än fruktad, dryftar den röda drottningen. Synd att inte den röda drottningen vågade tala om detta med någon vettigare person som exempelvis Alice; kanske hade saker och ting blivit annorlunda då?

Ja, mycket svärta rymmer filmen men även andra färger och glädje.
När situationen en gång nästan riskerar att bli ödesmättad trixar Burton mirakulöst till stämningen genom att skämta. Ett humoristiskt inslag som ingalunda var abrupt även om det fanns viss risk för det. Just detta att Depps komiska dans efter segern inte tedde sig löjlig påvisar ännu en gång mästaren Burton aktören Depps anspråkslösa storhet .Risken för ett fiasko i denna scen var latent men blommade aldrig ut och blev ett faktum. Hade inte Depp dansat hade scenen troligtvis upplevts kletig. Hade Depp dansat vid fel tidpunkt i ovannämnda scen hade scenen gått från genial till larvig. Men nära skjuter som bekant ingen hare, sägs det när något eftertraktat mål inte nås, varför även detta bör gälla när inte ett fiasko blev ett faktum. Timing i minsta detalj! Ytterligare exempel på Burtons filmkonst. Magiskt! 

Vid sidan av Tim Burton har Lewis Carrols Alice i Underlandet tolkas i olika tider och sammanhang. Alice har figurerat som satir, fantasy och mode där Stella McCartney gjorde smyckeskollektionen som inspirerades av Alice i Underlandet. Självfallet avses inte här ge en fullständig bild av fenomenet Alice i Underlandet, det vore befängt.

Utan att för den skull jämföra Tims Alice med exempelvis Rackhams Alice får den Alice biobesökarna mötte i onsdags, det tänkbart bästa omdömet: Full pott! Och av de fem möjliga ostarna som alltjämt finns i potten erhölls fem ostar av bästa ostsort!
Det var en fröjd att få se filmen!
Hatten av för Tim Burton!
Alla älskar Johny Depp.
A film like Alice is one of a kind .
A film like Alice is not like anything you have seen before.

The Mad Hatter:
There  is a place. Like no place on Earth.
A land full of wonder, mystery, and danger!
Some say to survive it: You need to be as mad as a hatter
...which luckily I am.

Publicerad 2010-03-03 16:18

Luftslott

Det var onsdag, veckans målarkurs i den lilla stugan på landet skulle precis börja. Läraren informerade kursdeltagarna att nästa gång skulle de träffas på stadens konstmuseum. Nästa onsdag var alla på plats. Innan kursdeltagarna gick in i utställningshallen noterades ett litet papper, uppsatt med nålar i olika kulör.Tre stycken utgjorde texten på det tummade pappret. Styckena som uppenbarligen hade olika författare.

STYCKE ETT var skrivet med handstil av ett barn eller ung person:
När jag blir stor ska jag bli konstnär. Jag ska bygga mig ett hus på landet och där ska jag bo och måla. När jag har målat både länge och väl ska jag även inspirera andra att måla genom att undervisa i konst.

STYCKE TVÅ inleddes med en siffra och ett tecken.
Med röd tuschpenna stod siffran ett och därefter ett minustecken.
Intill detta stod i versaler skrivet:
OACCEPTABELT! LÄGSTA MÖJLIGA BETYG!
Under detta stod följande text, uppenbarligen skriven av en vuxen:
Du har en totalt orealistisk dröm. Du är inte konstnärlig för fem öre och om hus vet du inget. Glöm drömmen! Och lär dig skriva om realistiska drömmar.Lämna in den nya uppsatsen till mig så blir kanske omdömet annorlunda. Visserligen finns inga garantier.

STYCKE TRE var skrivet av vuxen hand men stilen skvallrade om att det inte var föregående skribent som hade plitat ner följande meningar:
Kära elever, texten som ni ser överst på lappen är skriven av mig, som grabb. I skolan hade vi nämligen fått i uppgift av magistern att skriva en uppsats om våra drömmar. Min uppsats blev uppenbarligen inte godkänd men jag har valt att spara uppsatsen ändå för den påminner mig dagligen - när jag besöker min ateljé att aldrig ge upp en dröm. Genom att visa er denna visserligen triviala uppsats hoppas jag även att ni ska bli erinrade om era drömmar och att ni aldrig ska tillåta någon att stjäla dem i från er. Hoppas ni kommer att tycka om utställningen! Mycket nöje!

PS Om du byggt luftslott, behöver ditt arbete inte för den skull vara förgäves. Det är ju i luften de hör hemma!
Bygg nu bara grunden under dem! DS

Publicerad 2010-03-02 21:57

Uppnosat

Vem är hunden i föregående inlägg: Ska vi leka?
En ypperlig fråga!
Tack!
Svar: Det är Middle.
Hunden Middle möter Du tillsammans med matte på blogg Middle och jag: http://blogg.aftonbladet.se/29660

Känslan som infinner sig efter ett besök på blogg Middle och jag påminner i mångt och mycket med filmupplevelsen biobesökarna förmodligen erhöll när de såg Feelgoodfilmen Marely och jag? Om Du inte känner till filmen så har Du kanske läst boken? Bok och film är lika bra och det tillhör ju inte direkt vanligheterna, eller hur? 

Handlingen i korthet:
Marely - den gula REA labradoren - kommer till journalistparet Grogan i form av en gåva. Mearly är en födelsedagspresent från maken John (Owen Wilson) till Jennifer (Jennifer Aniston) som längtar efter att bli mamma. John vill via en valp förhala dagen de ska bli föräldrar. I stället för mamma blir Jennifer således matte. Valpen som de väljer - eller rättare sagt - valpen som väljer paret Grogan är allt annat än vanlig. Valpen döps omgående till Marely, efter Bob Marely, och rusar bokstavligen med liv och lust in i parets skrivarlya. Marely är en pälsbeklädd ängel som finner ringa intresse i lydnad. Däremot har han en stor aptit på livet och finns alltid till hands när någon behöver hans tröst. Marely framlever sina dagar med den växande familjen Grogan som trots Johns motvilja blir fler till antalet. Ordentlig skruv på storyn blir det när John som den seriösa journalist han åtminstone vill vara blir ombedd av sin chef att kåsera om Maerly. En spalt i deras lokala tidning som självfallet blir en given framgång för både tidningen där John arbetar och familjen Grogan.

Marely och jag är en helt bedårande film som gav många leenden och skratt bland biobesökarna men även hulkande gråt - för den var sorglig!

Åter till länken Middle och jag: http://blogg.aftonbladet.se/29660

Publicerad 2010-03-02 13:52

Ska vi leka?!

Vad fordras för att en person ska tillskrivas epitet "fin i kanten"?
Hövligt och trevligt beteende eller förmätet och pretentiöst agerande? 

Vad påvisar motsatsen: "Inte vara fin i kanten"?
Agerar en sådan person sjåsfritt och gemytligt eller agerar han eller hon först hövligt och trevligt för att vid ett senare tillfälle tappa polish och agera burdust och osympatiskt?

I det sista exemplet bygger tillskrivna egenskaper på ett antagande som efter att relationen fortgår kontrateras mot en upplevd förändring i personens beteende. Han eller hon var inte så "fin i kanten", trots allt, lyder den nya uppfattningen om personen i stället. En fluga gör som bekant ingen sommar. Men däremot kan ett beteende - blanda andra - förändra hur en person betraktas som i ett trollslag. Tusen vänliga interaktioner förefaller kunna gå om intet efter en blick som faller fel eller ett ord som inte gillas. Knepigt. Självfallet är ALLT som bekant relativt och "beror på". Ja visst, allt är relativt, liksom själva relativitetsteorin även är ... just relativ.

Därtill ökar relativiteten beroende på vem som betraktar personen som eventuellt tillskrivs att vara fin i kanten eller inte vara fin i kanten.
Vem är aktör?
Vem observerar?
Vem har tolkningsföreträde?
Är situationen en skola eller domstol är examinator och domar onåbar och suveräna, men ute på den gemensamma gatan i stan?

Ponera att ni på avstånd ser en person trilla över en trottoarkant, en fredagskväll. Vad är det troligt att vi som observatörer här tänker? Förslag på automatiska tankar som med blixtens hastighet besöker våra hjärnor är: Fyllo, klumpeduns och slarver ...

Föreställ Dig nu istället att Du själv är ute en fredagskväll och Du snavar över en trottoarkant. Hur kommer det sig? Hur skulle Du förklara att Du trillade över trottoarkanten? Potentiella förklaringar är: Jag snubblade för att jag sov dåligt i går natt, hade högklackat, har ätit dåligt under dagen varför blodsockret var lågt (!)

När andra "klantar sig" är vi således snara att tillskriva, attribuera, detta till personen; de är klumpiga, tröga, suputer. När vi själva "klantar oss" är vi generellt mer benägna att tala om omständigheter och specifika beteenden som inte för den skull etiketterar oss som person. Intressant men samtidigt sorgligt.

Vad tycker ni?
Kan man komma runt detta?
Ovanstående exempel är inte tänkta att specifikt röra intentionen att skaffa vänner, pojkvän, flickvän. Exemplen avser i stället exemplifiera relationer, roller och interaktioner generellt; personal på ett dagis, gym, eller teater. I egenskap att vara son eller mormor. Var helst där vi avser göra det där lilla extra.

Hjälper attribueringsteorin i praktiken? Underlättar den samvaron genom att framlägga tänkbar information om hur vi tillskriver andra och oss själva olika; eller är kunskap om attribueringsteorin enbart ”skönt vetande" som främst har som funktion att eventuellt imponera på presumtiva partners eller som partytrick för de bakfulla och likgiltiga gästerna?

För i "stridens hetta", när det verkligen gäller, på gatan, i kön, när vi äter frukost med vår sambo och när överhuvudtaget utför våra vardagliga göromål - vilken roll spelar då teorin om attribuering? Kommer vi då att överhuvudtaget att minnas den? Men ponera att vi faktiskt skulle erinra teorin: Hur skulle den i den givna situationen vara behjälplig? Agera på ett sätt som inkluderar att andra inte ges epitet som rör deras person utifrån ett specifikt beteende. Inte ursäkta samma beteende, om aktören är vi själva, genom att tala om sammanhang, huruvida nattsömnen varit god och vilka skor man hade för tillfället?

Vi ska således i en specifik situation inte enbart minnas attriberingsteorin,
vi ska även handla på ett sätt som är främmande för både oss själva och andra - inte socialt förstärkande!

Skulle det fungera i långa loppet?
Ja, om något förstärkte det...

Åter till resonemanget kring huruvida en person är fin i kanten eller ej.
Utifrån teorin torde svaret på denna fråga vara: Det beror på vem som observerar, är aktör och vems omdöme som avgör saken.

Många, vassa kanter i olika storlekar finns det.
Kanter som betraktas med olika glasögon, synvinklar och diskurser.

Men vad skulle hända om ...
Det är bra att vi har förmågan att agera vuxet och agera klokt. Men vore det inte ibland både lättare och roligare om vi agerade som barn? Menar här inte att vuxna ska agera "barnsligt" - för det gör vi frekvent ändå. 

Ponera ett kort ögonblick följande: Tänk om vi vuxna då och då slapp dansa alla förutsägbara, intetsägande och trista sociala danser som vi alla förväntas göra utifrån den kontext och roll vi för stunden har?
Kort och gott: Bröt på gängse attribueringsteorier.
Vad skulle hända om vi resolut gick fram till ”prick trevlig" och glatt sa:
Ska vi leka?

Möjliga responser på detta beteende är:
Va!? (tal)
Har vederbörande ingen skam i kroppen? (tanke)
Stöter personen på mig? (tanke)
Men hallå, håll Dig till Dina gelikar - jag fiskar i finare vatten! (tanke)
Jag har pojkvän eller flickvän! (tal)
Värst vad han eller hon är glad ... vad har han eller hon för anledning att vara det - med det utseendet - kommer väl aldrig träffa en partner - så desperat...  (tanke) Vare nåt? (tal)

Sannolikheten att åtminstone en ansats till vänskap skulle inträffa i ovanstående exempel är väl mer eller mindre osannolikt. Samtidigt talas det ofta om att vi svenskar är "ensamma". Enligt uppgift ska det tydligen finnas mest singlar i Sverige. Världsrekord och OS-guldmedalj i grenen Solo. Ursäkta nu, men är det konstigt! Rör vi oss bara litet utanför de schabloner som våra normer förevisar betraktas vi ju raskt som udda. Och vem vill bli ansedd som udda?
I långa loppet få, för även de så kallade udda söker som bekant sällskap hos likasinnade kamrater. Därför rättas beteendet till och allt är som vanligt igen. Konstigt att vi anses vara ensamma? Och vad som anses är heller inte ointressant även om det som anses skulle vara felaktigt. Det som anses är ju en föreställning som i sin tur styr våra beteenden och pang så har vi alla gått i fällan "självuppfyllande profetia".

Det intressanta i kråksången är att ovanstående respons mest förefaller vara sanna när de kontrasteras mot ett konkret och verkligt beteende; någon gör faktiskt något, personen gick faktiskt fram till "prick trevlig". Om detta är det lätt att ha en åsikt.

Saknas däremot ett sådant beteende, låter den allmänna uppfattningen mer:
Man har det inte roligare än man gör sig.
Klart man ska vara spontan!
Visst är det roligt med personer som bjuder på sig själva!
Okej är Du är oattraktiv, kompensera Ditt yttre med ett leende.
Skratta för böveln! Det är Din förbannade skyldighet!
Tror folk att de ska bli serverade - ta intitativ!

Skulle hänsyn tas till alla de åsikter som eventuellt finns skulle vi troligtvis bli galan hela bunten. Men är det inte svårt att inte falla i fällan och agera "stelt" för att slippa anses vara just udda? Samtidigt är det våra liv talar om här. För att parafrasera vår nationalskald Vilhelm Moberg: Tag vara på Ditt liv, för nu är Din stund på jorden.  Ska våra liv framlevas utan spontanitet? Har svårt att tro att vi i dödsögonblicket skulle känna ånger inför faktum att vi hade varit för positiva och glada... ? *hm*

Little Bliss kommer att fortsätta att försöka våga vara spontan och vänlig,
fast det alla gånger inte är en lätt uppgift. För tydligen vinns - åtminstone kortsiktig respekt -  om man inte har några åsikter, är mimiklös och enbart gör det som förväntas - varken mer eller mindre ... lyda order ...

Ja, härom finns mycket att säga; kommer med stor sannolikhet återknyta till detta i ett senare inlägg här på blogg Little Bliss. Men nästa gång Du hamnar i en diskussion rörande "alla ensamma svenskar", tänk då förslagsvis på orsaken:  Vad kan alla ensamma svenskar komma av?  Är Du riktigt modig kanske Du även vågar dryfta Dina funderingar. I så fall, heroiskt! Men räkna inte med att bli populär. I bästa fall skrattas det för att samtalet sedan glider över till viktigare riksangelägenhet som schalgerfestivalen. Självfallet har ingen i sällskapet sett veckans program. Likafullt tycks alla, av en outgrundlig anledning, ha koll på konferencié, artisters klädsel, sångtexter och framträdande. Livet är fullt av "små mysterier"...

... och tänk vilka avstånd som finns i samhället ... Tänker nu inte främst på de geografiska avstånden som finns i detta vackra och avlånga land som likt ett lejon sträcker sig från Treriksröset i Norr till vattnet i Söder; havet som skiljer oss från det trollska och de eviga sagornas land, signerat H C Andersen... tänker i stället på det avstånd som frekvent verkar finnas mellan "handling" och "tanke, vad vi tycker och tänker ..."
Samtidigt sägs ju att vissa avstånd är av godo, det är i avstånden och tystnaden det händer, hävdar allt fler. Återkommer även om detta i ett senare inlägg för denna text är tillräckligt snurrig ändå, utan snacket om avståndet och tystnaden som är av godo.

Avslutningsvis ska det här poängteras att Little Bliss ingalunda "har sett ljuset" och äger "facit". Tvärtom! Little Bliss guldmedalj som prydligt hänger över spiselhällen är den som erhölls i grenen: Misslyckad. Ville bara med denna text dryfta en tanke som ett tag har cirkulerat bland "de små grå". Välkomnar varmt återkoppling från Dig! 
För vi människor är ju som bekant inga öar och är vi öar så går det förhoppningsvis färjor och broar emellan alla dessa öar.
Öar som samtliga har internet *ler*
Öar vill väl som regel ha kontakt, få respons, höra till.
Inget fel med det, tvärtom, det är bland annat det som gör oss till människor.

Publicerad 2010-03-01 09:33

Videung drömmer vidare om framtida segrar

På dagen i dag, måndagen den 1 mars 2010, är det exakt 57 år sedan Mora-Nisse svettig och förhoppningsvis lycklig respektive stolt för nionde gången i rad skidade in sin sista Vasaloppseger. Vilken Hjälte! 

Vem står som segrare nu på söndag och året där på? 
Kan man sia om framtiden? 
Träffande och självironiskt sa en trendanalytiker följande om företeelsen att ställa prognoser: Bästa prognosen är att vi inte vet. Framtiden är oviss. 

Dagens datum, 2010-03-01 och en ny månad börjar. Enligt vår kalender - med sina fyra kvartal - inleds våren idag. 
Är vintern slut? 
Tja, Vinterolympiaden är visserligen över - 
ute är luften fylld av vita ljuvliga snöflingor. 

Visst är vintern härlig! 
Ja, inberäknat att man slipper oroa sig över huruvida man kommer till och ifrån arbetet. Tas även "att bra klädd glida ner för en precis lagom brant backe och samtidigt veta att nu är det sportlov" med i beräkningen, ja då är väl årstiderna vinter lika med en tiotaggare.

Årstiderna vintern är faktiskt så tilltalande att man även kan njuta av den inomhus! De Du, svettiga sommar! Där ligger Du allt i lä och flämtar som en svettig ost i en Finsk bastu. 

När det är vinter däremot kan man vara både inomhus och utomhus.Vad är mer mysigt än att en vinterdag sitter uppkrupen i sin gamla fåtölj och läsa sin favorit blogg? *ler* 

Inget blir som man har tänkt sig så varför planera?
förefaller en del resonera. Andra förefaller tro att enbart personer med "grav tvångsproblematik" planerar. Varje år säljs miljontals kalendrar så visst är vi många som planerar. Little Bliss älskar att planera! 
För en plan är inte en utstakad väg som slaviskt ska följas. En plan är i stället en uttagen riktning: 
Åt vilket håll ska jag gå för att nå dit jag i runda svängar vill komma?

En plan tillåter en person att vara spontan, ty en plan reducerar många av dessa små och triviala val som annars ideligen förefaller vara viktiga. 

Åter till frågan huruvida det går att sia om framtiden?
Gick det att förutse infernot i Chile? Jordskalvet som hittills har skördat 708 människoliv. Tanken svindlar: 708 personer finns inte mer! 708 världar slocknade precis, för att nu inte längre finns här på jorden. 
Det saknas ord! i alla fall för Little Bliss!
Men grund frågan, gick jordskalvet att förutse. Little Bliss hoppas å ena sidan att svarat är "ja", å andra sidan är "nej". Alternativet "ja" för då kan framtida scenario undvikas och alternativ "nej" för då kan man slippa funder över varför inga åtgärder vidtogs...

Livets Tvära kast! 
Talade faktiskt om företeelsen att "litet lugn och ro" nog föredrogs framför livets överraskningar, snopenheter och kallduschar. Fick då till livs att det ”var åldern", Du börjar bli gammal nu, tillade min vän retsamt samtidigt som han började mumsa på sin mjölkblöta semla; vi åt varsin utsökt hetvägg! "åldern"? Tja, vad vet jag, vet bara att man måste älska den väg man valt att vandra för annars blir allt meningslös och utan syfte. 

Läsare - Sköt om Er där ute i snön och Allt gott till Er! nu när vintern långsamt, långsamt börjar övergå i vår. Ibland hörsammas faktiskt vårfågeln som i väntan på sällskap och sol sjunger en liten drill. Och tydligen sågs en vårblomma i Malmö nu i dagarna. Våren är alltså på väg, hon är bara litet morgontrött och visst förstår vi henne?  Finns det något härligare än att ligga och dra sig i sängen, ta en riktig sovmorgon.